Jag har en egen uppfödning som idag är 7 år, hon är en häst med mycket temperament men godhjärtad. Hon skulle aldrig göra något för att skada mig eller någon annan.
Hon är riden sporadiskt sen inridningen för 2 år sedan, hon blev inriden sent (nästan 5) då hon var väldigt valpig som 3 åring. Har aldrig riktigt kommit igång med hennes träning på riktigt då tiden inte räckt till på grund av olika privata omständigheter.
Förra hösten fick vi byta stall och hon blev väldigt beroende av sina hagkompisar. Hon blev orolig, nervös, tittig och varit sån sedan dess. Jag lät henne vila i vinter då jag tänkte hon skulle landa I detn nya miljön, men jag tycker inte det har blivit någon större förbättring.
Nu i vår har jag börjat sätta igång henne från marken och vi kan väl säga att det har gått sådär. Hon gnäggar och är orolig när man tar in henne, värre blir det när man kommer ut till paddocken. Hon har överskottsenergi såklart, men hon är explosiv. Ex. vid longering så kan hon gå jätte fint till att bara springa som en galning så man knappt kan hålla henne. Sen kan hon gå fint igen till att bara explodera (bocka / stegra /kasta) i luften utan någon förvarning. Som är just nu så har jag ingen tanke att våga sätta mig på henne. Skulle hon explodera på detta sätt med mig på ryggen så skulle jag nog skada mig rejält. Jag har försökt att göra något med henne varannan dag nu sen feb.
Jag vill inget annat än att komma till rätta med henne igen, få tillbaka en lugnare och tryggare häst. Jag vet att hon alltid kommer vara en pigg skit men det där explosiva kan jag leva utan.
Hur skulle ni ha gjort?
Jag känner att mitt självförtroende sviker och rädslan börja ta över.
Hon är riden sporadiskt sen inridningen för 2 år sedan, hon blev inriden sent (nästan 5) då hon var väldigt valpig som 3 åring. Har aldrig riktigt kommit igång med hennes träning på riktigt då tiden inte räckt till på grund av olika privata omständigheter.
Förra hösten fick vi byta stall och hon blev väldigt beroende av sina hagkompisar. Hon blev orolig, nervös, tittig och varit sån sedan dess. Jag lät henne vila i vinter då jag tänkte hon skulle landa I detn nya miljön, men jag tycker inte det har blivit någon större förbättring.
Nu i vår har jag börjat sätta igång henne från marken och vi kan väl säga att det har gått sådär. Hon gnäggar och är orolig när man tar in henne, värre blir det när man kommer ut till paddocken. Hon har överskottsenergi såklart, men hon är explosiv. Ex. vid longering så kan hon gå jätte fint till att bara springa som en galning så man knappt kan hålla henne. Sen kan hon gå fint igen till att bara explodera (bocka / stegra /kasta) i luften utan någon förvarning. Som är just nu så har jag ingen tanke att våga sätta mig på henne. Skulle hon explodera på detta sätt med mig på ryggen så skulle jag nog skada mig rejält. Jag har försökt att göra något med henne varannan dag nu sen feb.
Jag vill inget annat än att komma till rätta med henne igen, få tillbaka en lugnare och tryggare häst. Jag vet att hon alltid kommer vara en pigg skit men det där explosiva kan jag leva utan.
Hur skulle ni ha gjort?
Jag känner att mitt självförtroende sviker och rädslan börja ta över.