Sv: Hur noggran veterinärbesiktning vid köp...
Det där med röntga eller ej anser jag är den knepigaste kuggfrågan av dem alla. Och jag funderade mååånga ggr kring det nu när jag köpte häst senast.
För å ena sidan, om man INTE röntgar så kan ju hästen ha en dold defekt som sedan ger problem. Om man röntgar kan man undvika dem.
Men å andra sidan, måååånga hästar har röntgendefekter, som aldrig har och aldrig kommer ge dem problem. Men du får ofelbart reservation i försäkringen om hästen röntgas och har en röntgendefekt. Så kan du inte ta över en befintlig försäkring riskerar du att stå där med drömhästen, som har ett rtgfynd som vet anser inte komme rpåverka (men lova kan de ju aldrig), och försäkringsbolaget sätter reservationer.
Om du INTE röntgar å andra sidan och där finns fel som sen ger problem, så friskriver sig ju alla försäkringar emot det.
Så, vad är bäst, inte veta om det och köpa, eller veta om det och köpa? För det är ofta där det slutar med de där mindre defekterna som inte borde men som man inte kan lova inte ger problem.
Jag har ju en valack som har en stor, ful defekt i hasleden. Inte gett honom minsta problem förrän han var 8 år. Fram till dess gick han galant igenom både böjprov och arbetsprov. Han blev utdömd för defekten när han var 9 år och är idag triangelmärkt.
OM jag röntgat honom inför köp hade jag kunnat välja att avstå köp, och där är ju ett ganska enkelt fall. Jag hade INTE köpt honom oavsett vad veterinärerna sagt, det är en för stor defekt helt enkelt och den sitter i led.
Ena stoet hade en liten birkelandsfraktur i en kotled bak. Enligt veterinärerna skulle den mest troligt aldrig ge problem. OM den gjorde det ändå var prognosen för operation mycket god. Om hästen varit rätt i övrigt osv så hade jag köpt med den defekten. Nu fick hästen problem av dem, och vid ganska liten belastning med. (Den oppades och helt återställd). Så, veterinärerna kan ha fel med.
När jag köpte fullblodet valde jag efter MYCKET funderade att INTE röntga. Hon har varit i galoppträning och hållit för det, hon gick igenom börjprov och arbetsprov utan problem. Om jag röntgat och hon visat sig ha någon liten defekt hade försäkringsbolaget satt reservation. Om hon om 3 år blir halt och det beror på en defekt kommer bolaget inte betala. Men om hon nu har någon liten defekt, och den aldrig ger problem, så har hon en försäkring helt utan reservationer.
Och säg att jag röntgat och hon visat sig ha en liten lös benbit ena kotleden bak. Bolaget hade satt reservationer på bägge bak för hältor. Om hon sen fått kotledshälta på motstående bak pga vrickning/överansträning/annat så hade bolaget emst troligt ansett det var en överbelastningsreaktion från benbiten på andra bak. Om hon nu oröntgad får en kotledsinflammation ena bak, vi röntgar den kotleden och den är UA, så kommer bolaget att betala.
Så, tillslut valde jag att INTE röntga, och så hoppas jag att hon a) inte har minsta defekter på rtg eller b)Aldrig får problem av ev defekter, så jag aldrig behöver veta om dem.
För mig är köpesumman inte lika avgörande som för andra, fbldonnan kostade 15 000 kr. Men en 15 000kronorshäst som blir halt kostar lika mkt att behandla som en 50 000 kronorshäst liksom.. Visst förlorar man mer livpengar på den som kostar 50', men det är sekundärt för mig faktiskt, det är behandlingarna, att hästen är oridbar osv som känns/är värst för mig.
Det där med röntga eller ej anser jag är den knepigaste kuggfrågan av dem alla. Och jag funderade mååånga ggr kring det nu när jag köpte häst senast.
För å ena sidan, om man INTE röntgar så kan ju hästen ha en dold defekt som sedan ger problem. Om man röntgar kan man undvika dem.
Men å andra sidan, måååånga hästar har röntgendefekter, som aldrig har och aldrig kommer ge dem problem. Men du får ofelbart reservation i försäkringen om hästen röntgas och har en röntgendefekt. Så kan du inte ta över en befintlig försäkring riskerar du att stå där med drömhästen, som har ett rtgfynd som vet anser inte komme rpåverka (men lova kan de ju aldrig), och försäkringsbolaget sätter reservationer.
Om du INTE röntgar å andra sidan och där finns fel som sen ger problem, så friskriver sig ju alla försäkringar emot det.
Så, vad är bäst, inte veta om det och köpa, eller veta om det och köpa? För det är ofta där det slutar med de där mindre defekterna som inte borde men som man inte kan lova inte ger problem.
Jag har ju en valack som har en stor, ful defekt i hasleden. Inte gett honom minsta problem förrän han var 8 år. Fram till dess gick han galant igenom både böjprov och arbetsprov. Han blev utdömd för defekten när han var 9 år och är idag triangelmärkt.
OM jag röntgat honom inför köp hade jag kunnat välja att avstå köp, och där är ju ett ganska enkelt fall. Jag hade INTE köpt honom oavsett vad veterinärerna sagt, det är en för stor defekt helt enkelt och den sitter i led.
Ena stoet hade en liten birkelandsfraktur i en kotled bak. Enligt veterinärerna skulle den mest troligt aldrig ge problem. OM den gjorde det ändå var prognosen för operation mycket god. Om hästen varit rätt i övrigt osv så hade jag köpt med den defekten. Nu fick hästen problem av dem, och vid ganska liten belastning med. (Den oppades och helt återställd). Så, veterinärerna kan ha fel med.
När jag köpte fullblodet valde jag efter MYCKET funderade att INTE röntga. Hon har varit i galoppträning och hållit för det, hon gick igenom börjprov och arbetsprov utan problem. Om jag röntgat och hon visat sig ha någon liten defekt hade försäkringsbolaget satt reservation. Om hon om 3 år blir halt och det beror på en defekt kommer bolaget inte betala. Men om hon nu har någon liten defekt, och den aldrig ger problem, så har hon en försäkring helt utan reservationer.
Och säg att jag röntgat och hon visat sig ha en liten lös benbit ena kotleden bak. Bolaget hade satt reservationer på bägge bak för hältor. Om hon sen fått kotledshälta på motstående bak pga vrickning/överansträning/annat så hade bolaget emst troligt ansett det var en överbelastningsreaktion från benbiten på andra bak. Om hon nu oröntgad får en kotledsinflammation ena bak, vi röntgar den kotleden och den är UA, så kommer bolaget att betala.
Så, tillslut valde jag att INTE röntga, och så hoppas jag att hon a) inte har minsta defekter på rtg eller b)Aldrig får problem av ev defekter, så jag aldrig behöver veta om dem.
För mig är köpesumman inte lika avgörande som för andra, fbldonnan kostade 15 000 kr. Men en 15 000kronorshäst som blir halt kostar lika mkt att behandla som en 50 000 kronorshäst liksom.. Visst förlorar man mer livpengar på den som kostar 50', men det är sekundärt för mig faktiskt, det är behandlingarna, att hästen är oridbar osv som känns/är värst för mig.
