SkorpSmulan
Trådstartare
Kom precis hem från veterinären med ett svårt beslut att ta.
Min katt blev påkörd i somras, han överlevde och har piggat på sig och mått väldigt bra. Han är lite halt ibland och lite stel då han fick en lös benbit i ena knät.
Nu de senaste veckorna har han dock börjat rossla i andningen och i förrgår fick han en ordentlig hostattack efter att ha sprungit en bit. Så jag ringde veterinären och fick tid idag..
Nu fann dom att nånting, jag minns inte vad, hade lossnat inne i magen och då troligen redan vid olyckan i somras, så att tarmarna har farit upp och lagt sig vid lungorna och hjärtat.
Min första tanke och känsla var att gör operationen men då hon berättade att han har ungefär 60% chans att klara det blev det genast svårare.
Eftersom att tarmarna troligtvis har legat där så länge så kan dom ha växt fast vilket skulle komplicera operationen men det vet dom inte förrän dom har öppnat honom.
Jag älskar den här katten så otroligt mycket så jag kan inte tänka klart. Å ena sidan vill jag ge honom en chans, den chans han har. Men å andra sidan undrar jag om det är schysst mot honom att låta honom genomgå en stor operation som han kanske inte överlever ändå.
Utöver all ångest att inte ha upptäckt något tidigare, jag har ju sett att han andats lite tungt ibland och att jag inte har kollat upp det tidigare kommer jag aldrig förlåta mig själv, så måste jag försöka reda ut vad jag ska göra.
Fy fan
Min katt blev påkörd i somras, han överlevde och har piggat på sig och mått väldigt bra. Han är lite halt ibland och lite stel då han fick en lös benbit i ena knät.
Nu de senaste veckorna har han dock börjat rossla i andningen och i förrgår fick han en ordentlig hostattack efter att ha sprungit en bit. Så jag ringde veterinären och fick tid idag..
Nu fann dom att nånting, jag minns inte vad, hade lossnat inne i magen och då troligen redan vid olyckan i somras, så att tarmarna har farit upp och lagt sig vid lungorna och hjärtat.
Min första tanke och känsla var att gör operationen men då hon berättade att han har ungefär 60% chans att klara det blev det genast svårare.
Eftersom att tarmarna troligtvis har legat där så länge så kan dom ha växt fast vilket skulle komplicera operationen men det vet dom inte förrän dom har öppnat honom.
Jag älskar den här katten så otroligt mycket så jag kan inte tänka klart. Å ena sidan vill jag ge honom en chans, den chans han har. Men å andra sidan undrar jag om det är schysst mot honom att låta honom genomgå en stor operation som han kanske inte överlever ändå.
Utöver all ångest att inte ha upptäckt något tidigare, jag har ju sett att han andats lite tungt ibland och att jag inte har kollat upp det tidigare kommer jag aldrig förlåta mig själv, så måste jag försöka reda ut vad jag ska göra.
Fy fan