Jag upplever att du tycker det är jobbigt med alla varningar och tips och "du måste tänka på" men jag kan lova dig att de allra flesta är för din skull.
Det är bättre att höra allt före än att uppleva allt efteråt.
Jag har haft häst sedan 1984, stått inackorderad i många stall, haft eget stall med min syster och nu, de senaste 10 åren eget stall på gården.
Det jag kan berätta om hyresgäster skulle kunna fylla en bokserie. Det har varit hästdumpningar (en stackare fick tre hästar på halsen i tre år innan allt löste sig), sena hyresintäkter, Inga hyror, rättegångar och bara sådant som att man vill frångå kontraktet både från uthyrarens sida som den som hyr, trots att allt står svart på vitt.
Alla dessa var givetvis personer som var bra när de kom och tittade. Några har haft bra referenser.
Jag menar.....vem tar in en inackordering som verkar vara koko redan när de kommer och tittar?
Eget stall med inackorderingar har gett mig extrem erfarenhet och då har jag tack och lov inte råkat ur för de allra värsta. Om jag bortser från det stall jag stod i senast, där jag stod i 17 år, så var det bara ett enda som fungerade friktionsfritt.
Det var ett kollektivstall med väldigt tydliga regler och en styrning av en person i botten med ett välfungerande kontrakt.
Enda anledningen till att vi försvann därifrån var en annan inackordering som vi hamnade i konflikt med av en annan anledning och eftersom de bodde på gården (stor gård med många hus och familjer som bott där i många år) blev det vi som fick flytta på oss.
Det egna stallet med min syster var också ett uppvaknande. Vi som trodde vi skulle få avlastning, vilket vi också fick i fodringar, insläpp och utsläpp blev mer krav och jobb på annat håll.
Det var ständigt koll att allt fungerade, lås, dörrar, vågar, grepar och hämta foder både oftare och mer, samt ordna med större transporter och mer hjälp. Vi fick handla flera gånger i veckan när något gått sönder eller liknande.
Det positiva är sällan något man behöver belysa för det är för det mesta redan siktet inställt på. Det är inte så att vi bara ser det negativa, det är det att vi belyser det för att det är viktigt och ibland kanske viktigare än det positiva.