Skulle vilja höra era tankar och erfarenheter om ålder på hundägaren. Vi är alla individer och har olika hälsostatus, familjeförhållanden m.m. men om vi skulle försöka generalisera lite, hur tänker ni som har hunnit fylla femtio, drar ni er för att skaffa ny hund?
Jag funderar mycket på det här, är själv femtio år nu och lever utan hund sedan flera år men känner hela tiden att det är ett mycket fattigare liv, saknar hund mycket. Efter senaste hunden har inte livet varit sådant att jag kunnat skaffa ny, nytt arbete bl.a. Nu kommer jag snart leva ett hundvänligt liv igen, jobba hemifrån vissa dagar och övriga dagar ha med hunden på jobbet.
Men nu börjar jag tycka att jag kanske är för gammal. Man får ju räkna med att man ska kunna ta hand om en hund 10-15 år framåt. Funderar så klart på att en vuxen hund vore bra då men en hund på 5 år kan ju ändå i bästa fall ha 10 goda år kvar och en omplacering kan ju kräva en hel del flera år framåt, liksom en valp är unghund i många år.
Det är inte så att jag är särskilt skröplig eller sjuklig men i min ålder börjar ju krämpor dyka upp efter vad jag hör omkring mig. Även om man har ett gott familje- och vänskapsnätverk är det ju inte helt självklart att lämpa över en hund till någon som inte valt själv.
Hur tänker ni som är i min ålder och skaffar ny hund? Hur tänker ni som är uppfödare när ni säljer valpar?
Jag funderar mycket på det här, är själv femtio år nu och lever utan hund sedan flera år men känner hela tiden att det är ett mycket fattigare liv, saknar hund mycket. Efter senaste hunden har inte livet varit sådant att jag kunnat skaffa ny, nytt arbete bl.a. Nu kommer jag snart leva ett hundvänligt liv igen, jobba hemifrån vissa dagar och övriga dagar ha med hunden på jobbet.
Men nu börjar jag tycka att jag kanske är för gammal. Man får ju räkna med att man ska kunna ta hand om en hund 10-15 år framåt. Funderar så klart på att en vuxen hund vore bra då men en hund på 5 år kan ju ändå i bästa fall ha 10 goda år kvar och en omplacering kan ju kräva en hel del flera år framåt, liksom en valp är unghund i många år.
Det är inte så att jag är särskilt skröplig eller sjuklig men i min ålder börjar ju krämpor dyka upp efter vad jag hör omkring mig. Även om man har ett gott familje- och vänskapsnätverk är det ju inte helt självklart att lämpa över en hund till någon som inte valt själv.
Hur tänker ni som är i min ålder och skaffar ny hund? Hur tänker ni som är uppfödare när ni säljer valpar?