D
Dalolly
Är relativt nygravid (8 v) och jag håller redan på att avlida..
Ingen mat går ner i min mage, på sin höjd lite fil då och då.. Illa mår jag meste hela tiden och tröttheten är dödlig. Nu till min fråga: Hur klarar ni allihopa av vardagen?
Morrnarna är en pina. Drar mig upp och våndas över att en ny dag gryr. Kämpar mot illamåendet när jag borstar tänderna (ingen god smak, enligt min kropp)
På jobbet (Förskolelärare) är det hemskt med alla lukter och vid matstunderna. Jag kan inte stå upp alldeles för länge för då snurrar världen aningens för mycket. Mao är jag inte världens bästa "fröken" just nu..
När jag kommer hem så stupar jag i säng, hästen får ofrivilligt vila. Vilket inte är alls som planerat. Ligger i soffan eller sängen och kämpar emot illamåendet sen somnar jag.. Sover dåligt och konstigt..
Jag vet att det ser ut så här för många, men hur klarar man av det. Vill ju inte berätta för kolleger o chefer så tidigt.. Ska man trycka i sig mat ändå? Finns det ngn mirakelkur?
Massa desperata frågor.
Tur att man väntar på något gott...
Ingen mat går ner i min mage, på sin höjd lite fil då och då.. Illa mår jag meste hela tiden och tröttheten är dödlig. Nu till min fråga: Hur klarar ni allihopa av vardagen?
Morrnarna är en pina. Drar mig upp och våndas över att en ny dag gryr. Kämpar mot illamåendet när jag borstar tänderna (ingen god smak, enligt min kropp)
På jobbet (Förskolelärare) är det hemskt med alla lukter och vid matstunderna. Jag kan inte stå upp alldeles för länge för då snurrar världen aningens för mycket. Mao är jag inte världens bästa "fröken" just nu..
När jag kommer hem så stupar jag i säng, hästen får ofrivilligt vila. Vilket inte är alls som planerat. Ligger i soffan eller sängen och kämpar emot illamåendet sen somnar jag.. Sover dåligt och konstigt..
Jag vet att det ser ut så här för många, men hur klarar man av det. Vill ju inte berätta för kolleger o chefer så tidigt.. Ska man trycka i sig mat ändå? Finns det ngn mirakelkur?
Massa desperata frågor.
Tur att man väntar på något gott...