pinky
Trådstartare
Min häst, SWB född 2004, ser ibland knackig ut i vänster bakben när hon går i vänster varv, och jag blir inte riktigt klok på vad jag ska göra med henne. Kanske någon har tips och tankar kring problemet?
Hon går i princip som en klocka i allt arbete förutom att hon har lite svårt att spänna av och komma till en bra böjning och form på volt i vänster varv.
På en 20-metersvolt syns inte mycket rörelsemässigt, men ber man henne om en snävare vändning eller minskar ner volten så ser hon inte helt ren ut. T.o.m jag, som är urusel på att se hältor och orenheter ser att hon inte rör sig riktigt regelbundet.
Hon är ren på rakt spår och i höger varv, och även i vänster varv om hon får gå "ostörd", typ vid longering och vid löshoppning. Vad jag kan känna när jag rider (jag har ju svårt att SE exakt vad som händer då) så går hon även bättre om man sätter press på henne på volt i vänster varv och t.ex. begär skolorna av henne. Hon genomför även detta utan knot, sas, så hon verkar ju inte ha ont?
Jag har varit till klinik med henne för allmän kontroll både hösten 2008 och 2009. 2008 just för att jag upplevde att hon hade svårt att fatta galopp och var just lite ojämn. Pga hennes ålder så var det ju lite svårt att provocera och samla henne så mycket i ridningen just då. Hon böjdes, longerades och klämdes igenom, och vi blev hemskickade UA men med order att träna mer, hon var bara lite unghäst-instabil, typ.
Så gjordes, och visst gick det bättre och bättre!
Dessvärre kom småskador ivägen (sårskador etc) och jag skadade min rygg och kunde inte rida på någon månad, så 2009 blev liksom inte så träningsfyllt som jag tänkt, och i juli hände detta med just vänster bak...
Jahapp, ännu mer vila och så igångsättning!
Efter att ha satt igång henne framåt hösten och börjat träna ganska ordentligt (med våra mått mätt, inte direkt 1,5 timmes hårdträning 5-6 dagar i veckan!) så kände jag ändå att jag ville kolla upp just det där vänstra knäet för att se att hon verkligen var OK, och kolla en framkota som hade ovanan att svullna upp och bli gallig då och då. Dessutom tillkom en medryttare som skulle ta tag i hopptränandet åt oss, då jag är lite för feg.
Samma visa som hösten 2008, böjprov utan reaktion, longering UA och allmän genomklämning samt extra koll av vänsterknäet. Inget som veterinären var intresserad av att gå vidare med, bara hem och träna! Och framförallt, börja hoppträna!
Men näe...
Medryttarens tränare tyckte efter ett par lektioner att hon inte såg helt bra ut, och det blev lite avbrott med själva hoppandet.
Tog ut en equiterapeut som tittade på henne, och likt veterinären hittade hon heller inga fel på Elvira, hon har absolut inte ont någonstans.
Däremot hittade hon en gammal (sedan föltiden alltså, eftersom jag haft henne sedan hon var 2!) muskelbristning och en oliksidighet som yttrar sig så att vänstra sidans benpar har lättare att svinga framåt och svårare att skjuta ifrån bakåt, medan högra sidans benpar tvärtom har lättare att skjuta på än att ta för sig framåt. Detta ser även jag tydligt på högra bogen, som faktiskt ser låst ut när jag vet vart jag ska titta.
Hon gav mig ett gäng dagliga stretchövningar och uppmanade mig att rida på, gärna med övningar som får henne att ta ut rörelsemönstret ordentligt, typ cavaletter, snöpulsning, sidvärtes, klättring, rida vid sidan av stigarna etc.
Långsiktig träning som ska göra henne mer jämn i rörelserna, helt enkelt.
Slutsatsen av allt detta är alltså att jag har en häst som är ren i helt fri form och på rakt spår, samt om man samlar henne och flyttar henne sidvärtes, men nästan ser halt ut när hon rids med korta tyglar på volt i vänster varv utan att man direkt kräver något av henne.
Hon är genomgången av veterinär och equiterapeut och jag får av båda uppmaningen att träna på, för hästen har inte ont någonstans.
Samtidígt hänger ju medryttarens tränares osäkerhet och "dom" lite över mig. Tänk om något ÄR fel? Tänk om jag rider sönder henne helt och hållet?
Men samtidigt orkar jag inte hålla på och oroa mig, utan vill lita på vad veterinären och ET:n säger... Jag kan ju inte hålla på och åka till veterinär hela tiden, så nu rider jag tills hon visar något annat symptom, typ.
I mitt villrådiga huvud finns en liten som tycker "men rid på för sjutton, det får bära eller brista! Och brister det så åker du till veterinären DÅ, inte före." Men det finns också en på andra sidan som säger "du är en dålig hästägare om du tränar en häst som kanske är halt, sluta rida och begär en rejäl hältutredning en gång för alla."
Ja, så hur går jag vidare?
Hon går i princip som en klocka i allt arbete förutom att hon har lite svårt att spänna av och komma till en bra böjning och form på volt i vänster varv.
På en 20-metersvolt syns inte mycket rörelsemässigt, men ber man henne om en snävare vändning eller minskar ner volten så ser hon inte helt ren ut. T.o.m jag, som är urusel på att se hältor och orenheter ser att hon inte rör sig riktigt regelbundet.
Hon är ren på rakt spår och i höger varv, och även i vänster varv om hon får gå "ostörd", typ vid longering och vid löshoppning. Vad jag kan känna när jag rider (jag har ju svårt att SE exakt vad som händer då) så går hon även bättre om man sätter press på henne på volt i vänster varv och t.ex. begär skolorna av henne. Hon genomför även detta utan knot, sas, så hon verkar ju inte ha ont?
Jag har varit till klinik med henne för allmän kontroll både hösten 2008 och 2009. 2008 just för att jag upplevde att hon hade svårt att fatta galopp och var just lite ojämn. Pga hennes ålder så var det ju lite svårt att provocera och samla henne så mycket i ridningen just då. Hon böjdes, longerades och klämdes igenom, och vi blev hemskickade UA men med order att träna mer, hon var bara lite unghäst-instabil, typ.
Så gjordes, och visst gick det bättre och bättre!
Dessvärre kom småskador ivägen (sårskador etc) och jag skadade min rygg och kunde inte rida på någon månad, så 2009 blev liksom inte så träningsfyllt som jag tänkt, och i juli hände detta med just vänster bak...
Jahapp, ännu mer vila och så igångsättning!
Efter att ha satt igång henne framåt hösten och börjat träna ganska ordentligt (med våra mått mätt, inte direkt 1,5 timmes hårdträning 5-6 dagar i veckan!
) så kände jag ändå att jag ville kolla upp just det där vänstra knäet för att se att hon verkligen var OK, och kolla en framkota som hade ovanan att svullna upp och bli gallig då och då. Dessutom tillkom en medryttare som skulle ta tag i hopptränandet åt oss, då jag är lite för feg. Samma visa som hösten 2008, böjprov utan reaktion, longering UA och allmän genomklämning samt extra koll av vänsterknäet. Inget som veterinären var intresserad av att gå vidare med, bara hem och träna! Och framförallt, börja hoppträna!
Men näe...
Medryttarens tränare tyckte efter ett par lektioner att hon inte såg helt bra ut, och det blev lite avbrott med själva hoppandet.
Tog ut en equiterapeut som tittade på henne, och likt veterinären hittade hon heller inga fel på Elvira, hon har absolut inte ont någonstans.
Däremot hittade hon en gammal (sedan föltiden alltså, eftersom jag haft henne sedan hon var 2!) muskelbristning och en oliksidighet som yttrar sig så att vänstra sidans benpar har lättare att svinga framåt och svårare att skjuta ifrån bakåt, medan högra sidans benpar tvärtom har lättare att skjuta på än att ta för sig framåt. Detta ser även jag tydligt på högra bogen, som faktiskt ser låst ut när jag vet vart jag ska titta.
Hon gav mig ett gäng dagliga stretchövningar och uppmanade mig att rida på, gärna med övningar som får henne att ta ut rörelsemönstret ordentligt, typ cavaletter, snöpulsning, sidvärtes, klättring, rida vid sidan av stigarna etc.
Långsiktig träning som ska göra henne mer jämn i rörelserna, helt enkelt.
Slutsatsen av allt detta är alltså att jag har en häst som är ren i helt fri form och på rakt spår, samt om man samlar henne och flyttar henne sidvärtes, men nästan ser halt ut när hon rids med korta tyglar på volt i vänster varv utan att man direkt kräver något av henne.
Hon är genomgången av veterinär och equiterapeut och jag får av båda uppmaningen att träna på, för hästen har inte ont någonstans.
Samtidígt hänger ju medryttarens tränares osäkerhet och "dom" lite över mig. Tänk om något ÄR fel? Tänk om jag rider sönder henne helt och hållet?
Men samtidigt orkar jag inte hålla på och oroa mig, utan vill lita på vad veterinären och ET:n säger... Jag kan ju inte hålla på och åka till veterinär hela tiden, så nu rider jag tills hon visar något annat symptom, typ.
I mitt villrådiga huvud finns en liten
som tycker "men rid på för sjutton, det får bära eller brista! Och brister det så åker du till veterinären DÅ, inte före." Men det finns också en på andra sidan som säger "du är en dålig hästägare om du tränar en häst som kanske är halt, sluta rida och begär en rejäl hältutredning en gång för alla."Ja, så hur går jag vidare?
