Sv: Hur beter sig era hästar när det är dags för mat?
Min häst reagerar inte. Han har aldrig varit mattokig, inte ens när vi köpte honom. Man kan glömma mata honom vid fodring utan att han verkar bry sig det minsta. Han vet att förr elle senare blir det hans tur.
Det har väl att göra med för det första hur hästarna hanterats vid utfodring men också vad de har för inställning till mat. min höst hade fri tillgång på hö när jag köpte honom och har även haft det de senaste 2,5 åren hos mig så han har nog aldrig gått runt och väntat på mat eller upplevt stress kring utfodring.
Men visst är det skillnad på olika hästar. Jag har aldrig behövt använda våld mot en häst i samband med fodring. Inte ens den gången vi hade en unghäst på över 170cm som jag fick utfodra åt en kompis som inte vågade gå in i hagen längre för att hon rent av sprang ner en och gick till attack när man kom med hösäckarna. Ett par minuter, bara den gången, sen var hon aldrig till problem mer.
Det handlar om pondus och ömsesidig respekt, som med allt annat. Och när jag kommer med mat till en hage tar jag för givet att alla ska acceptera att jag är den som bestämmer över maten tills jag lämnar över den. Det finns inte en chans att jag tillåter någon att ta för sig. Jag vill se att hästarna väntar innan de får äta.
Jag har även utfodrat min egen häst med kraftfoder i en hage på ca 10 varav en del var riktigt upprörda över detta. Det var en del jobb i början men han fick äta sin mat ifred medan de andra stod lugnt och väntade, efter ett tag, trots att han inte var ledarindivid alls. Efter ett tag kunde även de andra hästägarna utfodra sina hästar med kraftfoder i hagen.
När jag möter en ny flock tex. vid flytt av min häst så ser jag alltid till att skapa en relation mellan mig och flocken som vi alla är överens om. Jag är högst i rang av alla när jag kommer. Jag är kanske ingen flockmedlem men jag är störst och starkast och ingen går på mig eller jagar bort en häst som jag hämtar/matar eller liknande. Och i mitt ansvar ingår att jag också ser till att detta inte händer, så att min häst kan lyssna på mina signaler istället för den som försöker domdera brevid. Vi hade i början en häst som regelrätt hoppade på (upp på bakbenen och sen attack) hästarna som leddes in från hagen av sina ägare. Det var en sån situation där jag var tvungen att visa min häst att han kunde lita på att jag skyddade honom från detta. Han går med mig, lugn och fint, utan att ens reagera, för han vet att jag hindrar alla andra från att gå på honom. Han är helt trygg i mina händer och det är också därför han kan stå och äta kraftfoder i godan ro medan de andra susar runt och jagar på varandra. Men jag använder aldrig våld eller piskor eller annat. Klart och tydligt hästspråk räcker hur bra som helst.
Saken är att kunna försätta flocken i harmoni och lugn i alla situationer. Hela flocken. Då behöver man aldrig bråka.