@Fan of Bill Jag tog mig iväg trots allt. Inte för att det kändes vidare bra och det var bara andra gången jag träffade psykologen... Fy, det är verkligen jättejobbigt och prata, F och S funkar inte alls och uttala. Men alla är verkligen jättegulliga mot mig. Mina vänner vill handla åt mig (det är inte så kul och visa sig ute direkt, syns ju även utanpå pga svullnaden, sen bör man öppna munnen och vara trevlig mot kassörskan!), grannarna kommer och knackar på och frågar hur jag mår mm. Det är otroligt uppskattat, mer än dom kan tro.
Jag fixar inte och rida, jag kan inte koncentrera mig alls. Min häst är en sån där som man måste stötta hela tiden så det är inte ens lönt att försöka just nu. Men en vän i stallet drog med mig ut med hennes shettisar idag så jag fick annat och tänka på, tjohoo - galopp på stubbåker med varsin vagn kan få vem som helst och skratta högt!
Jag är inte direkt bättre, jag är mer svullen inuti munnen och jag får peta bort varklumpar flera gånger om dagen (jag går dock fortfarande på antibiotika så det är rätt lugnt). Skitäckligt faktiskt, och allt smakar örk som jag lyckas få i mig. Ska inhandlas corsodyl imorgon, jag trodde jag hade det hemma men det var slut.
Det enda jag får i mig som inte gör ont är i princip glass och risgrynsgröt, hela käken ömmar om jag försöker tugga något med kindtänderna på vänster sida som är kvar, eller om det är varmt. Aj aj. Jag glömde köpa sugrör idag så hur jag ska få i mig kaffet imorgon bitti vete tusan
.
Hoppas verkligen det vänder snart!
Tills dess får jag hålla tillgodo med ipren och alvedon, som just nu överdoseras. Jag är väldigt väldigt smärttålig, men det här...aj, vidrigt, fullständigt vidrigt.
