purity_666
Trådstartare
Jag tänkte på det nu med ny teknologi att det ju inte blir så jätteromantiska historier att berätta för barnbarnen sen. "Ja vi träffades på nätet" är ju inte så spännande. Inget fel i det alls, bara inte så rolig berättelse bakom det hela. Nu när man kan hålla kontakt via facebook, sms och allt sånt.
Så, hur träffades era föräldrar?
Mina har en lite tuff start. Pappa kom till Sverige från Finland för att jobba. Mamma är född i Sverige men hennes föräldrar är från Tyskland. De flydde hit under kriget och bosatte sig i ett hus typ i skogen. Nästan granne med dom låg skogsstationen där min pappa jobbade.
Mamma och pappa träffades först på en dans. Pappa kunde ingen svenska, men drog helt enkelt med mamma på dansgolvet ändå och tycke uppstod (han måste varit snygg eller nåt *s*) Han var 7 år äldre än mamma också, mamma var väl i sena tonåren.
De fortsatte träffas med ganska många missöden och språkfel. Pappa kunde "ja, nej, kanske" men han svarade ju inte riktigt rätt. Mamma kunde fråga om hon var fin i en klänning och han sa "nej" *s*Fattade han inte så chansade han. Han var lite rädd för morfar också, en tysk, lite sådär strikt som dom var. Dessutom då förstå mormor och morfars svenska som bröt rätt kraftigt på tyska.
Kärleken vann ju i alla fall och de är fortfarande gifta.
Ödet ville nog att det skulle hända helt enkelt.
Så, hur träffades era föräldrar?
Mina har en lite tuff start. Pappa kom till Sverige från Finland för att jobba. Mamma är född i Sverige men hennes föräldrar är från Tyskland. De flydde hit under kriget och bosatte sig i ett hus typ i skogen. Nästan granne med dom låg skogsstationen där min pappa jobbade.
Mamma och pappa träffades först på en dans. Pappa kunde ingen svenska, men drog helt enkelt med mamma på dansgolvet ändå och tycke uppstod (han måste varit snygg eller nåt *s*) Han var 7 år äldre än mamma också, mamma var väl i sena tonåren.
De fortsatte träffas med ganska många missöden och språkfel. Pappa kunde "ja, nej, kanske" men han svarade ju inte riktigt rätt. Mamma kunde fråga om hon var fin i en klänning och han sa "nej" *s*Fattade han inte så chansade han. Han var lite rädd för morfar också, en tysk, lite sådär strikt som dom var. Dessutom då förstå mormor och morfars svenska som bröt rätt kraftigt på tyska.
Kärleken vann ju i alla fall och de är fortfarande gifta.
Ödet ville nog att det skulle hända helt enkelt.