Hjälp vid stress?

Tassa

Trådstartare
Hej!

Någon kanske minns att jag skapade en tråd om vardagsstress i våras.
Det har hänt mycket efter det och jag mår sämre och sämre. Har insett att det är arbetsrelaterat och har även tagit upp det med arbetsgivaren.

Jag har fått hjälp, både genom att anpassa vissa arbetsuppgifter, men också genom kontakt med företagshälsan.
Där fick jag träffa en läkare som sedan skapade kontakt med en psykolog. Psykologen är bra, då hon får mig att tänka till kring mitt egna beteende och förstå stressen.

Dock känner jag att jag inte fungerar. Jag förstår ju att det tar tid att återhämta sig efter att den akuta stressen har lagt sig. Men jag känner mig som ett vrak, har känslorna på utsidan av kroppen och känner mest att jag är ledsen och gråter. Jag förstår dock inte själv varför jag är ledsen så jag kan inte säga vad det beror på.

Nu är det flera kollegor som har sagt att jag kanske borde jobba deltid ett tag, vara sjukskriven på tex 50% eller liknande. Men saken är att ingen av de jag har träffat har tagit upp det som ett alternativ. Jag har aldrig varit i den här situationen förut, så jag har ingen aning om hur det fungerar. Jag tror ju själv att det är bra för mig att jobba, men att jobba heltid är kämpigt just nu. Men är inte det något som vårdgivarna föreslår om de anser att det är det mest lämpliga? Eller är det något man behöver ta upp själv?

Jag känner liksom att jag kämpar som bara den bara genom att vara på jobbet, men jag gör inget bra jobb då jag inte kan fokusera på det jag ska göra. Och ibland får jag meddelanden om att jag behöver stötta kollegorna i olika ärenden och få får jag dåligt samvete för att jag inte fixar det (det är inte chefen utan den som planerar och fördelar arbetet, men hon vet att jag inte mår bra).

Så hur har det fungerat för er andra som har drabbats av stressrelaterade problem? Hur dålig ska man behöva bli för att det ens ska bli aktuellt med att minska ner arbetstiden? Missförstå mig rätt nu, jag vill inte bli sämre och jag vill kunna jobba heltid, men det känns svårt just nu och hur ska jag kunna lösa det om jag inte "får"?
 
Det låter som att du skulle behöva bli sjukskriven och vila lite, ibland behöver man ta ett steg tillbaks och få ordentligt med vila innan det går att börja om. Det är bra att du får hjälp, men en trött hjärna kan sällan hantera alla nya verktyg på rätt sätt ändå. Jag tycker du ska ta upp just detta med företagshälsan och säga som det är, och föreslå sjukskrivning.

Jag har blivit sjukskriven 50% på grund av stress, en kortare tid. Det var välbehövligt och gav mig ny energi att börja om sen.
 
Jag tror som de andra här ovan att du behöver bli sjukskriven ett tag - delvis eller helt. Jag tycker du ska ta upp det med dina vårdkontakter; säga att du inte fungerar i arbetet och att du nog behöver vila upp dig ett tag. Jag personligen tror att 100% sjukskrivning ett tag och sedan 50% efter det - OM inte det att gå på jobb gör gott för dig.

Jag har själv varit sjukskriven för touch i väggen (flera gånger t.o.m) och första gången tog det 2 veckor av 100% sjukskrivning innan jag på riktigt fattade att det är just sjukskriven jag SKA vara.

Önskar dig lycka till! Det tar tid att kravla sig upp, men med rätta förutsättningar och rätt hjälp blir det bra.
 
Skogen är läkande för själen. Helst inte ett motionsspår och helst där det finns gammal skog att vandra i och där du kan göra upp eld i skymningen.
 
Tack för era svar. En följdfråga då, har ni fått ta upp det själva? Eller har det varit självklart för vården att sjukskriva er? Som sagt, ingen av de jag har varit i kontakt med har nämnt det, därför har jag trott att det krävs en större krasch för att det ska vara aktuellt. Men det är just den stora kraschen jag vill undvika ju.
 
Tack för era svar. En följdfråga då, har ni fått ta upp det själva? Eller har det varit självklart för vården att sjukskriva er? Som sagt, ingen av de jag har varit i kontakt med har nämnt det, därför har jag trott att det krävs en större krasch för att det ska vara aktuellt. Men det är just den stora kraschen jag vill undvika ju.

Jag kommer inte ihåg faktiskt, jag grät genom hela mitt läkarbesök 😅 Så jag minns inte om det var jag eller han som tog upp det först, men vet att det slutade med att läkaren frågade om det var vad jag ville jag och insisterade.
 
Jag skulle nog börjat med vila och sen i samrådan med vården, försökt lista ut vad det är som gör att jag blir stressad och bli medveten om det för att kunna hantera det. Sen när jag känner mig redo eller vården säger det, börja jobba lite deltid och checka av hur det känns.
Så hade nog jag gjort om inte annat hade jag nog rådfrågat vården. Svårt att råda när jag själv inte varit där.

Det enda jag vet är att min styvfar gick in i väggen då han tog på sig för mycket ansvar av olika slag, slutade med sjukskrivning och jag tror han gick i terapi eller något liknande under sjukskrivningen. Minns inte hur länge han var sjukskriven, nu jobbar han som vanligt igen och det verkar som han mår bättre.

Hoppas det löser sig för det hur det än blir och du får den hjälp du behöver. Va rädd om dig. ❤️
 
Jag kommer inte ihåg faktiskt, jag grät genom hela mitt läkarbesök 😅 Så jag minns inte om det var jag eller han som tog upp det först, men vet att det slutade med att läkaren frågade om det var vad jag ville jag och insisterade.

Det gjorde jag också, otroligt att hon ens uppfattade något av det jag sa...
 
Tack för era svar. En följdfråga då, har ni fått ta upp det själva? Eller har det varit självklart för vården att sjukskriva er? Som sagt, ingen av de jag har varit i kontakt med har nämnt det, därför har jag trott att det krävs en större krasch för att det ska vara aktuellt. Men det är just den stora kraschen jag vill undvika ju.
Jag gjorde som @Voeux grät mig igenom hela läkarbesöket, typ, så jag antar att det var ganska uppenbart att jag inte skulle vara på jobb.
 
Jag gjorde som @Voeux grät mig igenom hela läkarbesöket, typ, så jag antar att det var ganska uppenbart att jag inte skulle vara på jobb.
Samma här, båda gångerna. Ena gången var på VC och den andra gången började jag gråta ohämmat på jobbet och ringde KRY och blev sjukskriven. Var dock väldigt jobbigt att bli sjukskriven via nätläkare då uppföljningen efter två veckor behövdes göras via ett fysiskt besök och det var omöjligt att få en tid på VC men löste sig via Företagshälsan istället.
Hade de läkarna jag var i kontakt med inte själva tagit upp att jag skulle bli sjukskriven hade jag självklart nämnt det själv och förklarat att jag inte kan utföra mitt arbete på heltid just nu. Oftast är det bäst att faktiskt vara 100% sjukskriven en tid för att helt få en paus, och sedan kanske börja på 25% eller 50%. Jag har varit sjukskriven heltid 2 veckor innan jag kunnat börja komma tillbaka med anpassade arbetsuppgifter och schema en tid. Nu är jag åter på 100% igen sedan över 1,5 år och har fått mest hjälp via anpassningar i mitt schema/uppgifter samt KBT.
 
Det är dock individuellt. Så går inte att säga att det hjälper eller att det inte hjälper.
Ok, jag ändrar mig, :) vid utmattningssyndrom och andra allvarliga stressrelaterade tillstånd brukar de flesta behöva mer hjälp än bara vila och avstressande aktiviteter för att bli kvitt med stressen.
 
Ok, jag ändrar mig, :) vid utmattningssyndrom och andra allvarliga stressrelaterade tillstånd brukar de flesta behöva mer hjälp än bara vila och avstressande aktiviteter för att bli kvitt med stressen.

Ja, klart det inte funkar som enda behandling. Det framgick inte av ditt inlägg att du menade bara det. Som komplement vet jag flera som blivit hjälpta av skogspromenader.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Alltså nu har jobbiga saker hopat sig för att jag skjutit på dem. T.ex. har jag en konflikt med en nära vän. Istället för att ringa och...
2
Svar
21
· Visningar
1 160
Senast: Cattis_E
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 087
Senast: monster1
·
Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 712
Senast: Twihard
·
Kropp & Själ Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 328
Senast: Thaliaste
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp