Hon bad för sitt liv

Y

Ylva86

Häromveckan kom min dotter in och frågade om grannen skaffat katt. Ingen aning, svarade jag. Hur så? Jo, sa hon, det sitter en liten vit och röd sak utanför och skriker för fullt.

Jag gick ut och hittade en avmagrad honkatt som skrek för brinnande livet. Mot makens vilja serverade jag ett fat torrfoder. Katten åt några bitar men slutade sedan.

Dagen därpå kom grannen in och frågade om jag visste något om katten. Nej, svarade jag men hon lär sitta utanför er.Ja, sa hon, skulle gärna vilja sova. Hon har suttit utanför och skrikit två nätter. Jag skickade med grannen lite torrfoder vilket är det enda jag har.

På eftermiddagen kom hon in och berättade att katten inte ätit något så hon hade åkt och köpt burkmat.

Katten har efter detta etappvis smugit sig in hos grannen. De har satt upp lappar men inte fått mer än ett svar. Någon som letade efter en hankatt.

Igår var det hos vet och fick reda på att katten var utsvulten, hade skabb, lunginflammation och avbrutna tänder. Hon har levt ute väldigt länge. Idag plockade de ner lapparna och ska behålla henne. En liten katttjej som fått napp!
 
Sv: Hon bad för sitt liv

varför var tänderna avbrutna var hon gammal?
 
Sv: Hon bad för sitt liv

Två, tre år trodde vet. Förmodligen har väl tänderna varit dåliga från början. Eftersom hon varit ute länge, enligt vet, så kanske tänderna aldrig utvecklades som de skulle utan att de var sköra.
 
Sv: Hon bad för sitt liv

Svarar alla här. Ja, visst är det fantastiskt att det går bra ibland. Nu ska hon få äta upp sig och sedan till vet för sterilisering. Hon är väldigt tillgiven och kelig.

Från början var maken i familjen rätt tveksam men nu verkar han vara den som är mest till sig över katten.

Även vi har en hittekatt i familjen. Han blev utslängd ur en bil när jag kom körande. Jag stannade direkt och plockade upp kattkillen. Han var då ett halvår. Min man var väldigt emot att vi skaffade katt igen. Idag är det husses katt.:angel:
 
Sv: Hon bad för sitt liv

Idag är det husses katt.:angel:

Jag tycker sånt är så härligt!

Under hela min uppväxt har vi haft djur, men pappa har aldrig varit en djurmänniska. Helst ska de hålla sig ur vägen och inte kosta något :o
För några år sedan blev jag och min misse tvungen att flytta hem till föräldrarna för några månader. Missen stannade sedan där för att slippa bo i lägenhet, och gissa vem som har adopterat pappa!? Jo lilla misse fisförnäm. Det är bara pappa som duger nuförtiden, hon följer efter honom överallt. Pappa har t.om erkännt hur tomt det skulle vara om inte katten fanns, och hur mycket han tycker om henne. Så underbart!

Något liknande är det med min sambo också. Vi tog över en katt förra sommaren.. Sambon var velig, ville inte riktigt. Nu är det hans misse . . . eller, rättare sagt, Sambon är missens människa.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp