S
sambaengi
Med tanke på att hästarna tränas olika länge, har ägare med olika ekonomiska resurser och olika egna förutsättningar för att träna sina hästar, så känner jag stor skepsis till en bedömning. Jag känner att jag vill veta hur hästen betedde sig vid inridningen, hur mycket jobb man fått läggga på hanteringen, hur lätt den hade att få fram gångarterna och hur mycket egen samarbetsvilja och positivitet till träningen den visat.
Särskilt kritisk är jag till lynnesbedömningen. Jag vet en riktig trevlig och go familjehingst som lämnar okomplicerade och lättillgängliga avkommor, varav jag själv fött upp 3 st. Skulle jag sett på hans bedömning innan jag helt enkelt åkte och träffade hästen, så skulle jag aldrig använt honom då han har 7 i lynne! Jag vet också hingstar med högt på lynne i bedömningsprotokollet, men jag skulle aldrig komma på tanken att använda dem sedan jag träffat dem och lärt känna deras personlighet!
Tycker Island startat ett mycket intressant projekt om detta där ett antal unga ryttare kommer att poängsätta de unga hästar de rider in. På Island tystas det inte ner om en elithingst ger dåligt lynne. Ledaren i sista nr av isländska Eidfaxi nämnde 4 elithingstar vid namn och att endast 1 av dem användes i aveln. De andra hade folk tröttnat på. Den som använde var Andvari e Órri. Han gav trygga hästar med gott lynne, bra gångarter, lättränade och som alla kan rida, "en god saluvara", som det stod.
De andra tre som folk nu inte ville ha står där med sina hederspremier men får inga ston. En har gett flera avkommor med svåra lynnesfel, en ger hetsig gång med svårkontrollerad vilja och en passbundna hästar som kräver mycket träning för att gå bra!
Jag skulle vilja se samma statistik på våra hingstar och att man var lika öppen med deras avkommor och inte tystade ner problemen! För det hör man från flera håll att det görs!
Anette
Särskilt kritisk är jag till lynnesbedömningen. Jag vet en riktig trevlig och go familjehingst som lämnar okomplicerade och lättillgängliga avkommor, varav jag själv fött upp 3 st. Skulle jag sett på hans bedömning innan jag helt enkelt åkte och träffade hästen, så skulle jag aldrig använt honom då han har 7 i lynne! Jag vet också hingstar med högt på lynne i bedömningsprotokollet, men jag skulle aldrig komma på tanken att använda dem sedan jag träffat dem och lärt känna deras personlighet!
Tycker Island startat ett mycket intressant projekt om detta där ett antal unga ryttare kommer att poängsätta de unga hästar de rider in. På Island tystas det inte ner om en elithingst ger dåligt lynne. Ledaren i sista nr av isländska Eidfaxi nämnde 4 elithingstar vid namn och att endast 1 av dem användes i aveln. De andra hade folk tröttnat på. Den som använde var Andvari e Órri. Han gav trygga hästar med gott lynne, bra gångarter, lättränade och som alla kan rida, "en god saluvara", som det stod.
De andra tre som folk nu inte ville ha står där med sina hederspremier men får inga ston. En har gett flera avkommor med svåra lynnesfel, en ger hetsig gång med svårkontrollerad vilja och en passbundna hästar som kräver mycket träning för att gå bra!
Jag skulle vilja se samma statistik på våra hingstar och att man var lika öppen med deras avkommor och inte tystade ner problemen! För det hör man från flera håll att det görs!
Anette