Hoppning med olydig unghäst. (liite långt)

[Nelson]

Mitt halvblodsto som e född ´-99....
Hon har ett tuft temprament..kan bli tjurig ibland när hon inte får som hon vill (ej ont)..
men iallafall..hon har vart pigg vid hoppning, men nu efter betesutsläpp o strax innan så har hon blivit FÖR pigg..både ute o vid hoppningen..(dressyren går kanonfint)
vid hoppningen så rusar hon mot hindret..o blir skitstark!
tränar lydnid men hon e verkligen stark..har satt på martingall nu så hon blir så hög med huvet.
jag rider på 3-delat o vanlig nosgrimma med achen.
min tränare tycker att jag måste var mkt tuffare mot henne!
hon tycker tom att jag ska betsla upp henne, provade ett pesoa men det tyckte pållen inte om..fick inge stöd oså..
men nu har jag lånat hem en bunt bett som tränaren tycker jag ska prova.
2 som jag inte tänker nämna för dom e konstiga o tänker inte ens prova..
sen e d ett hackamore med långa skänklar, ett gag med långa skänklar(hissbett), kimblewickbett.
tycker ni att jag ska prova nått av dom??
vilket??
hästen är ju otyttinerad, kanske därför hon springer oxå men funderar på att prova skarpare för att hon ska lkära sig så jag kan rida med små signaler...vet ite hur jag ska förklara..men att jag byter tillbaka sen..för jag kan inte sitta o dra för att satnna.


sen en till sak..
hon har bara hoppat låga höjder på 60 ett tag..men har bytt lärare och hon tycker jag ska hoppa hölgre höjder..1.0-1.10 m på träning just för att hästen hoppar långt ifrån o får alldrig hoppa upp sig som hon måste göra på högre höjder..är d rätt??
(har vunnit 90 cm klass.)

e d nån som har nå bra tipps lr har vart med om samma saker som min o pållan?? berätta!! vill höra båda possetiva o negativa saker.

kramisar

 

[_Peplis_]

min pålla är precis lika dan! (99:a också)
och dom tycker det är roligt, det ska man inte ta ifrån dom. Men det måste vara kontroll på grejerna också.
Vi har travhoppat otroligt mkt. "du kommer få trava tills du spyr" sa min tränare. och det har vi gjort! nu har vi tom hoppat bana i galopp på tävling
sen ca 1 mån tillbaka rider jag henne på pessoa(då vi hoppar), eftersom att tränaren tyckte vi skulle prova det. och det är skillnad, det blir inte samma dragande. Men jag ska gå tillbaka till vanligt tredelat så småningom, men det kan ändå vara bra att ta till. Ialla fall på min eftersom jag inte alltid rår på henne i galoppen.
hästtandläkaren kommer ut nu i veckan också, för rutinkontroll. det kan vara så att hon har en vargtand också som ligger och irriterar. dom kan vara svåra att upptäckta så att kolla tänderna på nytt skadar inte!!
En viktig sak också är att hoppa på låga höjder och träna kontroll, återigen.

Låt henne inte sträcka ut i galopp efter en långsida, ta tillbaka sakta av till trav. kontroll.sträcka ut i galopp får ni göra i skogen

Eftersom som de är unghästar är det oftast heller inte lika bäriga och kan gå i en lugn galopp eftersom det blir jobbigare för dem att sätta under sig då.

 

[Arwyn]

Mitt första tips är att göra halt några meter efter hindret, och har du bestämt att det ska vara halt, då SKA det vara halt! Travhoppa, ligg på en volt före hindret och rid inte på förrän h*n går i ett kort, lugnt tempo heeeela vägen.
Om du ändå känner att du ska betsla upp så tror jag att jag skulle rekommendera ett rakt pelham, kanske tom gummiklätt. Det är ett ganska skarpt bett, så man får syssla med ganska mycket finlir, men tack vare att det både är rakt och har en kindkedja, så finns det ingen ledning som kan försvinna flera mil upp i gommen och trycka. Rid gärna på två tyglar om du behärskar det, annars ett delta. Men prova TILL ATT BÖRJA MED "fartdämpande övningar", innan du går på betslingen.
Det finns ju olika teorier angående det här med höjder på unga gröna hästar. Själv tycker jag ABSOLUT inte att man ska gå på en högre höjd innan hästen behärskar en lägre höjd. Och med behärska menar jag inte bara att ta sig över ett hinder, utan hoppa med korrekt teknik utan att överdriva språnget. Tänk på att du senare i livet vill kunna gå tillbaka till lägre höjder för teknikträningen. Att hoppa högt för tidigt kan enligt mig jämföras med att springa innan man har perfekt balans när man går.

 

[popeye]

Min häst var precis likadan, stark och så drog han i väldig fast. Sprången blev då långa och flacka. Red honom några gånger med pelham, och det gav verkligen resultat. Hellre bromsar jag till en gång med ett skarpare bett, än att sitta och segdra med ett tredelat och hamna itt i hindret som resultat. Nu är jag tillbaka på det tredelade bettet och vi kan ta det i min takt i anridningen.
Jag tycker nog du kan prova att betsla upp någon gång, inte för att rida permanent på det, men tills hästen lyssnar ordentligt så du kan gå tillbaka till det tredelade. Att göra halt innan hindret är jättebra, likaså efter. Gör halt och backa några sted, sedan lägger du en volt och kommer igen. Var bestämt och ta tillbaka ordentligt de första gångerna, så hon förstår att det är du som säger till när hon ska hoppa.
Min häst kan bli väldigt starkt och slarvig på mindre hinder, men om man höjer upp så står han tillbaka mer självständigt. Börja på låga höjder och var riktigt bestämd! Sedan när du har lyckats med första biten kan du prova om det blir bättre när hindren blir högre. 100-110 är sällan några problem för hästar att ta sig över

 

[Splittan]

Det är inte höjden som gör hoppningen!
Klarar man inte av de små hindrena så klarar man inte heller av de högre hinderna!

Först måste hästen lära sig att lyssna på dig och inte rusa.
Om du låter hästen rusa och hoppa av för tidigt så lär hästen hoppteknik förstöras, och ju högre hinderna blir, destu jobbiare blir det för hästen att hoppa av för tidigt, vilket kan leda till att den till slut inte vill hoppa!
Jag kan inte hålla med din tränare på den punkten att du måste hoppa högre för att hästen ska hoppa upp sig, för att den hoppar av för tidigt. Din tränares viktigaste mål vore att få sin häst at komma närma inpå hindret. För annars så lär "upp hoppningen" göra mer skada än nytta! Dock är upp hoppning super bra för en häst, men då ska de komma rätt på hindret.

Ransaka dig själv hur du rider hästen i hoppning och hur du rider hästen när du rider dressyr.
Som ryttare kan man spänna sig, man kan omedvetet pressa hästen så den bli "springig" av sig. Att vara så avspänd som möjligt är viktigt.
Sedan så måste hästen lära sig att lyssna på dig!
När du rider mot ett hinder och du gör en förhållning (utan att hästen reagerar), ja då tar du i ordentligt och gör halt framför hindret, så gör du tills de märker att hästen lyssna rpå dig (vilket de gör ganska så fort).
Om hästen stresar upp sig på vanliga bommar på marken så gör du precis lika dant.
Komm i håg att är hindret 60 cm högt, då ska hästen hoppa av 60 cm från hindret! Inte tidigare.

När du väl har fått hästen att lyssna på dig, så märker du att du kan får hästen att hoppa av närma hindret, och hästen kan använda all sin kapacitet.

Om hästen är stark och jobbig så kan du börja med att travhoppa, för då får man mkt mer kontroll som ryttare och man hinner med mkt fortare. Travhoppning är bland det bästa som finns!

Det är bara till att träna på och det kan ta ett tag innan hästen lär sig att lyssna hela tiden på dig, men ha tålamod och var bestämd!

 

[Fifflan]

Ger du kraftfoder? I så fall kanske det är så enkelt som att ta bort det. Min häst är trots sin ålder (16) fortfarande ganska het på hinder, särskilt när jag inte hoppat på ett tag. Hon blir dock alltid mer sansad i ridningen under betet, men jag ger inte något kraftfoder förrän efter gräset har blommat vid midsommar eller så. Även på vintern är jag frikostig med höet och snål med kraftfodret, särskilt havre är omöjligt på vintern, går rätt upp i knoppen

Innan jag går in på en massa förslag vill jag bara säga att jag INTE är någon direkt hoppryttare, men däremot har jag ridit rätt mycket heta hästar, mest fullblod. Mitt eget fullblodssto har jag haft i 12 år och det är mest de erfarenheterna som kommer HÄR:

Jag använder mig av mycket travhoppning, och även galoppbommar är bra. Jag lägger ut dem enstaka på volten och rider ett vanligt pass som om de inte låg där. Efter ett tag slutar hon ladda mot dem och kliver bara över helt odramatiskt i alla gångarter. Studs är också bra. De ska vara låga (max 80) men många (minst 4) och vara LITE trånga. Det får hästen att tänka och moderera sin hastighet, och inse att det går att hoppa av nära utan att slå sig. Min erfarenhet är att i stort sett alla hästar, oavsett utbildningsståndpunkt, begåvning och koncentration kan hoppa 80 cm ur hur konstiga avstånd som helst utan att tappa självförtroendet, därför går jag inte över den höjden med en häst som på något sätt har ett mindre funktionellt sätt att närma sig hindret. Jag räknar full fart och för tidigt avsprång till mindre funktionellt....

Jag har faktiskt flera gånger varit med om att hästar med dåligt självförtroende och/eller förtroende för ryttaren bli väldigt heta på hinder, och vad som händer om man då dels höjer höjden och dels betslar upp är inte direkt att saker blir bättre. Däremot ska man inte ha en för rigid syn på vad som är ett skarpare bett. Beroende på individens mun kan ett tredelat vara skarpare än ett pelham.

Jag är inte särskilt förtjust i nosgrimmor, och lägst på listan är aachennosgrimman... Den är en symptomdöljare, och nu vill du ju veta? När du ska prova bett, tycker jag du ska göra det minst en vecka i taget, så din häst hinner visa hur den trivs, och utan nosgrimma av samma anledning. Jag skulle först prova i så lugna situationer som möjligt, och gärna vid flera tillfällen ha någon som från marken iakttar vad hästen gör med munnen/underkäken(munnen stängd eller öppen, käken rak eller korsad) respektive nacken (första eller tredje kotan högst, framför, i eller bakom lodplan) så att jag kan sätta det samman med hur hästen känns. Min häst är tex bakom lodplan med tredje halskotan högst långt innan jag sträckt tygeln om jag rider på det snällaste ponnyhack. Däremot går hon kalas på sidepull i dressyren. När jag hoppar rider jag på silikonbett. Hästen har fått tala om vad hon fungerar bäst på, och enligt henne är tredelat det värsta hon vet, tex, trots att det verkar vara de flestas favvisbett...

Det som nästan helt säkert skapar hetsproblem med min häst är om man rider samma linje för många gånger. Max tre gånger på rad tar jag samma linje. Det när alltså bra att sätta upp hinder på ett sätt som gör att jag kan göra många olika kombinationer och slipper upprepa mig.
En annan variant är att vända upp mot hindret i skritt och 'andas igång' hästen i trav bara 5-6 meter innan hindret. Man kan också hoppa ett par språng här och där under de vanliga dressyrpassenunder en period, och skippa de utpräglade hoppassen, allt för att ta spänningen ur hoppningen och få hästen att se det som en alldeles vanlig del i ridpasset.

Till sist: ta det lugnt. Hästen är ung, ni har tiden för er! Jag tycker tränaren hetsar på. Varför är det så bråttom?
Lös problemet nu. Det blir INTE lättare att sitta på en Kamikaze mot 1.30-hinder. Risken är att hästen/du/båda tappar självförtroendet och ni börjar få vägringar.

Mina basråd: Fodra inte hästen till olydnad. Rid inte hästen till olydnad. Det är alltid svårare att korrigera det som en gång blivit fel. Känn efter! Vad tycker du är rätt? Lita på din känsla!
Lycka till!