Nillizan
Trådstartare
Har en foderhäst hemma hos mig. Har haft hästen sedan juni-månad.
Det fungerar jättebra med hästen och oss och allt klaffar med min andra häst.
Men nu börjar jag ana ugglor i mossen.... Ringde i juli och vi kom överens om att vi skulle skriva ett kontrakt och att jag skulle få ta över hästen. Jättebra, för det var tanken med utlåningen, att ägaren ville att hemmet var viktigare än pengarna. Annars skulle hästen få gå till slakt.
Jag har ringt fler samtal om att det går bra med hästen och tar åter igen upp att vi bör skriva papper på allt vi kommit överens om. Och även när det gäller pass, vacc, avmaskning m.m. Och inte minst, att jag vill försäkra hästen om det händer något. Och att vi bör kanske göra ägarbytet. När det kom till kritan så fanns det en delägare, som ingen vet om han finns i livet. Nåja. Pass har hästen, men han hittar inte det. Han skulle ringa upp mig när han hittade det. Nu har det gått en månad sen jag ringde och påtalade detta och har ingenting hört. Detta känns lite lustigt nu.
(Vill inte lämna tillbaks hästen, då det är en av de bästa jag haft/har.)
Vad gör man?
Det fungerar jättebra med hästen och oss och allt klaffar med min andra häst.
Men nu börjar jag ana ugglor i mossen.... Ringde i juli och vi kom överens om att vi skulle skriva ett kontrakt och att jag skulle få ta över hästen. Jättebra, för det var tanken med utlåningen, att ägaren ville att hemmet var viktigare än pengarna. Annars skulle hästen få gå till slakt.
Jag har ringt fler samtal om att det går bra med hästen och tar åter igen upp att vi bör skriva papper på allt vi kommit överens om. Och även när det gäller pass, vacc, avmaskning m.m. Och inte minst, att jag vill försäkra hästen om det händer något. Och att vi bör kanske göra ägarbytet. När det kom till kritan så fanns det en delägare, som ingen vet om han finns i livet. Nåja. Pass har hästen, men han hittar inte det. Han skulle ringa upp mig när han hittade det. Nu har det gått en månad sen jag ringde och påtalade detta och har ingenting hört. Detta känns lite lustigt nu.
(Vill inte lämna tillbaks hästen, då det är en av de bästa jag haft/har.)
Vad gör man?
