Hot och självmordstips från överläkare – larmen inifrån slutenpsykiatrin

Bansai

Trådstartare
Är det någon som lyssnat på senaste avsnittet av Sveriges radios granskade program Kaliber? I programmet förekommer ljudinspelningar där läkare tipsar en suicidal tjej om hur hon bäst ska gå tillväga för att ta livet av sig. En annan anklagar en svårt sjuk anorektiker för att leva på hennes skatt och hotar att bälta henne i 24 timmar. Jag är tyvärr inte förvånad. Patienter har försökt larma i många år, men ingen har så klart lyssnat. Förrän en journalist kom dit med bevismaterial. Nu är läkarna tak och lov avstängda. Men det finns fler. Jag har träfat många psykiatriker som varit direkt olämpliga.

Ni som har haft kontakt med psykiatrin, vad är era upplevelser av bemötandet där?

Länk till programmet (finns också som podd)
https://sverigesradio.se/avsnitt/ho...an-overlakare-larmen-inifran-slutenpsykiatrin
 
Jag har tyvärr blivit behandlad av dessa läkare. Mycket märkliga samtal har skett med framförallt en av dom. Jag har inte blivit så illa utsatt ändå, men vet andra som blivit rejält illa och farligt bemötta.

Jag har legat inom slutenvården mycket under flera år, men nu senaste åren bara korta inläggningar då jag haft så bra stöd av öppenvården.
Men det är en rejält märklig del av vården. Endel avdelningar fungerar bra, andra katastrofalt.

Pratade med min psykolog om detta igår, hen är en chef inom öppenvården och har god insikt inom psykiatrin på SU. Och han hade många gånger undrat hur dessa läkare kan få jobba kvar, de hatar många av sina patienter och det märks.

Jag är dock en tyst och lugn patient, vilket gör att jag oftast får ett bra bemötande. Värre är det för de utåtagerande patienterna.
 
Är det någon som lyssnat på senaste avsnittet av Sveriges radios granskade program Kaliber? I programmet förekommer ljudinspelningar där läkare tipsar en suicidal tjej om hur hon bäst ska gå tillväga för att ta livet av sig. En annan anklagar en svårt sjuk anorektiker för att leva på hennes skatt och hotar att bälta henne i 24 timmar. Jag är tyvärr inte förvånad. Patienter har försökt larma i många år, men ingen har så klart lyssnat. Förrän en journalist kom dit med bevismaterial. Nu är läkarna tak och lov avstängda. Men det finns fler. Jag har träfat många psykiatriker som varit direkt olämpliga.

Ni som har haft kontakt med psykiatrin, vad är era upplevelser av bemötandet där?

Länk till programmet (finns också som podd)
https://sverigesradio.se/avsnitt/ho...an-overlakare-larmen-inifran-slutenpsykiatrin
Mycket dåligt bemötande tyvärr.

Jag gjorde min ADHD utredning i Linköping med en fantastisk psykiatriker, och flyttade direkt efter diagnos till Uppsala. På första mötet så får jag reda på att läkarna i Linköping har glömt att ta ett blodprov, jag frågar vilket. Får svaret "Ett lever funktions-test". Oj det låter ju allvarligt säger jag och han nickar att jaa, det kan vara allvarligt. Jag tar blodprovet, går hem och kollar resultatet, känner inte igen testet och börjar googla. Det visar sig att det inte alls var ett leverfunktionstest. Det var ett test för att kolla min alkoholkonsumption. Och jag hade inte sagt något om det om de bara hade sagt "Vi känner inte dig, så vi skulle bara vilja dubbelkolla detta" så hade jag gått med på det. Istället så ljög läkaren för mig. Jag har en historia av sexuella övergrepp och trots detta så beslutar de sig för att göra övervakat urinprov. Jag sitter och gråter på toaletten undertiden.

Senare så går samma läkare in i min journal hos en annan vårdgivare UTAN mitt samtycke. Och där avslutar jag kontakten med dem. Jag orkar helt enkelt inte med den allmänna attityden där jag konstant blir nedvärderad som en sämre individ, främst av läkarna. Arbetsterapeuten och sjuksköterskan kändes bra, medmänskliga. Men läkaren jag hade var fruktansvärd.
 
Är det någon som lyssnat på senaste avsnittet av Sveriges radios granskade program Kaliber? I programmet förekommer ljudinspelningar där läkare tipsar en suicidal tjej om hur hon bäst ska gå tillväga för att ta livet av sig. En annan anklagar en svårt sjuk anorektiker för att leva på hennes skatt och hotar att bälta henne i 24 timmar. Jag är tyvärr inte förvånad. Patienter har försökt larma i många år, men ingen har så klart lyssnat. Förrän en journalist kom dit med bevismaterial. Nu är läkarna tak och lov avstängda. Men det finns fler. Jag har träfat många psykiatriker som varit direkt olämpliga.

Ni som har haft kontakt med psykiatrin, vad är era upplevelser av bemötandet där?

Länk till programmet (finns också som podd)
https://sverigesradio.se/avsnitt/ho...an-overlakare-larmen-inifran-slutenpsykiatrin
Bemötandet jag fick av chefen på allmänpsykiatrin på lokala universitetssjukhuset i samband med könsinkongruensutredningvar helt katastrofalt. Fick det dessutom i brevform.

Tyvärr så är det ju helt okej att bete sig vidrigt mot transpersoner, så det hände inte ett skit.

Jag har NOLL förtroende för psykiatrin efter de gånger jag varit i kontakt med dem.
 
Har varit patient både inom öppenvården – vilket jag fortfarande är – samt haft inneliggande vård på sluten avdelning. Likt dig TS är jag inte särskilt förvånad, tyvärr.

Jag har mött allt från underbar personal till personal som inte borde vara i maktposition över huvud taget. Jag hade en läkare som verkligen ville kasta ut mig från mottagningen upprepade gånger, något som bekräftades av en fantastisk psykolog som vägrade. Dessutom gjorde läkaren det väldigt klart att jag inte skulle medicineras för mina hallucinoser och svåra depression med självskadebeteende och att jag i princip kunde sluta med min antidepressiva – som är ökänt svår att sätta ut – på dagen.

Senaste gången jag var inlagd efter att ha tagit fram massvis med sömntabletter och försökt förmå mig att börja äta dem så blev jag förvisso inlagd direkt på uppmaning av psykolog, men jag fick permission efter (om jag minns rätt) en dags vistelse och när jag kom tillbaka till avdelningen hade de redan packat mina saker och bokat in en tid för utskrivning. På samma avdelning fick jag beröm som patient för att man "inte såg något av mig på avdelningen." Likt @parellikusken är jag tyst och lugn, vilket gör att de inte behöver 'ta i'.

Den finaste gången inom slutenvården var dock när en skötare hängde runt rummet där jag visiterades och (försökte) tas blodprov på inför inläggning. När jag kom ut frågade hen om jag var hungrig och om jag ville ha en smörgås efter att ha väntat tre timmar på psykakuten för läkarbedömning. Jag nickade och blev skickad till mitt rum i väntan på svar på COVID-test. En stund senare knackar skötaren försiktigt på dörren och kommer in med en rund tekaka där hen med hjälp av gurka och paprika gjort ett glatt ansikte. Det kändes verkligen som ett så fint, genuint försök att muntra upp mig att det brast för mig då hen lämnade rummet. Jag gillar inte ens paprika, men det var den bästa smörgåsen to date. :heart

Summa summarum: blandat bemötande där den bra personalen tyvärr tvingas reparera misstag som mindre lämpad personal gör.
 
Är det någon som lyssnat på senaste avsnittet av Sveriges radios granskade program Kaliber? I programmet förekommer ljudinspelningar där läkare tipsar en suicidal tjej om hur hon bäst ska gå tillväga för att ta livet av sig. En annan anklagar en svårt sjuk anorektiker för att leva på hennes skatt och hotar att bälta henne i 24 timmar. Jag är tyvärr inte förvånad. Patienter har försökt larma i många år, men ingen har så klart lyssnat. Förrän en journalist kom dit med bevismaterial. Nu är läkarna tak och lov avstängda. Men det finns fler. Jag har träfat många psykiatriker som varit direkt olämpliga.

Ni som har haft kontakt med psykiatrin, vad är era upplevelser av bemötandet där?

Länk till programmet (finns också som podd)
https://sverigesradio.se/avsnitt/ho...an-overlakare-larmen-inifran-slutenpsykiatrin

Har lyssnat och är inte särskilt förvånad.
Har ingen egen, privat erfarenhet. Men har ändå haft mycket med dem att göra och det lämnar mycket att önska...
 
Mycket dåligt bemötande tyvärr.

Jag gjorde min ADHD utredning i Linköping med en fantastisk psykiatriker, och flyttade direkt efter diagnos till Uppsala. På första mötet så får jag reda på att läkarna i Linköping har glömt att ta ett blodprov, jag frågar vilket. Får svaret "Ett lever funktions-test". Oj det låter ju allvarligt säger jag och han nickar att jaa, det kan vara allvarligt. Jag tar blodprovet, går hem och kollar resultatet, känner inte igen testet och börjar googla. Det visar sig att det inte alls var ett leverfunktionstest. Det var ett test för att kolla min alkoholkonsumption. Och jag hade inte sagt något om det om de bara hade sagt "Vi känner inte dig, så vi skulle bara vilja dubbelkolla detta" så hade jag gått med på det. Istället så ljög läkaren för mig. Jag har en historia av sexuella övergrepp och trots detta så beslutar de sig för att göra övervakat urinprov. Jag sitter och gråter på toaletten undertiden.

Senare så går samma läkare in i min journal hos en annan vårdgivare UTAN mitt samtycke. Och där avslutar jag kontakten med dem. Jag orkar helt enkelt inte med den allmänna attityden där jag konstant blir nedvärderad som en sämre individ, främst av läkarna. Arbetsterapeuten och sjuksköterskan kändes bra, medmänskliga. Men läkaren jag hade var fruktansvärd.
Jag har varit med om typ samma. Ifrågasatte varför de tar alkoholtest. CDT var det då. Läkaren sa att det är inte bara därför man tar det utan för att kolla om man har en allvarlig sjukdom som jag inte minns namnet på. Grejen är att den sjukdomen upptäcks vanligtvis vid födseln. Plus att vc aldrig tar CDT-prov. Tydligen är det psykiatrins uppgift att provta för just denna somatiska sjukdom.
Nu har min mottagning fått mycket kritik för alkohol-och narkotikatester så numera står det i kallelsen att man ”kan bli ombedd” att lämna såna prover och det görs en individuell bedömning i varje fall.

Såna prover strider mot grundlagen om de inte är helt frivilliga.
 
Jag är också en väldigt lugn och tyst patient så har inte heller råkat lika illa ut som många andra. Men "hotet" om man visar minsta lilla vet man ju finns där. Jag har också blivit utskälld många gånger, enbart för att jag mått dåligt, och fått höra kränkande kommentarer.
GP har även idag publicerat en insändare om en mer medmänsklig psykiatri, vilket jag verkligen tycker borde vara på sin plats. Känner igen mycket av det som står i texten.

https://www.gp.se/fria-ord/nar-vi-v...-krankta.3307d7f1-3353-47c0-afd4-52b86dba4ef8
 
Jag har varit med om typ samma. Ifrågasatte varför de tar alkoholtest. CDT var det då. Läkaren sa att det är inte bara därför man tar det utan för att kolla om man har en allvarlig sjukdom som jag inte minns namnet på. Grejen är att den sjukdomen upptäcks vanligtvis vid födseln. Plus att vc aldrig tar CDT-prov. Tydligen är det psykiatrins uppgift att provta för just denna somatiska sjukdom.
Nu har min mottagning fått mycket kritik för alkohol-och narkotikatester så numera står det i kallelsen att man ”kan bli ombedd” att lämna såna prover och det görs en individuell bedömning i varje fall.

Såna prover strider mot grundlagen om de inte är helt frivilliga.
Ja idag hade jag bara vägrat. Jag har ingen missbrukshistorik överhuvudtaget så det blir liksom bara löjligt. Men då så vågade jag inte riktigt. Det var ganska nytt med att de inte fick kräva tester osv.
 
Nu har min mottagning fått mycket kritik för alkohol-och narkotikatester så numera står det i kallelsen att man ”kan bli ombedd” att lämna såna prover och det görs en individuell bedömning i varje fall.

Såna prover strider mot grundlagen om de inte är helt frivilliga.

Usch, jag minns det övervakade urinprovet jag fick lämna inom ramen för min autismutredning med fasa. Det kändes så otroligt invasivt och kränkande med speglar i alla vinklar, särskilt som man visste att det skulle komma tillbaka rent, vilket såklart avdelningen inte kan vara helt säkra på. Jag minns att jag stod länge och stirrade skrämt på toaletten som om den skulle slita mig i stycken tills sköterskan bad mig komma ut för en pratstund. :cautious:
 
Jag är också en väldigt lugn och tyst patient så har inte heller råkat lika illa ut som många andra. Men "hotet" om man visar minsta lilla vet man ju finns där. Jag har också blivit utskälld många gånger, enbart för att jag mått dåligt, och fått höra kränkande kommentarer.
GP har även idag publicerat en insändare om en mer medmänsklig psykiatri, vilket jag verkligen tycker borde vara på sin plats. Känner igen mycket av det som står i texten.

https://www.gp.se/fria-ord/nar-vi-v...-krankta.3307d7f1-3353-47c0-afd4-52b86dba4ef8
Det där stämmer så bra in. Jag undrar ofta vad det egentligen är meningen att skötarna ska göra där, och vad de får sin lön för, då de mest sitter och pratar med varandra.
 
Är det någon som lyssnat på senaste avsnittet av Sveriges radios granskade program Kaliber? I programmet förekommer ljudinspelningar där läkare tipsar en suicidal tjej om hur hon bäst ska gå tillväga för att ta livet av sig. En annan anklagar en svårt sjuk anorektiker för att leva på hennes skatt och hotar att bälta henne i 24 timmar. Jag är tyvärr inte förvånad. Patienter har försökt larma i många år, men ingen har så klart lyssnat. Förrän en journalist kom dit med bevismaterial. Nu är läkarna tak och lov avstängda. Men det finns fler. Jag har träfat många psykiatriker som varit direkt olämpliga.

Ni som har haft kontakt med psykiatrin, vad är era upplevelser av bemötandet där?

Länk till programmet (finns också som podd)
https://sverigesradio.se/avsnitt/ho...an-overlakare-larmen-inifran-slutenpsykiatrin
Jag har inte haft kontakt med slutenvård. Men jag har haft en del mardröms-läkare.

Jag mådde väldigt dåligt som ung pga flera stora trauman i ung ålder. Öppenpsyk jag gick hos då som omyndig sa att jag skulle få viss typ av terapi. Sen hade de glömt bort att budgetera för det kom det fram på vårdmöte. Överläkaren sa då att jag ändå "var ett hopplöst fall" och att man borde lägga ner sånt för mig. Som tur var så var både mina föräldrar och psykolog med och hörde det och annat hemskt han sa till en omyndig tjej. Min pappa rörde upp himmel och jord och såg till att ansvarig för hela Stockholms psykvård såg till att omplacera läkaren till noll patientkontakt och att jag fick utlovad terapi.

Har också haft en läkare som blev skitarg på mig för att min förra mottagning bokat in för kort möte hos henne när jag skulle flyttas dit. Hon började efter utskällning läsa upp min medicinlista för att jag skulle säga om det stämde. Jag blev jätteförvirrad iom att jag inte kände igen några mediciner och sa att jag inte tar dem. Hon skällde då ut mig för att jag "måste väl för tusan veta vilka mediciner jag tar!". Sen visar det sig att hon läst upp förra patientens mediciner. Ingen ursäkt.. Jag var också långtidssjukskriven och det var viktigt att ha mötet just då för att förlänga den. Det hade tidigare mottagning varit noga med vid överföring av mig. Men det blev ett jäkla strul med det och hon var sjukt otrevlig de gånger vi hade kontakt. Så pass att jag till slut bröt ihop och grät. Vilket jag typ aldrig gör iför främlingar.
Hon vägrade också svara om man försökte ringa, lämna meddelande etc för att tex förnya recept. Jag behöver ha medicin för att kunna sova och blev utan sömn någon vecka pga det. Min pappa ryckte in igen och fick tag i något mobilt team som fixade medicin och blev chockade över läkarens agerande. De anmälde. Även hennes kollegor på mottagningen reagerade till slut över att hon tex skrek på mig så de hörde en gång. Hon blev tvångssjukskriven och sedan förflyttad.
Och jag bytte tillbaks till gala mottagningen som jag har lång resväg till för att jag inte orkade mer.
Väl där får jag en ny läkare som verkade trevlig först. Men sen började hon anklaga mig för att ta för mycket medicin och vägrade skriva ut sovmedicin för att hon sa att jag tog mer än hon skrivit. Jag visade att hon hade skrivit den dos jag tagit. Jag har aldrig under alla år tagit för mycket. De kollar ju det och det hr alltid varit som det ska vara. Då blev även hon skitarg. Och vägrade skriva ut igen så jag kunde fortsätta ta samma dos jag haft i 10 år och som hon själv skrivit ut. Jag var då mitt i en akut sorg och akut PTSD. Och fick inte sova på någon vecka eller två iom att inte få medicin. Igen ryckte pappan in och mottagningen blev helt chockade när de hörde om hur läkaren hade agerat på så många olika sätt. Hon fick gå och jag fick annan läkare.

Sen har jag haft många jättebra läkare genom åren också. Och oftast har sköterskor, psykologer etc varit bra.
Jag har ADHD och måste därför ha psykkontakt för medicin för det och sömn.
Jag har fått göra urintest några gånger. Men bara en gång med någon som såg in i rummet. Den gången var det positivt för Fentanyl. Som tur var så var den som var med en psykolog jag gått hos som visste att jag INTE var missbrukare på ngt vis. Tydligen kan Bisolvon, hostmedicin som är receptfri, ge falskt positivt svar för Fentanyl. Och jag hade varit förkyld och avbokat besök veckan innan. Så de fattade ju att jag inte tagit Fentanyl. 😅
Hade jag haft någon av de två sista två läkarna ovan hade de väl hävdat att jag tog allt möjligt.. 🙄
 
Är det någon som lyssnat på senaste avsnittet av Sveriges radios granskade program Kaliber? I programmet förekommer ljudinspelningar där läkare tipsar en suicidal tjej om hur hon bäst ska gå tillväga för att ta livet av sig. En annan anklagar en svårt sjuk anorektiker för att leva på hennes skatt och hotar att bälta henne i 24 timmar. Jag är tyvärr inte förvånad. Patienter har försökt larma i många år, men ingen har så klart lyssnat. Förrän en journalist kom dit med bevismaterial. Nu är läkarna tak och lov avstängda. Men det finns fler. Jag har träfat många psykiatriker som varit direkt olämpliga.

Ni som har haft kontakt med psykiatrin, vad är era upplevelser av bemötandet där?

Länk till programmet (finns också som podd)
https://sverigesradio.se/avsnitt/ho...an-overlakare-larmen-inifran-slutenpsykiatrin
Lyssnade just på programmet. Det låter ju inte som utbildade läkare precis, utan snarare personer som i maktställning jobbar efter sina egna hemmasnickrade teorier och policys.
 
I min kommun finns ingen psykvård alls längre. Vi har ett bra sjukhus med goda resurser. Sjukhuset blir ofta nämnt som bra exempel.

Men psykvården har regionern lagt ner. Främst pga att de inte kunnat rekrytera personal. Vårdcentralerna har numera inte ens kuratorer.
 
Jag har varit med om typ samma. Ifrågasatte varför de tar alkoholtest. CDT var det då. Läkaren sa att det är inte bara därför man tar det utan för att kolla om man har en allvarlig sjukdom som jag inte minns namnet på. Grejen är att den sjukdomen upptäcks vanligtvis vid födseln. Plus att vc aldrig tar CDT-prov. Tydligen är det psykiatrins uppgift att provta för just denna somatiska sjukdom.
Nu har min mottagning fått mycket kritik för alkohol-och narkotikatester så numera står det i kallelsen att man ”kan bli ombedd” att lämna såna prover och det görs en individuell bedömning i varje fall.

Såna prover strider mot grundlagen om de inte är helt frivilliga.
Intressant. Jag fick veta att man inte kunde få en NPF-utredning på "mitt" ställe om man inte tog övervakat urinprov. Jag ifrågasatte det då jag vet att man inte behöver på andra ställen, men nä, det skulle krävas för mig och inte kunna bli någon utredning annars. Nu blev det att jag vägrade ändå. Jag kan vara extremt envis för att få det på det sätt jag vill i sådana situationer, och ändå fick jag en utredning. Men jag gillade inte att de försökte få det att låta som att det var obligatoriskt. Säkert gör de det för att många unga här har drogproblem, men ja...
 
Intressant. Jag fick veta att man inte kunde få en NPF-utredning på "mitt" ställe om man inte tog övervakat urinprov. Jag ifrågasatte det då jag vet att man inte behöver på andra ställen, men nä, det skulle krävas för mig och inte kunna bli någon utredning annars. Nu blev det att jag vägrade ändå. Jag kan vara extremt envis för att få det på det sätt jag vill i sådana situationer, och ändå fick jag en utredning. Men jag gillade inte att de försökte få det att låta som att det var obligatoriskt. Säkert gör de det för att många unga här har drogproblem, men ja...
Glad att jag slapp det. Jag var dock i mellanstadieåldern när min utredning gjordes.
 
Intressant. Jag fick veta att man inte kunde få en NPF-utredning på "mitt" ställe om man inte tog övervakat urinprov. Jag ifrågasatte det då jag vet att man inte behöver på andra ställen, men nä, det skulle krävas för mig och inte kunna bli någon utredning annars. Nu blev det att jag vägrade ändå. Jag kan vara extremt envis för att få det på det sätt jag vill i sådana situationer, och ändå fick jag en utredning. Men jag gillade inte att de försökte få det att låta som att det var obligatoriskt. Säkert gör de det för att många unga här har drogproblem, men ja...
Jag skulle göra en läkarbesiktning för ett dykintyg och blev skickad in på toa för att lämna ett urinprov och jag frågade om dörren skulle vara öppen. Dom såg ut fågelholkar. Är det inte drogtest undrade jag.
Dom skulle kolla om jag hade diabets tydligen...
*Jobbskadad*
Jag tycker faktiskt inte att min tolkning av situationen var helt orimlig...
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp