Lena Furberg
Trådstartare
Jag fick ett telefonsamtal häromkvällen, från en mycket olycklig nybliven valpägare, vars valp totalvägrade att gå i koppel. Som en annan Ceasar Millan (
) körde jag dit för att bistå. Valpen är en jättekäck och glad liten Papillontik, 10 veckor cirka. Inte rädd eller ängslig alls. Det är familjens första hund och dom har noll erfarenhet.
Familjen har trädgård men valpis kutar ut på vägen om hon är lös så hon behöver ha koppel på. Tills man satt upp stängsel. Men. När kopplet sätts fast i halsbandet, skriker lilla valpis argt och frustrerat, kastar sig bakåt etc etc. Matte börjar gråta (!)och tycker valpis plågas och lider.
Valpis vill inte lockas av varesej godis eller glada lockrop när kopplet är på. Inte heller varesej kissar eller bajsar hon. Bara sitter eller kastar sig och skriker gällt.
Nu vill jag veta vilket råd ni gett? Jag säger inte vad jag gjorde.
Familjen har trädgård men valpis kutar ut på vägen om hon är lös så hon behöver ha koppel på. Tills man satt upp stängsel. Men. När kopplet sätts fast i halsbandet, skriker lilla valpis argt och frustrerat, kastar sig bakåt etc etc. Matte börjar gråta (!)och tycker valpis plågas och lider.
Valpis vill inte lockas av varesej godis eller glada lockrop när kopplet är på. Inte heller varesej kissar eller bajsar hon. Bara sitter eller kastar sig och skriker gällt.
Nu vill jag veta vilket råd ni gett? Jag säger inte vad jag gjorde.