Ibland känner jag mig så misslyckad

[Ferrari]

som mamma! Isaac är drygt 6,5 månad (född 1/1-2010) och det känns som om jag har gjort allting fel.

Han är helt klart världens gladaste unge, det är mycket sällan han skriker. Och alla tycker om honom just för att han är så ruskigt enkel. Men det är bara det som omgivningen ser.

Han vill bara amma, han blir VANSINNIG om jag försöker få honom att äta någon annan mat. Fruktpuré och yoghurt går bra. Välling och gröt är usch. Max en gång om dagen kan jag få honom att äta smakportioner. De andra gångerna jag försöker slutar det bara med en mycket arg & ledsen Isaac och en trött jag. Och så blir det tutten iallafall.

Nätterna, ja, han sover hela nätterna. Men bara om han får sova i våran säng. I späjsängen sover han inte alls, han blir jättearg och jätteledsen. Jag har försökt att få honom att sova i spjälsäng. Om jag lägger ner honom där sovandes, och när han vaknar tar jag upp honom och ammar (han vaknar ofta när han sover i spjälsängen) men där kommer nästa problem. Att jag somnar alltid när jag tagit upp honom för första amningen och så slutar det med att han sover i vår säng iallafall. (Tro mig, jag har satt mig på en trästol för att amma och har somnat där också!)

Han har haft två tänder sen 4 månaders ålder och de två övre tänderna kom för en månad sen. Och han vill gärna ha en utmaning. Han tar hellre en bit bröd och tuggar på, det gör honom åtminstone nöjd. Flaskan vägrar han ta så i dagsläget dricker han faktiskt ur plastmugg.

Han tar sig bakåt, runt, åt sidan och kan sitta upp själv (tills han blir trött). Men jag vet inte HUR jag ska få ordning på maten och sömnen. Usch. Känner mig så fruktansvärt misslyckad.

(Förlåt för en lång svammel-tråd, behövde skriva av mig)

 

[nevin]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Först vill jag bara ge dig en stor kram, du är INTE misslyckad som mamma! Du har fått ett barn som har egen vilja, och det kan vara nog så slitsamt ibland. Tro mig, jag har tre...

Maten, han är ju inte så gammal än, så det är inget farligt eller annorlunda med att han inte vill ha mat än. Har du provat att låta honom kladda själv? Om han har tänder kanske det kan vara gott med lite knaper mellan gommarna? Lite hembakat bröd, majskorn att pillra med, ärtor uppskattade båda mina minsta jättemycket redan tidigt.

Ludvig har jag nästan aldrig matat, bara ställt fram det som är maten för dagen och så får han prova själv. Det är inte alla dagar det kom i så mycket i magen, men han var nöjd och jag slapp bråka. Ammade efter maten gjorde jag länge, minns inte när vi slutade med det. (han är 19 månader idag)



Sömnen, stör han mycket när han sover med er? Kanske det är bättre att han får sova med er och du får sova ordentligt, än att behöva springa upp när han vaknar? Amma i sängen kan man ju göra, då gör det ju inget att du somnar under tiden heller. Det är tvärtom ganska mysigt att sovamma


Nevin, vars båda minsta sover med oss än, snart 3 och 2 år gamla!

 

[kayday]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Jag tycker inte alls att du behöver känna dig misslyckad. Det tar bara onödig energi från föräldrarskapet. Min dotter är en vecka yngre än din son. Hon sover också fortfarande i vår säng, dricker ur pipmugg (vägrat napp & nappflaska sen födseln) Hon i sin tur gillar inte alls gröt men äter gärna mat Jag tror helt enkelt att alla barn är olika & att man inte ska stressa genom att jämföra med andra barn. Han har säkert andra färdigheter som inte andra barn i hans ålder har. Jag har inga konkreta tips, vill bara att du ska försöka slappna av & vara stolt över det ni åstadkommit istället. Tror att allt har sin tid!

 

[uva]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Du verkar känna stor press att han ska sluta amma och börja sova i egen säng. Jag vet inte hur jag ska formulera frågan så att den låter rätt, men andemeningen: varifrån kommer pressen?

 

[Ferrari]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Egentligen borde jag väl inte känna någon press. Han följer viktkurvan perfekt och jag har gott om mjölk (nästan för mycket). Och jag lider inte av att ha honom i sängen. Men det känns som om han är den enda som vägrar spjälsäng, nappflaska och mat. Det hade varit skönt att kunna lämna bort honom någon natt hos mina föräldrar och kunna sova på vanligt sätt, ligger så still när jag har Isaac i sängen att jag känner mig tröttare i kroppen när jag vaknar ibland. Han har en vilja utan dess like, min Isaac, dessvärre kommer den nog ifrån mig =s.

 

[Sar]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Men du, hur fungerar det att ha spjälsäng fastsatt vid er säng med ena sidan borttagen? Då får han både känslan av att sova tillsammans med dig men du kan putta bort honom in i sin lilla kur så du får sträcka ut dig ordentligt.

Och när det fungerar så kan ni sätta tillbaka sidan igen och successivt ställa spjälsängen längre bort från sängen.

När det gäller maten så kommer intresset att visa sig såsmåningom. Hunger är dessutom den bästa aptitretande kryddan. När det gäller små barn är upprepning till godo. Vi hade svårt att få våra barn att gilla välling men efter nog många försök var de så hungriga en kväll att en hel flaska slank ner och sedan dess älskar de den. Har också haft kompisar vars barn vägrat flaska men efter nog många försök har det fungerat.

Du är inte på något sätt misslyckad och så här utifrån ser jag inte heller att ni har några problem att tala om. Det här kommer att lösa sig bra!

 

[Brandgul]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Jag tog bort långsidan på spjälsängen och satt den kloss mot vår säng. Sen låg jag med ansiktet mot honom och andades på honom och kunde även lägga en arm mot honom. Då trodde han att han sov med oss Sen sov vi mycket tillsammans också, men det blev så trångt i vår säng och jag får så lätt ont i ryggen.

Sonen var måttligt intresserad av mat när han var 6 månader. Det tog någon månad till innan han började äta portioner. Det gick snabbt när det väl vände!

Alla böcker är INTE skrivna efter alla bebisar Du är absolut inte värdelös som mamma, oh my... Alla kan ju inte vara exakt likadana under alla veckor...

 

[jerseyko]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Du är inte ensam! Tilde (född 2/1) vägrar smakisar, gröt, välling, vätska i flaska (vatten/saft/ersättning/välling). Hon ska plocka själv och dricka ur glas!
Hon har nog mindre sömnbehov än mig , äter 3-6 mål per natt mellan 01-06 och under dagen ammar jag oxå typ varannan-tredje timme.
Hon får dessutom panik när någon annan har henne, hon kan illvråla i 3-4 timmar om det är så, även om hon är med sin pappa som har vart hemma nu i 3 månader!

Storebror där emot åt 3 mål mat vid 6 mån och själv vid 8 månader! När han var 5 månader åt han 2 portioner gröt till frukost och Tilde får inte ens i sig en smakportion!

Sömnen och maten kan man inte lära barnen först de är mogna för det, och alla gillar inte puréer.

 

[Freyja_bus]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Jag säger som de andra; ta det lugnt och släpp pressen och stressen över mat och hur/var barnet ska sova.

My är 1,5 år, sov sin första hela natt i veckan, skulle dock ALDRIG inträffat om det inte var i vår säng. Hon sover enbart i vår säng nuförtiden, även dagtid. Äter gör hon idag jättebra, även om det är en hel del kladd och kast med mat... men när hon var 6 månader ratade hon det mesta (förutom gröt) och föredrog helt klart mina tuttar. Jag ammade stup i kvarten dygnet runt rätt länge, och hon tog inte flaska förän vid dryga 9 månader, och då till en början enbart när hon satt i bilen (vadå egen vilja?!).

Alla barn är olika och de lär sig att både äta och sova själva när de är mogna för det. Känn ingen press, låt det bli som det blir bara, det är oftast skönast för alla. Det är ju faktiskt inte så värst länge som barnen är små ändå om man ser det ur ett livsperspektiv. Håll ut och bit ihop och försök att njuta av er gosiga och härliga tid i stället!

//Julia

 

[mino]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Jag blir inte klok på ditt inlägg. Jag tycker att det låter som om du gör helt rätt som förälder, du håller inte på att trixa och fixa för att få det exakt som du vill utan låter honom visa vad han vill, vilket är det klokaste med bebisar. Vad exakt är det du upplever är ett problem, egentligen låter det som om det går bra? Är det att det inte blev exakt som du hade tänkt dig som är problemet?

 

[vindvissla]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Men det känns som om han är den enda som vägrar spjälsäng, nappflaska och mat.

Sådär kände jag också med mitt första barn! Det kändes som att alla andra bebisar åt gröt till frukost, mat och fruktpuré till middag och en stor flaska välling till kvällsmat. Min unge ville bara ha tutte! Men när jag läste att fler hade det såhär, och att det visst blir normala barn av dem ändå så släppte jag på pressen och lät honom pilla själv med lämplig mat. Har aldrig pressat eller tvingat honom och fram tills han var 13 månader var bröstmjölk typ 98% av hans föda. Visst var det jobbigt på vissa sätt men det är ju bara ett kort slag av ens liv. Vid 13 månaders ålder började han äta och vi slutade amma vid 18 månader och då började han med välling. Nu får jag besök, gotta go!

 

[Bollen]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Jag tyckte det var jätteskönt att veta att Vindvissla hon hade faktiskt också ett barn som vägrade allt annat än att amma, som sov i samma säng osv...

 

[ako]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Jag tyckte det var jätteskönt att veta att Vindvissla hon hade faktiskt också ett barn som vägrade allt annat än att amma, som sov i samma säng osv...

Här har vi nästan en till - dvs en som fortfarande sover hos oss och som fortfarande ammas vid snart två års ålder (fyller två i oktober). Dock var det inga bekymmer att få honom att äta mat när han skulle börja med det, men barn (och alla människor i alla åldrar) är ju olika. Dessutom har han aldrig sovit några längre stunder på dagen, som "alla andras" barn verkar göra, utan han är vaken o med för det mesta. Som baby sov han kanske 2 halvtimmar per dag, nu sover han ungefär 1 gång 45 min- med lite tur...

Till TS: Du är inte misslyckad på något sätt, och inte hat du misslyckaTS heller - jag är säker på att vaken din unge eller min kommer att sova i våra sängar och vilja amma när de börjar gymnasiet - polarna kommer att tycka de är så konstiga då... Nej men skämt å sido, allt har sin tid, o de är i nte så här små så länge heller - bäst att njuta av en liten go unge intill på natten.
En annan sak är ju om man själv sover dåligt, då måste man ju fixa till det hela för sin egen skull förstås, men det handlar ju inte om att var bra eller dålig för barnet.

 

[vindvissla]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Nu har besöket gått!

Om ni trivs med att amma, sova ihop och inte använda nappflaska så gör det! Jag lovar att det kommer att gå så småningom att ta bort det. Gör det på ditt sätt! Visst blir man låst när man ammar men om sambon kan ge en banan och lite vatten klarar barnet sig en timme extra...

 

[vindvissla]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Jamen se där! Bara man får känna att man inte är helt ute och cyklar så känner man sig mycket tryggare i sin föräldraroll. Mitt andra barn vill bara vara hos mig hela tiden och amma massor men gärna ha två skrovmål mat om dagen. Inte gröt och sånt tjafs, då klöks han med det samma utan det ska vara middagar! Barn är så himla individuella och en gång sa min mamma såhär:

Man ska göra otroligt fel otroligt länge för att det ska gå snett helt och hållet.

 

[TinyWiny]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Svarar efter att enbart ha läst första inlägget.
Var i allt detta är du misslyckad? I vems ögon?
Av det jag läser ser jag en mamma som lyssnar på sitt barn och som försöker göra livet så enkelt som det går vilket jag anser är bra.
Min son sov hos mej tills han var runt tre-fyra år och jag lovar att han idag inte vill sova hos mej (han är 20 nu). Att få sova hos föräldrarna är inte fel.

Min dotter åt inget annat än bröstmjölk förren hon var 8 månader och hon är idag en frisk stark 18 åring.

Det är meningen att man ska bli trött och somna lätt när man ammar så att man får den sömn man behöver.

Se din son med den blick som du har innerst inne och strunta i alla andras åsikter och krav. Så länge ni alla mår bra så är det inte fel.

Nu ska jag läsa resten av tråden.

En stor kram till dej, du är en bra mamma!

 

[TinyWiny]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Jag kan tillägga att min dotter åt aldrig välling, vi gick igenom hela sortimentet men hon ville inte ha. Hon ville ha mat som hon kunde äta själv så all plockmat var roligt att äta. Jag har aldrig matat henne, det gick helt enkelt inte för hon skulle äta själv och dricka ur mugg.

 

[kpist]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Jag ser ut såhär: efter att ha läst ditt inlägg.

Att jag ammar mycket och inte stressar med annan mat (ger plockmat, ingen gröt eller välling alls), att jag ammar på natten och sover så nära mitt barn som barnet vill är några av de saker som gör mig till den bra mamma jag är. En del av de saker som jag är mest stolt över i mitt föräldraskap.

Varva ner, ta ett djupt andetag och känn efter hur DU och DITT barn vill ha det. Gör ni vad som passar er så blir ni bäst.

 

[rubytoo]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Egentligen borde jag väl inte känna någon press. Han följer viktkurvan perfekt och jag har gott om mjölk (nästan för mycket). Och jag lider inte av att ha honom i sängen. Men det känns som om han är den enda som vägrar spjälsäng, nappflaska och mat. Det hade varit skönt att kunna lämna bort honom någon natt hos mina föräldrar och kunna sova på vanligt sätt, ligger så still när jag har Isaac i sängen att jag känner mig tröttare i kroppen när jag vaknar ibland. Han har en vilja utan dess like, min Isaac, dessvärre kommer den nog ifrån mig =s.

Gustav sov hos oss tills han var 8månader då först började han vilja sova i spjälsängen. Jag ammade tills han var 6 månader och då slutade han själv, dock har vi problem med att få honom att äta annat än just sin favorit, flaskan!

Nu är han 11 månader och äter fortfarande inte speciellt mkt mer än just sin ersättning

Så du behöver nog inte vara ett dugg orolig att du skulel vara en misslyckad mamma. Jag har insett jag det bara är att vänta ut dem. Låt honom sova med er och skit i spjälsängen.

När det gäller maten kan jag inte komma med så många råd direkt för där har vi också det lite jobbigt.

 

[dee79]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Min son fyllde 7 månader i fredags. Förutom att han älskar det mesta i matväg och är jättenyfiken på det, så är han som din son.

Vi sover ihop, jag ammar när jag inte är på jobbet och jag ammar på natten. Han flaskvägrar, slåss om man försöker, men dricker vatten ur pipmugg på dagarna när han är hemma med pappa. Jag är visserligen ett vrak på dagen, men det får det vara värt för att sonen ska vara lugn och trygg. Vissa kvällar får pappa ta nattning när jag har annat och göra och visst blir det en del skrik, men så länge någon av oss finns med och kramar och vyssar så tror jag inte att han far dåligt av det.

Han sover inte i spjälsäng, han sover knappt på dagtid alls. För att få lite lugn på natten byggde vi en säng som vi hängde på vår dubbelsäng. Den har tre sidor med spjälor och madrassen är i nivå med min säng, så det är som att sova helt ihop fast med lite mer plats. BLir inte lika stel längre utan vaknar lite fräschare.

Min son vill ha närhet närhet närhet och då anser jag att det är vad han ska få. Jag hade samma tankar som du när han var runt 4,5 månad, men har kommit fram till att jag skiter i att ingen annan fattar. Jag skiter i de som tycker att jag ska sluta amma och jag skiter i att de anser att det är brist på rutiner som gör att min son är som han är (för det är verkligen inte sant). Visst är man avundsjuk på de som har barn som somnar lätt varsonhelst och närsomhelst, men jag vill ju inte ha deras ungar i vilket fall som helst och då känns det bättre igen.

Jag kommer att behöva vara borta ett par nätter framöver och blir det en skrikig och jobbig natt för pappa och bebis så får det bli det. Tror som någon skrev att det är inte enstaka tillfällen som fördärvar barn utan att man gör stora fel under lång tid.

Upp med hakan och var stolt över att du lyssnar på ditt barn.