Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Köpte bil precis innan paniken utbröt så har slutat åka kollektivt till jobbet, men det är typ det.
Jag träffar oftast vänner i sällskap med våra hundar och det gör jag fortfarande. Det händer såklart att vi går ut och äter eller liknande men inte så ofta att det känts som någon uppoffring ännu. Samma gäller väl de inställda föreningsmöterna, tråkigt att de inte blir av men de påverkar ju inte mitt liv i någon större utsträckning.Är lite förvånad över hur många det är vars liv inte ändrats alls. Träffade ni aldrig vänner eller var i sociala sammanhang innan? (Cafe, bibliotek, evenemang av något slag, föreningsliv, osv?)
Mitt nyårslöfte var att börja åka mycket mer kollektivt. Jag höll mitt löfte jätteduktigt men sen kom Coronan och ja, not so much numera.
Jag förkortar min pendlingstid med nästan 2 h/dag genom att köra istället för att åka kollektivt, så jag hade nog kört mer oavsett. Särskilt nu när bensinen är så billig. Har lånat bilar och kört innan de dagar jag inte har haft möjlighet att åka kollektivt men det slipper jag nu.Mitt nyårslöfte var att börja åka mycket mer kollektivt. Jag höll mitt löfte jätteduktigt men sen kom Coronan och ja, not so much numera.
Jag menade det inte som kritik av dig, inser nu att det kunde tolkas så. Ursäkta Jag kom bara på att det också var en del av mitt liv som ändrats!Jag förkortar min pendlingstid med nästan 2 h/dag genom att köra istället för att åka kollektivt, så jag hade nog kört mer oavsett. Särskilt nu när bensinen är så billig. Har lånat bilar och kört innan de dagar jag inte har haft möjlighet att åka kollektivt men det slipper jag nu.
Det är väl det jag tycker att det gör. Visst klarar man sig utan bokcirklar, museibesök, bio, teater, föreningar, resor, träning och annat, men så fruktansvärt tråkigt det blir! Allt roligt är borta.Jag träffar oftast vänner i sällskap med våra hundar och det gör jag fortfarande. Det händer såklart att vi går ut och äter eller liknande men inte så ofta att det känts som någon uppoffring ännu. Samma gäller väl de inställda föreningsmöterna, tråkigt att de inte blir av men de påverkar ju inte mitt liv i någon större utsträckning.
Fast jag uttalar mig bara om mitt liv och det roligaste jag vet finns kvar. De stora delarna av mitt liv har i princip inte förändras alls. Har exempelvis fortfarande träning 2 ggr i veckan med ena klubben och går kurs 1 ggr i veckan utöver det. Alla mina föreningar finns dessutom kvar och är aktiva. Hade det istället handlat om musiebesök och bokcirklar 3 ggr/veckan som alla blivit inställda hade jag såklart också tyckt att det var mer än lite tråkigt, men mitt liv ser inte ut så.Det är väl det jag tycker att det gör. Visst klarar man sig utan bokcirklar, museibesök, bio, teater, föreningar, resor, träning och annat, men så fruktansvärt tråkigt det blir! Allt roligt är borta.
Nope. Hänger med mina elever när de kommer hit, vilket de kommer börja göra igen så fort jag slutat hosta (undervisning utomhus på tu man hand).Är lite förvånad över hur många det är vars liv inte ändrats alls. Träffade ni aldrig vänner eller var i sociala sammanhang innan? (Cafe, bibliotek, evenemang av något slag, föreningsliv, osv?)