hur blir jag av med det?

[Klariiisss]

Hej
Har du också varit med om att gå omkull med en häst du rider för första gången?
Det va jag med om i vintras och efter det har jag blivit osäker!
Det är jätte jobbigt eftersom jag älskar att rida och nu blir jag rädd så fort hästen spänner sig .
Jag har försökt med många saker för att bli av med osäkerheten och äntligen börjar den avta, men det tar ju så himla lång tid!
Hur ska jag göra så den ska gå bort? Ska jag rida en lugn och äldre häst eller ska jag ge mig på en häst som busar så jag får prova det och fattar att jag inte behöver vara rädd?
Den här osäkerheten är ett jätte stort hinder för mig och jag känner mig som en dålig ryttare, är jag det? eller är det vanligt att man känner så när man vill bli av med något som tar lång tid och man vill bli av med det direkt?
Jag känner mig som en nybörjare även fast jag ridigt i nästan 8 år!
Hur ska jag göra!?

 

[saraa90]

Sv: hur blir jag av med det?

Jag förstår hur du känner, även om jag inte har varit i samma situation. Om jag vore du så skulle jag rida en lugnare häst tills självförtroendet kommer tillbaka. Du ska inte ge dig ut på en häst som du inte känner dig säker på - händer det något så kanske du aldrig mer vill rida. Ta det bara lugnt, det blir antagligen bättre med tiden. Sen när du börjar känna dig självsäker och redo för det kan du ju börja rida på spralligare hästar, med sällskap?
Du är inte en dålig ryttare pga det här!

 

[Stopek]

Sv: hur blir jag av med det?

Hej
Har du också varit med om att gå omkull med en häst du rider för första gången?
Det va jag med om i vintras och efter det har jag blivit osäker!
Det är jätte jobbigt eftersom jag älskar att rida och nu blir jag rädd så fort hästen spänner sig .
Jag har försökt med många saker för att bli av med osäkerheten och äntligen börjar den avta, men det tar ju så himla lång tid!
Hur ska jag göra så den ska gå bort? Ska jag rida en lugn och äldre häst eller ska jag ge mig på en häst som busar så jag får prova det och fattar att jag inte behöver vara rädd?
Den här osäkerheten är ett jätte stort hinder för mig och jag känner mig som en dålig ryttare, är jag det? eller är det vanligt att man känner så när man vill bli av med något som tar lång tid och man vill bli av med det direkt?
Jag känner mig som en nybörjare även fast jag ridigt i nästan 8 år!
Hur ska jag göra!?

Att ha varit med om en olycka tar tid att komma över. Själv blev jag påkörd av en bil på hästryggen. Ej skadad själv, men hästen avlivad. Tror aldrig att jag kommer att känna mig avspänd på hästryggen i trafiken igen, så jag undviker bilar och leder hästen om jag måste förbi.

Jag tror att det är bra att lyssna på sig själv. Inte pressa för mycket och låta det ta tid. Har du möjlighet att välja häst, så varför inte välja den mer stabila och välutbildade och se det som tillfälle att själv slipa på sina ridkunskaper. I långsam, balanserad ridning och att bli bättre på att kommunicera till hästen med de små hjälperna. Vem har sagt att duktig är att rida full rulle på busar. Det är snarare ungdomligt oförstånd.

Hälsning Maja

 

[Klariiisss]

Sv: hur blir jag av med det?

oj, beklagar det som hände hästen Väldigt sorligt!
Och tack för tipset, hjälper mycket

 

[MagicaDeHex]

Sv: hur blir jag av med det?

Jag va med om en ridolycka en vinter för många år sedan. Jag och min häst gick omkull i en hal nedförsbacke. Han fick avlivas och jag låg på sjukan bra länge.

Efter det blev jag väldigt osäker och ängslig, men jag lärde känna och blev fodervärd på en helt underbar häst som "botade" mig.

Fast än idag kan jag få en klump i magen såfort det är halt, även i lera , nedförsbackar osv. JAg får verkligen anstränga mig för att klara av vissa situationer och lita på min häst.
Även att rida snävare svängar i tempo tycker jag är obehagligt. Har en jätteskräck för att gå omkull

Som sagt det har blitt bättre, främst tack vare just den foderhästen. men jag tror aldrig jag kommer att bli helt "återställd".

Peppkramar

 

[Klariiisss]

Sv: hur blir jag av med det?

nej! usch, du får också en kram vad sorligt det också!
Tack för inlägget, det får mig på bättre humör och jag blir mer självsäker!

 

[karini]

Sv: hur blir jag av med det?

Jag har som tur är varit skonad från allvarliga ridolyckor men hade en för svår medryttarhäst ett tag. Osäker häst och osäker ryttare blev en farlig kombination och en dag skrämde min häst upp en annan ung tjejs medryttarpålle så båda for iväg i sken genom skogen, jag lyckades kasta mig av direkt men den andra tjejen fick en kraftig hjärnskakning.

Sedan dess tycker jag det är otroligt onödigt att riskera något på andras hästar. Är det din egen häst är det en annan sak men har du möjlighet att välja så rid då de lugnare hästarna nu till en början. Det finns ingen anledning att bevisa något genom att rida för svåra hästar!

Att alltid rida ut med sällskap är viktigt, då kan ni prata och ha kul ihop och det gör automatiskt hästarna mer avslappnade och skulle hästen ändå stirra upp sig kan du lättare hålla dig lugn när du inte är själv. Rider du ändå ut själv kan du prova att sjunga eller bara prata med hästen om allt möjligt om du känner dig osäker.

 

[Klariiisss]

Sv: hur blir jag av med det?

Jo, hästarna är ju min kontaktfamiljs och hästen jag rider nu vet dom ej hur gammal han är. Men han är en latis, men som iaf jag tror så får han som alla andra hästar unghäst ryck ibland. Men tack för tipset! Min kontaktfamiljs dotter har jag bett att hon ska ha som en "lektion" med mig och hästen jag rider.
Eftersom jag kommer va fullt konsentrerad på att lyssna så kommer kanske min osäkerhet att gå bort eftersom jag kommer prova mycket och så är jag ju igentligen van vid pigga hästar

 

[Lifeisntalwaysontop]

Sv: hur blir jag av med det?

Som du och andra säger, rid en häst som du känner dig trygg på och ta det bara lungt och försiktigt tills du känner dig säkrare i sadeln själv, så att du inte förstör ridviljan genom att vara rädd.

Lycka till

 

[Klariiisss]

Sv: hur blir jag av med det?

Tack
Har bättre förtroende för mig själv nu tack vare era tips

 

[acj]

Sv: hur blir jag av med det?

Tid, tålamod och rida, rida, rida... Det är vad som hjälpt mig. Har gått omkull ordentligt tre gånger.
1) Red kompisens lugna, gamla fullblodssto. Skrittade på en regnhal stig när hästen halkade med ena framhoven på en hal rot, fastande med andra hoven och stöp. Jag hamnade först på fötterna men knuffades omkull av hästen när hon reste sig och satte mig med svanskotan rakt på samma rotelände. Aj, aj. Har fortfarande lite känning av det hela efter 2½ år men det för övrigt skadade vi oss inte.
2) Någon vecka efter ovanstående händelse red jag en annans kompis islandsvalack. Också halt och blött ute och även denna gång i skritt. Hästen halkade helt enkelt i en lerpöl, la sig på sidan, jag åkte av såklart men inget mer hände. Klarade oss båda två utan mer än lite lerfläckar.
3) I lördags var jag ute och red tillsammans med kompisen. Galopperade på en väg (lugnt och sansat, inget race alls) och i en kurva låg det lite löst grus och min supergoa, snälla lilla häst (min egen denna gång) glider på gruset, kämpar desperat för att hålla sig på benen men det funkar inte utan hon glider flera meter på sidan och jag far iväg åt andra hållet. Ser i ögonvrån vad jag först tror är en bil men som tur var är det istället en husvagn som står parkerad vid sidan om. Jag har ett präktigt blåmärke vid ena höften och ett par små på armarna, hästen fick ett par rejäla skrubbsår på båda framknäna och ena bakbenet samt lite avskrubbad päls på ett par ställen och väldigt skrapade hovar. Sadeln gick det mest illa åt, den är inte så vacker efter närkontakten med gruset. Min stackars häst reser sig upp, jag trasslar ur henne ur tyglarna som snott sig runt benen och sedan ställer hon sig och börjar beta vid vägkanten. Lugn som en filbunke! Skrittar och travar sedan försiktigt hem för omplåstring av skrubbsåren. Ingen hälta, ingenting annat. Snacka om änglavakt! Nu får sötingen vila några dagar i alla fall tills skrubbsåren har läkt.

Så mitt sätt att hantera det är att ha tålamod och ge det hela den tid som behövs men absolut inte släppa ridningen. Visst har jag fjärilar i magen ibland när jag hamnar i liknande situationer men försöker inte låta det hindra mig. Det är ju ändå så att jag rider minst 4-5 gånger i veckan och jag har gått omkull totalt tre gånger och det har varit ren otur. Procentuellt inte så mycket. Försöker lära mig av erfarenheterna och tar det lite lugnare där jag tror att det kan vara halt eller liknande. Och inte minst, min häst är ju ändå otroligt säker på foten och är inte mer angelägen om att gå omkull än vad jag är. Alltså måste jag lita på henne och jag vet att hon gör allt vad hon kan för att göra rätt i alla situationer.

 

[MoaEriksson]

Sv: hur blir jag av med det?

Den här osäkerheten är ett jätte stort hinder för mig och jag känner mig som en dålig ryttare, är jag det?

Nej, det är du verkligen inte,, att ens våga fråga alla här på bukefalos, bara det tkr jag gör dig till en duktig och modig ryttare, för du visar ju verkligen att du inte vill vara rädd och att du vill kunna rida och ha kul som vanligt, elr?

 

[Klariiisss]

Sv: hur blir jag av med det?

ja, i och för sig
Haha, tack så mycket!

 

[Klariiisss]

Sv: hur blir jag av med det?

Nu när jag varit borta, har jag bara ridigt unghästar och vet ni vad!? Jag är inte osäker på unghästar allra minst va jag på en häst som bara blivit riden 10 gånger!

 

[sexmusik]

Sv: hur blir jag av med det?

Hej
Har du också varit med om att gå omkull med en häst du rider för första gången?
Det va jag med om i vintras och efter det har jag blivit osäker!
Det är jätte jobbigt eftersom jag älskar att rida och nu blir jag rädd så fort hästen spänner sig .
Jag har försökt med många saker för att bli av med osäkerheten och äntligen börjar den avta, men det tar ju så himla lång tid!
Hur ska jag göra så den ska gå bort? Ska jag rida en lugn och äldre häst eller ska jag ge mig på en häst som busar så jag får prova det och fattar att jag inte behöver vara rädd?
Den här osäkerheten är ett jätte stort hinder för mig och jag känner mig som en dålig ryttare, är jag det? eller är det vanligt att man känner så när man vill bli av med något som tar lång tid och man vill bli av med det direkt?
Jag känner mig som en nybörjare även fast jag ridigt i nästan 8 år!
Hur ska jag göra!?

Jag får rysningar när jag läser det här och mycket av vad ni andra skrivit och varit med om. Är väldigt rädd för att göra illa mig och ramla av. Har ridit i 5 år och har aldrig ramlat av mer än att typ glida av och hamna på fötterna. Tror att jag har ganska bra balans. Men bara för att man har det så är det absolut ingen garanti för att man alltid sitter kvar. Framförallt inte om hästen går omkull.

Därför har jag ingen erfarenhet av det du gått igenom. Men jag tror iallafall att det bästa man kan göra är att fortsätta även om det är läsikgt eller känns obehagligt. Man ska aldrig avstå från saker man vill göra om det beror på rädlsa, och det gäller inte bara ridning. Tror och hoppas att det kommer lösa sig med tiden. Kram!

 

[Lindon]

Sv: hur blir jag av med det?

Känner igen mig.. Skulle rida ut på min nyinköpta LUGNA häst i måndags. Har ridit med sällskap samma tur och även promenerat med honom vilket har gått bra. Tänkte att jag nog kan fara själv för det är bara en liten bit på 50 grusväg, sen skogsväg och sen i själva skogen längs en stig. Vi kom aldrig så långt.

Hästen nitbromsade, spärrade öronen framåt och försökte vända hem. Jag min tönt trodde att han bara testade mig för jag såg ingenting framför oss. Hästen drog in i skogen men jag fick ut honom på nytt på skogsvägen. Sen plötsligt vänder han sig om och skenar hem! jag hann tänka att "bara det inte kommer en bil".....det var ändå bara 400-500 m hemifrån. När vi kom till gården saktade han i lite, puh tänkte jag. Sen hoppade han plötsligt över ett dike över till en liten åker på gården våran. Jag flög ner i diket och landade på höften. Nu är jag sjukskriven ett par dagar, går som en gammal tant, igår hade jag även feber och domningar i armen. Men idag är jag "bara" stel och har träningsvärk. Envisa jag var ut och skrittade på samma ställe igår med sällskap vilket gick bra..

Nu försöker jag bara släppa allt så att jag inte blir ängslig. Har två hästar och det har funkat bra att lämna en i hagen och rida ut på den andra. Min gamla har inte rusat hem fast vi mött harar och hon blivit lite skraj nån gång. Förhoppningsvis är hon det också om vi möter/känner lukten av älg! misstänker att det var det som hände med nya hästen. Tänker var som kunde ha hänt min sambo var jätterädd när han kom springades, visste inte vad han skulle se. Jag var bara arg och låg och svor

 

[Klariiisss]

Sv: hur blir jag av med det?

usch, det va inte kul
Men en kompis till mig tycker det är väldigt mysko att jag inte är osäker på unghästar som är inridna eller som håller på att bli inriden