Sv: Importerade hästar som aldrig gått i hage och aldrig ridits ut, hur bra håller de
sen finns ju även problemet med att dom ej klarar av att förhålla sig till andra hästar - dom verkar inte ha lärt sig hästspråk sas.
Med risk för trådkap/kl:
1997 köpte min dåvarande ridklubb en halvblodsvalack som då var 7 år gammal. Han kom från en hästhandlare och ingen visste hur han haft det innan varesig det gällde uppfödning, hantering eller erfarenhet av hästsocialt liv.
Denna häst hade endel saker för sig, men det jag kommer att nämna är hans sätt att bete sig mot andra hästar.
För det första stod han ute i hagen 8-15 varje dag och kunde under denna tid maniskt tugga på andra hästar med uppehåll endast då det var matdags. Det spelade ingen roll om han ställdes i en hage som var kuperad, "rolig" och som inbjöd till andra saker än att tugga på andra hästar. Han hade samma beteende i dessa hagtyper som han hade då han förpassades till tråkiga järnhagar utan varesig gräs eller pinnar att tugga på - han åt på sina kamrater oavsett.
Han var inte aggressiv, han bara småtuggade precis så mkt att de fick märken i halsen eller täckena gick sönder - hästarna i sig fick aldrig några allvarligare bitskador. Sparkades gjorde han aldrig.
Att åka transport med honom resulterade i samma sak - han tuggade på hästen bredvid som inte hade en chans att gå undan = vingligt att köra med två hästar som inte håller sams/står stilla.
Med tiden vägrade folk att ha sina hästar bredvid honom - förståeligt med tanke på kostnaden för nya täcken och irritationen över märkena på deras halsar.
2002 flyttade han slutligen till ett stall där han fick gå med andra hästar. Han fick en egen arabhingstunge att "ta hand om" och jag har aldrig sett en lyckligare häst. Han lärde denna hingstunge allt han visste om livet, och han skyddade honom när andra var dumma. Han hade hittat sin plats på jorden och visade aldrig tendenser till att vara tuggig igen. Denna hingstunge i sin tur hade aldrig några problem med att bete sig bland andra hästar då han blev vuxen, så vitt jag vet, och han hade egentligen bara denna hbl-valack som lärare i hästspråk från dess att han flyttade från sin mamma.
Inte för att jag vet vad detta säger, men det är kanske ett exempel på att hästar som inte ser ut att kunna bete sig med andra hästar ändå en dag visar sig ha enorma kvaliteter på just det omårdet - att lära hästar att umgås med hästar. Jag tycker att oavsett vad slutsatsen kan tänkas vara, att det är en väldigt fin historia *tår i ögat