Hur väljer man förening vid adoption av hund? Vad tänka på?

[Aliche]

Min mamma har bestämt sig för att skaffa hund igen och vill då göra någonting fint så hon vill ta en hund från någon organisation som förmedlar hemlösa/vanskötta/bortglömda hundar. Det spelar ingen roll om det är i Sverige eller utomlands utan det som är viktigt är att hitta en seriös organisation som tar ansvar för sina adoptioner och sin förening. Så vilken väljer man och hur ska man veta vilka som är seriösa och inte? Mamma bor i Skåne men om det finns någon bra förening i annan del av landet så är hon öppen Är det någon här som köpt eller adopterat från typ Hundstallet eller Hundrondellen?
Alla övriga tips och råd är mycket varmt välkommna!

Hon har haft hund hela sin uppväxt (schäfer) och vi hade New Foundland när jag växte upp så hundvana finns även om den är några år gammal, jag rekommenderade henne att försöka hitta några hundkurser att gå både själv innan och självklart sen med nya hunden. Hon letar efter något halvstort med medel-mycket motionsbehov då hon bor på landet men är lite över 60 nu så hon har inte riktigt samma ork som när man är yngre Hon går gärna några kurser som inte kräver supermycket spring från hennes sida utan mer fokuserar på mental stimulans och lydnad. Jag har inte haft hund sen jag va liten så jag tänkte det är bäst att fråga Buke-oraklet!

 

[Askur]

Personligen hade jag valt organisationer som förmedlar hundar "från Sverige". Liksom SPCA.

 

[Raderad medlem 94602]

Absolut Sverige. Billigare. Hon kan träffa hunden ordentligt innan och gatuhundar brukar komma med en rad rädslor och rätt ofta dyker hälsoproblem upp senare på vägen. Finns så otroligt många hundar utan hem i Sverige så i mitt tycke är det onödigt att flyga hit en från utlandet som ska genomgå karantän, acklimatisera sig till ett helt annat liv och annat som är påfrestande. Bättre för dessa hundar att bli hjälpta på plats.
Tror de flesta större organisationer som Hundstallet och andra svenska organisationer är så seriösa man kan förvänta sig av omplaceringar.

 

[Red_Chili]

Jag skulle utan tvekan satsa på att köpa från en svensk organisation som håller på med svenska hundar. Det finns otroligt många svenska hundar som far illa och behöver hjälp och med utländska hundar finns alltid en hälsorisk även om de genomgått alla kontroller och vaccinationer u.a.

Sedan MÅSTE din mor också tänka på att det med 99% säkerhet kommer vara mycket att jobba med om hon tar en vanskött/bortglömd hund. Det är lätt att bara se hur fint allt blir, tänka sig att hunden kommer vara lättskött för att den blir "tacksam" över att ha blivit räddad, men sanningen är långt ifrån alltid sådan. Ta tex en gatuhund i ett annat land som är född där. Den känner inte till något annat. Den kan inte sakna ett i våra ögon vanligt hem eftersom den inte haft något sådant. Dess trygghet är den till synes otrygga miljön. Att flytta den från det till ett hem där den tvingas bo inomhus, tvingas ha koppel, tvingas passera hundar ute på ett onaturligt sätt, tvingas vara med människor osv kan i värsta fall innebära en extrem stress för hunden. Det är tyvärr inte ovanligt. Därför är det klokt att välja en hund som redan är van vid människor, som har bott i ett vanligt människohem, som har haft koppel på sig och har en aning om att man kan vara rumsren.

Hon skulle inte kunna tänka sig en "vanlig" omplacering annars? Då får hon mycket mer att välja på, och ALLA hundar som säljs är ju i behov av ett nytt hem av någon anledning. Oavsett omplaceringshund är det ju alltså att hjälpa en hund som behöver hjälp, bara det att man med lite tur kan fånga upp dem innan det gått så långt som till vanvård eller att hunden blivit bortglömd.

Kan tillägga att jag själv tagit en hund som var i riktigt dåligt skick, en hund som köptes mycket bara för att få bort henne från dåvarande hemmet eftersom det inte var lämpligt hundhem på något sätt alls. Jag kände hunden sedan innan, var redan förälskad i henne, visste att hon i grunden var en riktigt bra hund, men oj vad jag fått jobba med henne. Hon har visserligen gått från att vara smällfet och orkeslös, så stressad att hon mentalt "stängt av" och bara var rädd för allt till att vara en extremt positiv och enkel hund i toppform. MEN det hade varit så mycket enklare att köpa en hund som från början haft det bra och nu när jag tittar efter ny omplacering så vill jag gärna ha en som är riktigt okomplicerad, allra helst en som säljs enbart för att matte och husse separerat eller det fötts en unge som visat sig vara jätteallergisk.

 

[dpmatte]

Jag håller med övriga att det ska vara en svensk organisation. Väljer man en utländsk så kan det bli så illa att man får en hund från en valpfabrik och det är ju inte det som är meningen. Det finns organisationer som föder upp hundar för att sälja dem vidare till intet ont anande hussar/mattar i t ex Sverige. Då hjälper man ju inte en hund som kommit fel i livet alternativt vars husse/matte blivit sjuk och inte längre kan ta hand om sin hund. Hundstallet är en av de seriösa.

 

[Jenka]

Svensk. Dels som de andra säger att du har möjlighet att träffa hunden ordentligt innan osv, och för att det är van vid ett liv här i form av miljö och hundhållning.

Men sen vill jag även förtydliga att det inte bara är för hundens och eran skull, utan även för hela landets. Med importer med okänd historia riskerar vi att få in en massa sjukdomar och parasiter som vi ska vara glada över att de inte finns här än.

 

[Cornelia]

Håller i stort med ovanstående, men att ta emot en hund från ett annat land måste inte medföra problem. Kan faktiskt vara tvärtom.
Vår Gina från Rumänien är tio år nu och har levt åtta av dem här hos oss. Var rädd och osäker i början, självklart, men det gick snabbt över, och hon är nog den enklaste hund jag har haft (har blivit några stycken genom åren). Lugn, glad, självständig, mycket säker i umgänget med andra hundar (vuxit upp som gatuhund, då är det självklart att man måste kunna umgås med artfränder!), helt frisk förutom borrelia som hon fick när hon var sex år. Envis och ganska skällig, men en helt ljuvlig liten tant! Känns alltid bra, varje gång jag tänker i de banorna, att ha kunnat ge henne ett gott liv!

 

[Aliche]

Svensk. Dels som de andra säger att du har möjlighet att träffa hunden ordentligt innan osv, och för att det är van vid ett liv här i form av miljö och hundhållning.

Men sen vill jag även förtydliga att det inte bara är för hundens och eran skull, utan även för hela landets. Med importer med okänd historia riskerar vi att få in en massa sjukdomar och parasiter som vi ska vara glada över att de inte finns här än.

Det är absolut sant och många har påpekat i tråden så det är absolut något att ta med i beaktande, något som varken jag eller mamma har tänkt på. Ska föreslå för mamma att satsa på svenskt Någon här som köpt/adopterat från något av Hundstallen? Har hört lite blandade recensioner om dom, främst det i Stockholm. Skulle vara intressant men någon med personliga erfarenheter!

 

[russinbulle]

Det är absolut sant och många har påpekat i tråden så det är absolut något att ta med i beaktande, något som varken jag eller mamma har tänkt på. Ska föreslå för mamma att satsa på svenskt Någon här som köpt/adopterat från något av Hundstallen? Har hört lite blandade recensioner om dom, främst det i Stockholm. Skulle vara intressant men någon med personliga erfarenheter!

Än så länge finns väl bara Hundstallet i Stockholm. Tror bygge är på gång i Göteborg, men inget färdigt.