Ibland känner jag mig så misslyckad

[vindvissla]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Alltså oavsett vad man gör så kommer folk att undra varför man gör som man gör. Det är viktigt att göra vad man kännner sig trygg med och vad som passar en själv och ens barn såklart. Amma om man vill, mata när det passar barnet, bära när det vill bli buret och sova när det vill ( i viss måtta, det går ju att pusha lite så det passar ens eget sovschema rätt så bra för de flesta)

 

[Yrja]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Men är han redo att börja äta smakportioner än då? Om bröstmjölken räcker för honom finns ingen anledning att tvinga i honom annat. Han kommer att börja äta annat tids nog, det är ounvikligt. Men tvinga honom inte i onödan än. Man måste inte börja med mat vid 6 månader, det är helt individuellt när man är redo och mjölken räcker längre än så.

Om ni vill ge honom mat så ge honom sånt som han VILL ha. Bröd som du sa, kanske med mycket smör? Plockmat brukar ju gå bra. Låt honom smaka på maten ni äter, när ni äter. Barn gör som vuxna och det blit mindre press om ni gör det tillsammans och om han inte måste äta om han inte vill.

Flaska behövs ju inte heller om han kan dricka vatten ur mugg som du säger.

Ang sovbiten vågar jag inte kommentera det för jag har ingen erfarenhet och där måste man nog känna efter själv om det är så att barnet behöver tryggheten hos er än eller om det skulle gå att få honom att sova själv. Jag hade nog haft svårt att tvinga bort ett så litet barn till en för honom otrygg sovplats.

Jag tycker att det låter som att han är helt normal. Man ska nog var försiktig med att ta rekomendationer som finns på för stort allvar. När din son är redo för nya steg kommer han att visa det. Som en släkting sa till mig, låt saker och ting ha sin gång och hetsa inte. När barnen är 18 kan de med allra största sannolikhet både äta själva, sova i egna rum och allt det där som de flesta kan göra. Det viktigaste för ett litet barn är trygghet.

 

[Pallas]

Sv: Ibland känner jag mig så misslyckad

Hinner inte läsa hela tråden, men är det ett problem att amma och samsova? Om inte, så kan du släppa hela grejen. Det blir folk av dem ändå.

//Pallas, som ammat i tre år, varav helamning i 7-8 månader, och tidvis samsover med 5- pch 6-åring.