Hur är era erfarenheter av föl uppfödda....

[Masse]

...utan mamma eller amma?
Jag har ju ett föl i år som blev av med sin mamma när hon var två veckor och jag kunde inte hitta någon amma till henne. Nu har hon uppnått den stora åldern av nio veckor och jag är förvånad över hur bra det gått. Har ett föl fött samma natt som hennes mamma dog så det är sju veckor nu och trots att det ena äter välling så utvecklas dom likadant. D v s den äldre moderlösa ser ut att ligga före den med mamma. Trodde att den utan mamma skulle komma efter det är ju vad man alltid har hört, att dom blir eftersatta.

Så ni som har äldre hästar som är uppfödda på välling, hur har det gått för dem? Storlek, utveckling m m.

 

[gylle]

Sv: Hur är era erfarenheter av föl uppfödda....

Jag köpte för en hel del år sedan en nästan 2 åring som förlorat sin mamma endast 2 timmar gammal, de hittade ingen amma men skaffade ett ponnysto som "reservmamma" nu var det dock så att fölungen brydde sig inte spår om ponnyn utan följde inte alls med den i hagen utan var ute på egna strövtåg (uppfödarna hade just detta år inget mer föl men en hel hög med 1 åringar) framåt hösten åkte den ut med åringarna på lösdrift (med extra fodring för sig själv). Hon var ganska liten som 2åring när hon kom till oss (hur mkt som berodde på att hon gått på lösdrift ihop med ett år äldre hästar vet jag inte) men sedan började hon att växa. Klart ifatt både storleksmässigt och utvecklingsmässigt som 3 åring (många som såg henne trodde hon var äldre). Vi som från början hoppats att hon i alla fall skulle bli lika hög som sin mamma (160cm) gick och bad om att hon skulle sluta växa när hon passerade 170cm, hennes helsyster normalt uppfödd är 166cm. Hon slutade på 173cm så inte blev hon liten och efterbliven inte utan en rejäl välutvecklad dam. Till sättet var hon mkt trevlig och lätthanterlig (så känner inte alls igen det andra beskriver om att moderslösa föl blir jobbiga) och dessutom mkt självständig, brydde sig aldrig om ifall hon hade sällskap eller inte men ändå mkt social och lätt mot andra hästar.

 

[plumpen]

Sv: Hur är era erfarenheter av föl uppfödda....

mitt ardenner sto som är nu 5 år har vi fött upp på flaska.Hon miste sin mamma när hon var tre dygn gammal. hon växte lika mycket som som det andra fölet som vi hade då och nu är hon 153 i manken och är jätte fin i kroppen. hon visades som både 2 och 3 åring och fick mycket fina beröm.

 

[Masse]

Sv: Hur är era erfarenheter av föl uppfödda....

Skönt att höra att det inte verkar ha så stor betydelse. Min enda egna erfarenhet sedan tidigare var ett mini-shettisföl, så där hade ju inte storleken så stor betydelse. Dessutom förolyckades det här fölet i en olycka med en lösspringade hund när den var strax under året. Man blir arg på vissa stadsbor som kommer ut på landet och släpper sina halvvilda hundar och kommer med en fåning förklaring efter åt. "Min hund är inte van vid hästar så den kunde ju inte hjälpa det." Nä men då släpper man inte den lös vid en hästhage heller!
Nu halkade jag lite utanför ämnet men det verkar ju som jag inte behöver vara speciellt orolig för min lilla dam när det gäller mat och tillväxt.

 

[MissFideli]

Sv: Hur är era erfarenheter av föl uppfödda....

Har träffat ett fullblod som var uppfödd på flaska. Han hade absolut ingen respekt för mig, nafsade en hel del och kunde gå rakt på mig om han såg nått intressant.
En ganska typisk stereotyp flaskuppfödd häst med andra ord. Men jag tror inte han var svenskfödd, så hur han blivit hanterad efter det vet jag inte.

 

[hanna_shetland]

Sv: Hur är era erfarenheter av föl uppfödda....

Vi har en häst på jobbet som är flaskföl. Han är vuxen nu och beter sig som vilken häst som helst. Vet inte hur dom löste den sociala biten för honom.

För två år sedan hade vi ett föl här som miste sin mamma vid ett par månaders ålder, han fick en amma som han fick dia men inte umgås speciellt mycket med. Han hamnade nog lite efter i utvecklingen men ser fin ut nu (två år) men är ganska liten.

 

[ameo]

Sv: Hur är era erfarenheter av föl uppfödda....

Jag hade ju ett shettisföl som förlorade mamma vid 6 veckors ålder.
Hon gick kvar i den flock hon var van vid och växte alltså upp "som en häst". Matades med hink de första månaderna (minn inte hur länge) sen gick vi över till Salvanas fölpellets som hon åt med god aptit. Men när jag sen försökte ge Krafft Breed så var det tvärnit... Hon bara vägrade äta det. Fram tills dess utvecklades hon alldeles normalt, men tyvärr fick hon lite proteinbrist över första vintern - jag gjorde vad jag kunde för att kompensera upp det, men det gick bara "sådär" :smirk:. Men efter den vintern har hon kommit igen helt och förra sommaren, som tvååring fick hon 41 poäng på sin första utställning!!

Mitt tips: se till att proppa i den så mycket mat som det bara går första vintern, så att den inte kommer efter då. Då ska du nog inte ha några problem med den sen heller...

 

[knyttet]

Sv: Hur är era erfarenheter av föl uppfödda....

Jag födde upp en hingstunge utan mamma förra året. Han gick med ett shettissto för att bli lite "fostrad" och föddes upp på mjölkersättning. Han låg aldrig efter i växten som föl, han växte bra och var mullig och go. Som 1-åring ser han välväxt och trevlig ut.
Han är trevlig att ha att göra med, men jag tycker att han är lite mer "närgången" än andra unghästar; han har inte samma känsla för avstånd och respekt som andra, är lite påflugen och jobbig. Ändå är han inte nappad, utan har ätit ur hink och nu går han på lösdrift med en jämnårig hingst och några äldre hästar. Han är inte i min ägo längre men det ska bli spännande att se hur han utvecklas!

 

[älgen]

Sv: Hur är era erfarenheter av föl uppfödda....

Fysiskt har de utvecklats hyffsat jämt med jämnåriga.
Problemet (för mig då) har varit att de blir lite för präglade på människor och har svårt att lära sig hästvett.

 

[Masse]

Sv: Hur är era erfarenheter av föl uppfödda....

Det börjar ju höras betryggande för framtiden för min lilla dam.
I början var det värst för jag kunde inte hitta någon häst som sällskap till henne. De flesta av mina ston var hos hingst och kvar hemma fanns bara det nyfölade stoet och en vallack. Vallacken var väldigt snäll mot henne men efter som han själv har en del beteende störningar (han har tidigare blivit misshandlad) så vågade jag inte chansa på att ha dom två ihop. Visste ju att det kunde bli knepigt ändå med ett moderlösföl utan att han skulle lära henne en massa dumheter. Var iväg och lånade shettisar av grannen i parti och minut men ingen funkade. Så de två första veckorna efter att stoet hade dött var det vi (människor), fölet och vällingen som gällde. Tillbringade semestern sittande med en bok i hagen. Eller med fölet sovande på gräsmattan. Eller promenerande till brevlådan med fölet i hasorna. Jag vet att det inte var bra och så fort det bara gick hämtades de enda stoet jag hade utan eget föl hem från hingsten. Nu hade man ju vant sig vid att ha den lilla i hasorna hela tiden så visst det sved i hjärtat när hon släpptes ihop med stoet och fick ett nyp i sidan med en gång. Fast det kändes inte bättre heller när stoet tog över och lilla fölis bara kom och drack sin välling och gick tillbaka till stoet. Det var det som skulle ske, men man blev allt lite avis på stoet ändå.
Så med tanke på era erfarenheter så verkar framtiden ljus. Fölet går i en flock som just nu består av tre ston och två föl. Dessutom så är hon betydligt bättre att handskas med än fölen som har sin mamma. Dom kan gärna komma och nafsa och vara tetiga men det skulle aldrig "min" fölis få för sig. Inte ens om man kliar henne på halsen kliar hon tillbaka på en.