Hur kunde allt gå så fel?

[Await]

Min 9 år gamla honkatt kastrerades idag, ett ingrepp som görs dagligen tycker man ju.. inga problem med det. Men under tiden när jag åker ifrån Skåne och hem till Halland får jag ett sms "Operationen är inte klar ännu. Det gick inte att ta bort båda äggstockarna. Lite kritiskt just nu! Vet inte hur det går och Vet vet inte heller.." Tydligen hade hon varit väldigt "skör" innuti. Vet hade tydligen varit rätt skärrad och inte vetat någoting om hur det skulle gå med henne. Hon kom iallafall hem tillslut och när jag äntligen kom hem så hade hon precis vaknat. Hela kvällen har hon varit jättedåsig och ögonen bara rinner. Hon har druckit litegranna iallafall. Enligt Vet skulle hon vara helt stilla i minst 5 dagar och få antibiotika osv. Jag är jätteorolig att hon inte ska klara natten. Jag vet inte ens vad jag ville med den här tråden. Skriva av mig kanske? Iallafall så känns det så hemskt att bara hoppas på att "inget ska gå sönder i henne" som Vet hade uttryckt sig. Finns det någon som har varit med om liknande? Trodde det ar ett ganska enkelt ingrepp Det var jag som propsade på att hon skulle kastreras, hur kunde allt gå så fel?

 

[Suzi]

Sv: Hur kunde allt gå så fel?

Huvva Hoppas det går bra! *håller tummarna*
Kastrering e ju väldigt vanligt, har ingen erfarenhet av en sådan händelse. Varför sa inte Vet. det till dig på en gång när du hämtade katten?

 

[Zizzy]

Sv: Hur kunde allt gå så fel?

På äldre katter som fått många kullar eller bara haft många tomma löp, är organen väldigt sköra... Så det är inget ovanligt eller konstigt.
Därav många katter som får livmodersinflammation.....
Nio år är sent att kastrera, men visst, jätte bra att man gör det!
(Därför man ska kastrera så tidigt som möjligt... )

Hoppas nu tösen piggnar till och blir frisk snabbt!

 

[Heulwen]

Sv: Hur kunde allt gå så fel?

Usch då. Hur mår kissen idag?

 

[Await]

Sv: Hur kunde allt gå så fel?

Det var mina föräldrar som hämtade henne, så vet sa till dem att hon antagligen inte skulle överleva osv.

+Zizzy

Jag vet att det är sent, jag var liten när "jag" fick henne och hade alltså ingen som helt del i hurvida hon skulle kastreras eller ej. När vi flyttade för 4 år sedan eller något så vägrade hon stanna i vårt nya hus. VI har väl haft henne här kanske 10 gånger och haft inne henne och verkligen gjort allt för att hon ska stanna. Men hon har vägrat. Helt plötsligt såg de i vårt gamla hus henne aldrig (vi hyr ut det) men så nu för någon vecka sen så hade hon kommit tillbaka och ja. När småpojkarna ändå skulle kastreras så tänkte jag att nu när vi äntligen har henne hemma och tid för dom andra så tar vi henne samtidigt. Resten vet ni ju Jag ångrar självklart att det inte är gjort tidigare. Det enda jag har att skylla på var att jag var så liten när hon var 6 måpnader att jag inte hade något att säga till om.

Damen mår iallafall lite bättre idag tror jag. Ätit,druckit,kissat,bajsat och fått sin antibiotika. Så jag håller alla tummar jag har.

 

[veronican]

Sv: Hur kunde allt gå så fel?

Inte kan du hjälpa att dina föräldrar inte kastrerade henne tidigare, men det är ju jättebra tänkt av dig att göra det nu. Att hon skulle bli så här dålig kunde ju inte ens veterinären förutsett, då hade de ju inte gjort operationen.

Men visst är det en bra tankeställare till folk som "skjuter på" kastrationen och kanske låter sina katter få en massa kullar, det sliter på dem invändigt.


Jag har varit med och kastrerat ett par äldre honkatter som varit ute hemlösa i många år och en utav dem var runt 10 år när hon kastrerades och varit hemlös iaf 8 år troligen, tänk vilket slitsamt liv! Iaf så tog hon kastrationen hårt, veterinären sa att det var den mest "slitna" katt invändigt som hon sett, äggstockarna gick nästan sönder bara hon tog i dem, å det blev ett lite mer komplicerat ingrepp än normalt.

Men både de katterna överlevde. Det tog mycket längre tid för dem att repa sig, man fick stödfodra med riktigt energirik super-"gegga"-mat från veterinären (a/d tex) och de fick verkligen vara i stillhet en lång tid efteråt, men det blev bra till slut!!

Så håll tummarna! Skäm bort lilla kissen så mycket du kan och ge henne mycket värme och vila i litet utrymme en lååång tid. Absolut inte låta henne gå ut på en månad eller två om ni tänkt låta henne göra det igen. Bädda varmt och ge henne mycket kärlek och kämparkrafter, så hoppas jag verkligen att hon ska klara sig!

Håller alla tummar jag har
Berätta hur det går för henne.

 

[Zizzy]

Sv: Hur kunde allt gå så fel?

Damen mår iallafall lite bättre idag tror jag. Ätit,druckit,kissat,bajsat och fått sin antibiotika. Så jag håller alla tummar jag har.

Det är huvudsaken just nu!
Hoppas hon piggnar till snabbt!

 

[Await]

Sv: Hur kunde allt gå så fel?

Förvisso, men det känns ändå som om det är mitt fel Kastrering känns verkligen som något man ska göra i tid, speciellt nu med det som hänt. Man lär sig så länge man lever antar jag.. (trodde att allt skulle gå så simpelt, hade inte en tanke på att hon skulle kunna vara så skör) Tack för peppen också!

Dagens rapport: Ätit sovit osv, idag glömde någon badrumsdörren öppen så hon kom tom. utlunkandes och ville mysa! Efter en stund tog hon sig upp i soffan också och la sig på mig och spann som aldrig förr! Så jag hoppas verkligen på det bästa. Vet ringde idag och var förvånad att hon fortfarande var vid liv Iallafall så sover damen vid mina fötter i sin korg under vardagsrumsbordet nu och är mycket mycket piggare än igår.