Höstföräldrar 2023

[Human]

H blev 10 månader idag. Det "firade" vi med att byta bilstol. Han har blivit rätt lång så babyskyddet börjar bli för trångt. Det är lite sorgligt, han börjar gå från en bebis till ett barn

Jag är INTE redo för ett barn än, jag är inte färdig med bebistiden Men bara en månad kvar av föräldraledigheten för min del, och nu är det strax höst, och det är ju samma årstid som R blir 1 år... helt orimligt.

 

[et_flickan]

Jag är INTE redo för ett barn än, jag är inte färdig med bebistiden Men bara en månad kvar av föräldraledigheten för min del, och nu är det strax höst, och det är ju samma årstid som R blir 1 år... helt orimligt.

Jag får seriöst ångest och börjar nästan gråta när jag tittar på min lilla kille. Vill inte att han någonsin blir stor. Men jag kan inte göra någonting åt det. Trodde aldrig jag skulle bli en bebis person men jag har verkligen gillat att ha en bebis den här gången. Vill ha en till!!!

 

[Human]

R fortsätter att ta sig an livet i full fart. Häromdagen var vi ute på en utflykt och jag satt på en stor gräsmatta med R, när han plötsligt började ställa sig på knä och slänga sig runt. Jag fattade inte vad han höll på med, tills han plötsligt tog sig upp på fötterna och för första gången stod helt fritt. Och nu tränar han varje dag, och försöker sig även på att ta ett steg när han står upp. Det är fascinerande att se honom, och se hur annorlunda han är mot sin storebror. Men det allra mest karakteristiska med R är smilet. Stort, stort smil med fyra små tänder, som han fyrar av så fort han får lite uppmärksamhet. Lilla älskade racerbebis

 

[Human]

Jag får seriöst ångest och börjar nästan gråta när jag tittar på min lilla kille. Vill inte att han någonsin blir stor. Men jag kan inte göra någonting åt det. Trodde aldrig jag skulle bli en bebis person men jag har verkligen gillat att ha en bebis den här gången. Vill ha en till!!!

Haha, jag vet vad du menar. Jag trodde verkligen inte att jag var en bebisperson, men redan vid storebror fick jag erkänna att jag visst var det och den här gången är det ännu värre. Så var det med den självkännedomen

 

[et_flickan]

Nej nu är jag less.

Senaste veckan har vi knappt sovit någonting jag och lilleman.

Ikväll kommer maken lägga lilleman och sova med honom första halvan av natten så tar jag över sen. Får sätta i öronproppar och sova i makens rum. Hör jag honom minsta lilla kommer jag få panik och vilja trösta. Han tar ju inte flaska så länge jag finns i rummet men äter glatt om pappa matar.

Synd att maken jobbar natt till veckan. Hade varit bra om vi kunde göra såhär ett par dagar.

 

[Human]

Nej nu är jag less.

Senaste veckan har vi knappt sovit någonting jag och lilleman.

Ikväll kommer maken lägga lilleman och sova med honom första halvan av natten så tar jag över sen. Får sätta i öronproppar och sova i makens rum. Hör jag honom minsta lilla kommer jag få panik och vilja trösta. Han tar ju inte flaska så länge jag finns i rummet men äter glatt om pappa matar.

Synd att maken jobbar natt till veckan. Hade varit bra om vi kunde göra såhär ett par dagar.

Vad tufft det låter!

Min R har aldrig sovit bra och de sista veckorna (månaderna...) har det varit tungt. Så tog vi till slut tag i att sluta amma i förra veckan, så då sov min man med R i några nätter och jag sov i storebrors rum. Eller ja, sov gjorde jag knappt första natten, då lyssnade jag på R:s illvrål. Men redan nästa natt skrek han ingenting och natt nummer tre sov han från läggning fram till 05 i ett svep, sen ville han ha välling och sen sov han en timme till. Och det mönstret håller han i, även nu när jag sover med honom. Och det känns verkligen som livet återvänder när man plötsligt får sova mer än två timmar i sträck! Hoppas verkligen du får sova lite i natt och att lillen snart tar flaska även om du är där.

 

[et_flickan]

Vad tufft det låter!

Min R har aldrig sovit bra och de sista veckorna (månaderna...) har det varit tungt. Så tog vi till slut tag i att sluta amma i förra veckan, så då sov min man med R i några nätter och jag sov i storebrors rum. Eller ja, sov gjorde jag knappt första natten, då lyssnade jag på R:s illvrål. Men redan nästa natt skrek han ingenting och natt nummer tre sov han från läggning fram till 05 i ett svep, sen ville han ha välling och sen sov han en timme till. Och det mönstret håller han i, även nu när jag sover med honom. Och det känns verkligen som livet återvänder när man plötsligt får sova mer än två timmar i sträck! Hoppas verkligen du får sova lite i natt och att lillen snart tar flaska även om du är där.

Jag vill verkligen inte sluta amma. Det är inte ett alternativ just nu. Jag älskar det och kommer sörja det men måste få sova också. Hoppas på att kunna amma på dagarna och kvällen i alla fall samt morgonen. Han ammar inte överdrivet mycket på dagarna. Men nätterna, jisses alltså. Det snuttas och snuttas och snuttas.

Tror dock hans väldigt oroliga nätter nu kan vara att han håller på att knäcka krypkåden.

 

[et_flickan]

Just i detta nu ligger lilleman och sover i pappas famn i pappas rum. Alltså mitt hjärta. Vi har förberett med en flaska vatten ifall han vaknar. Jag ska försöka njuta av att ha sängen för mig själv och sova några timmar, ostört

 

[et_flickan]

Hur gick natten?

Jag vaknade halv tolv av skrik jag aldrig hört förut. Strax efter kom maken in med honom. Då hade han försökt få honom att somna om i en och en halv timme. Han hade inte tagit flaska, ville inte bli vaggad, inte bli klappad, sjungen för eller buren.

Nästan direkt han kom till mig somnade han. Lilla plutten. Det är nåt speciellt ändå att vara någons allt.
Sen har han bara vaknat två gånger efter det. Jag har sovit jätte bra.

Det var väldigt skönt att få vara själv en stund och sova helt ensam. Vi ska göra detta regelbundet så han vänjer sig men nu väntar en hel veckas nattjobb för maken.