Antiqua
Trådstartare
Min 9-åriga katthona (Maja)har sorg
I torsdags var jag tvungen att ta bort min älskade kattkille Drutten.
Drutten fanns i Majas liv i ända sen hon skuttade in i våra liv några veckor gammal. Drutten var som en pappa för henne, han var hennes allt, hon avgudade honom. Han fanns där som en uppfostrare och någon man kunde söka söka tröst och kärlek hos. Han var så snäll mot henne. Oftast hittade man dom 2 ihop, i soffan, i sängen, i fåtöljer whatever. Tvättandes och kramandes
Dom var aldrig under alla år ifrån varann mer än några timmar, tex när nån av dom var hos vet. för tandstensborttagning.
Nu finns inte våran älskade Drutten mer, och jag börjar bli lite orolig för Maja. Sen i torsdags när han försvann har hon bara suttit under sängen och kommit fram endast för att äta och gå på lådan.
Jag har en kattunge också, Alfons, och han och Maja kommer vanligtvis jättebra överrens. Dom leker rejsar och har jättekul ihop.Maja älskar att leka och Alfons är den perfekta lekungen. När Drutt fanns låg de alla 3 i en hög och sov
Men nu när Alfons gör tappra försök att få ut Maja från under sängen så vill hon inte. Hon vill ingenting.
Jag blir så ledsen för hennes skull, förstår ju att hon är deppig.
I dag kokade jag torsk som hon älskar för att pigga upp henne, och visst - hon var fram och åt för att sen gå under sängen igen
Jag försöker ägna henne mkt uppmärksamhet, prata och gosa men hon vill inte. hon vill inte heller sova i sängen på nätterna som hon alltid gjort tidigare.
Det bästa kanske är att lämna henne i fred att sörja?
Hur lång tid kan man räkna med att det tar innan hon är "normal" igen?
Mitt hjärta brast när min Drutten somnade in, och detta gör inte att jag blir gladare precis. Lider med henne som också har det jobbigt.
Vad kan jag göra för att hjälpa min gumma?
I torsdags var jag tvungen att ta bort min älskade kattkille Drutten.
Drutten fanns i Majas liv i ända sen hon skuttade in i våra liv några veckor gammal. Drutten var som en pappa för henne, han var hennes allt, hon avgudade honom. Han fanns där som en uppfostrare och någon man kunde söka söka tröst och kärlek hos. Han var så snäll mot henne. Oftast hittade man dom 2 ihop, i soffan, i sängen, i fåtöljer whatever. Tvättandes och kramandes
Dom var aldrig under alla år ifrån varann mer än några timmar, tex när nån av dom var hos vet. för tandstensborttagning.
Nu finns inte våran älskade Drutten mer, och jag börjar bli lite orolig för Maja. Sen i torsdags när han försvann har hon bara suttit under sängen och kommit fram endast för att äta och gå på lådan.
Jag har en kattunge också, Alfons, och han och Maja kommer vanligtvis jättebra överrens. Dom leker rejsar och har jättekul ihop.Maja älskar att leka och Alfons är den perfekta lekungen. När Drutt fanns låg de alla 3 i en hög och sov
Men nu när Alfons gör tappra försök att få ut Maja från under sängen så vill hon inte. Hon vill ingenting.
Jag blir så ledsen för hennes skull, förstår ju att hon är deppig.
I dag kokade jag torsk som hon älskar för att pigga upp henne, och visst - hon var fram och åt för att sen gå under sängen igen
Jag försöker ägna henne mkt uppmärksamhet, prata och gosa men hon vill inte. hon vill inte heller sova i sängen på nätterna som hon alltid gjort tidigare.
Det bästa kanske är att lämna henne i fred att sörja?
Hur lång tid kan man räkna med att det tar innan hon är "normal" igen?
Mitt hjärta brast när min Drutten somnade in, och detta gör inte att jag blir gladare precis. Lider med henne som också har det jobbigt.
Vad kan jag göra för att hjälpa min gumma?