L
lixxie
Hej alla glada (och sura för den delen också)!
Jag har alltid tyckt att hoppning är läskigt och farligt. Jag har tyckt att det går för snabbt osv, osv.
I mina två första hopptävlingar har jag alltid vägrat ut mig.
Nu i höstas (7:e november) var det tävling igen som gällde.
Jag har peppat mig själv hela sommaren och jag hade bestämt mej: jag skulle ta mig runt banan! Och gissa om jag gjorde det? Känslan att bara flyga över hindren (tja...flyga kan man väl inte säga när höjden är 50/60 cm... :smirk: ) kändes redan som en stor vinst för mig. Den där blåvita rosetten som jag fick var bara ett litet tillägg...
Jo, det är sant, jag vann den tävlingen! Senast i dag hoppade jag igen (på ridlektionen) och jag är verkligen glad att jag vågar igen!!
Jag har alltid tyckt att hoppning är läskigt och farligt. Jag har tyckt att det går för snabbt osv, osv.
I mina två första hopptävlingar har jag alltid vägrat ut mig.
Nu i höstas (7:e november) var det tävling igen som gällde.
Jag har peppat mig själv hela sommaren och jag hade bestämt mej: jag skulle ta mig runt banan! Och gissa om jag gjorde det? Känslan att bara flyga över hindren (tja...flyga kan man väl inte säga när höjden är 50/60 cm... :smirk: ) kändes redan som en stor vinst för mig. Den där blåvita rosetten som jag fick var bara ett litet tillägg...
Jo, det är sant, jag vann den tävlingen! Senast i dag hoppade jag igen (på ridlektionen) och jag är verkligen glad att jag vågar igen!!