Hur komma över extrem ridrädsla?

[Elisha]

I december var jag med i en ridolycka där jag blev medvetslös, hjärnskakning och total minnesförlust, nästan. Efter det har jag inte ridit, känner mig sjukt rädd. Verkligen längtar efter att börja rida igen men så fort jag ens bara ser någon som rider så blir jag rädd. Har fått jättemånga erbjudanden att rida kompisar snälla hästar (min egen har Kissinge spines, diagnoserades efter olyckan när vi åkte till klinik med den), men jag vågar fortfarande inte. Inte ens i skritt. Känner mig så patetisk.
Nu har jag i alla fall fått ett erbjudande om att rida en häst som bor granne med stallet där jag jobbar, så det vore perfekt, men jag vet inte. Känner stor rädsla och ångest men jag vill så gärna. Vill inget hellre än att ta upp ridningen igen. Hur kommer man över sin rädsla om man inte ens vågar sitta upp på snällaste hästen med ledare i skritt?

Tackasam för pepping och råd!

 

[Gimlan]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Kanske skulle funka att gå iväg och prata med någon? Låter som du utvecklat en fobi. Eller på med säkerhetsväst (och hjälm så klart) och bara sitt upp, med det som enda mål? Skulle det kunna vara något kanske?

 

[Tappsveden]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Eller börja med att jobba hästen på marken så att du lär känna hästen, kanske kan det få dig att test att sitta upp. du behöver inte istta upp bang bom, kanske första steget är att sätta foten i stigbygeln så pass många gånger tills du känner sdig säker. sätt upp små mål så sitter du där nog snart! VI hejar¨på!

 

[Sombre]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Umgas med hasten fran marken! Kommunikationsovningar i alla mojliga former! Da lar du kanna hasten och veta hur den reagerar, dessutom ar det nastan lika roligt som att rida Nar du efterhand lar dig att lita pa hasten sa kommer du sakert inte att kunna lata bli att sitta upp Och ha inte allfor stor press pa dig i borjan, var nojd och stolt over sma framsteg!

 

[Alfa]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

I trakten där jag bor (långt från stockholm) finns en ridskola/tränare som specialiserar sig på ryttare som vill komma tillbaks efter skador eller just rädsla. Det kanske finns nåt liknande i dina trakter också?

 

[ZorroLouise]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Vad hemskt för dig, det som har hänt. Självklart är det en fysisk återhämtning, men en psykiskt återhämtning är nog både svårare och tar längre tid. Så låt det ta tid.

Nu är inte jag någon psykolog eller liknande, men jag skulle nog råda dig att bara vara i stallet, ta det bit för bit. Börja med att bara vara där, titta på andra som rider, börja borsta lite och pyssla med saker runt om. När det känns bekvämt kanske du kan sitta upp, men utan att rida.

Ta din tid, hoppas du lyckas komma tillbaka till den underbara ridsporten!

 

[Midi]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Jag råkade ju ut för en liknande olycka med medvetslöshet, allvarlig hjärnskakning och minnesförlust (bland mycket annat). När läkaren givit klartecken till att jag fick sporta igen ringde ägarna (jag red och skötte tävlingshästar och unghästar) och sa att de skulle följa med mig till stallet.

Jag vägrade åka dit men de sa att jag bara behövde rida en gång till i hela mitt liv, på stallets snällaste häst några varv i ridhuset (jag ramlade av vid uteritt på en unghäst).

Usch det var hemskt. Men de hämtade mig och körde ner mig, sadlade hästen åt mig och sa till mig att sitta upp. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv Tillslut hörde jag mig själv säga "Nej jag vill inte rida i ridhuset, jag vill rida den rundan jag red när jag ramlade av, dvs gå ner till olycksplatsen"
ENSAM med hästen

Nåväl, det gjorde jag. Jag tackar de i mitt hjärta varje gång jag rider nu, de tillät mig inte "smita" ifrån.
Tack Tina o Johan

Mitt tips: Sätt upp små mål för sig själv. En dag, gå in i stallet. Nästa dag, in i stallet, klappa häst...osv osv.

 

[Quinny]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Har inga tips, men skickar gärna massor av pepp!!!!
Stort lycka till!

 

[M-oaa]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Först och främst; du är inte patetiskt!

Hitta en snäll och trygg häst i din omgivning som du först bara kan stå och prata med genom boxdörren och arbeta dig uppåt. Och såna saker kan ta tid. Lär känna hästen från marken först genom att borsta, klappa på och bara stå och småprata med. Sedan när du känner dig redo kan man be en lugn kompis som hjälp med att ta ut hästen på ridbanan/i ridhuset och eventuellt våga sitta upp. Och känns det helt fel när ni väl är där, backa tillbaka lite och fortsätt från marken ett tag.

Du kan ju också ta hjälp av någon ridskola i närheten, någon förmiddag i veckan om det passar dig (då det oftast inte är så mycket folk i stallet), där du har profissionell hjälp hela tiden med värdefulla tips samt utbildad/e och snäll/a häst/ar.
En ridskola jag praktiserade på förut hade en person som råkat ut för en ridolycka, men var där hos en väldigt sansad och bra personal och tog verkligen ett litet steg i taget. Vissa dagar ville hon inte ens gå in till hästen utan stod bara utanför och gav hästen någon enstaka klapp på nosen, vissa dagar kunde hon gå ut och bara leda hästen några meter. Men det var en rätt, missförstå mig inte, häftig upplevelse att se personens framgångar och hur stolt hon var över att verkligen ta sig an detta.

Jag själv har inte råkat ut för någon sådan ridolycka nånsin, men har en gång på en gammal medryttarhäst skenat genom halva skogen ofrivilligt. Han backade, kastade sig bokstavligen bakåt och galopperade jättefort. Jag var väldigt rädd just då, sedan sneddade han över en stubbåker när jag beslutade mig för att "kasta mig av" på ett ställe som jag hann uppfatta som gräs. Hästen fortsatte sticka hem själv och blev uppfångad på stallplan av ägaren. Jag har nog aldrig varit så rädd och skakat så mycket i mitt liv. Lyckligtvis skadade jag mig inte alls, kom undan med något blåmärke på höften. Men det tog psykiskt. Detta hände för typ 6 år sedan. Det har också satt sina spår, i början vågade jag inte ens rida ut och skritta i skogen på ridskolans hästar. Men nu har jag sakta men säkert tagit mig tillbaka och känner mig trygg med min häst ute och kan galoppera där med, men jag gör det alltid med stor försiktighet och helst bara kortare sträckor.

Lycka till! Låt det ta den tiden det vill!

M-oaa

 

[angelwings]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Usch, din stackare.
Jag är en rädd ryttare sen en olycka där jag skadade ryggen. Och det är många år sen nu men jag är i alla fall rädd.
Men nu börjar det släppa eftersom jag har världens snällaste gamla tant. Hon är lugn och stabil och skulle aldrig göra något bus så att man ramlade av (sen kan hon numera bralla lite i galoppen när man rider ut för hon tycker det är kul)
Hade du bott närmare hade du jättegärna fått komma och klappa lite på henne, hon är ju inte så hög heller (islandshäst) och det brukar kunna lugna lite. (i alla fall mig, det är inte så långt till marken och hon är lättare att få stopp på om det skulle hända något).

Men jag tror som andra sagt att ta det i din egen takt, ha som mål att du ska våga sitta upp kanske om några veckor, sen när du gjort det och klarat det så kan du ta nästa steg. Skritta en liten runda osv. Och sen kanske det blir bättre.

Jag berättar också för de andra i mitt stall att jag är jätterädd och jag tycker alla är jättesnälla och omtänksamma. Jag får väldigt mycket peppning när jag gör något jag egentligen inte vågar + att jag efter ett år litar helt på min tant och har blivit mycket tuffare.
Lycka till! Jag vet hur det känns. Det tog många år innan jag vågade galoppera igen efter min olycka men nu så börjar det fungera bra.

 

[anni0001]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Gör som man gör med hästarna när de ska tränas inför något nytt. Ta ett steg i taget och var nöjd.

Är du rädd för själva hästarna oxå eller bara just att sitta på ryggen?

Jag utgår från att det är "sitta på ryggen" som är problemet.

Börja med att bara gå bredvid hästen som är sadlad. Led den runt på banan tills det känns helt ok.

Nästa steg kan vara att stå på en pall bredvid hästen. Hoppa inte upp. Bara stå där, klappa hästen. Var nöjd så.

Nästa gång kan du prova att bara hänga över hästens rygg; sadlad eller inte. Stillastående. Var nöjd så.

Sen hänger du och nån leder hästen i skritt. Helst av modell mindre så du inte dinglar med benen så väldigt långt från backen.

Sätt foten i stigbygeln. Klappa på hästen. Var nöjd.

Sätt foten i stigbygeln och häv dig upp. Känns det läskigt så var nöjd där o gör så tills det känns ok.

När detta känns ok så häv dig hela vägen upp men luta dig gärna mot hästens hals så att du inte behöver "sätta dig rakt upp högt där uppe". Känns det ok så var nöjd.

Nästa steg är då att sätta dig tillrätta i sadeln.

Och sen att skritta, med ledare. Om så bara fem steg.

Utöka för varje pass.

Det låter kanske skittöntigt, men så gör man ju med hästarna. Introducerar nya saker långsamt.

Den övning som känns läskig jobbar du med fler gånger tills det känns helt ok. Gå inte vidare till nästa steg förrän du känner dig trygg. Se till att hästen är van vid diverse övningar

Det är ju inte meningen att du ska göra alla övningarna under samma dag; ta en dag i taget med varje övning

Lycka till!

 

[Ponnytant]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Se till att du får professionell hjälp från början. ABSOLUT. Du kan annars få "dubbelfobi" - alltså ridrädsla OCH rädsla för att vara rädd.

 

[Centaur]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

känner du ingen som har en jättesnäll liten ponny som du kan få pyssla med och rida på? brukar ju kännas mindre farligt.

annars är det nog psykolog som gäller, om du känner att du inte klarar av att komma över rädslan på egen hand så måste du söka hjälp!

 

[Cizma]

Sv: Hur komma över extrem ridrädsla?

Jag drog på mig en saftig ridrädsla efter min absolut första och värsta "backtagning" och det tog länge innan jag kunde sitta och rida med hyffsat lugn... Jag grät, hulkade, spydde och skakade men hade turen å ha en god vän som inte gav upp på mig.... det tog tid, men jag kom tbx... så ge inte upp...allt är ett framsteg... låt det ta tid... Jag tror på dig... Kram