Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

[skuggi]

Jag har bokat tid hos veterinär självklart, skulle dock gärna få hjälp att spåna lite kring detta innan besöket.

Bakgrund:
Två hästar, ett quartersto och islandskorsningsvalack flyttar till ett stall vintern 2010. Stoet är ett år äldre än valacken, de är i år (2013) 11 resp 10 år gamla.
De går inte i samma hage, men äter samma grovfoder, ej fri tillgång, båda på lösdrift.
Vintern 11/12 + 12/13 har grovfodret haft alldeles för hög energi, en kvot runt 4 tror jag det var. Katastrofdåligt alltså.
Båda hagarna är stora, torra och fina delvis, men vid matplatserna/vid grindhål är det ganska grisigt.
Båda är i bra form 2010, båda har gått barfota utan problem hela livet.
Islänningen är min, stoet en stallkamrats, så jag har inte alla detaljer om alla turer kring henne.

Vintern 11/12 blir stoet rejält ömfotad när det fryser på, jag upplever henne då som ganska överviktig, men svårt att bedöma tycker jag på en så "bullig" ras. Vintern är ganska blöt och runt hennes höhäck är det rejält grisigt. Det går lite upp och ner, under våren blir hon sämre och får puls, man röntgar och upptäcker tunna sulor. Hovisen som verkat hästen har påpekat att hästen verkar ha tunna sulor/krångliga hovar. Personligen tänker jag att det kanske uppkommit pga att de stått med hovarna i lera/kiss/bajs hela vintern.
Hon behandlas som fånghäst, fast veterinären vill inte kalla det fång. Puls fram och tillbaka, hon blir skodd i några omgångar utan större skillnad som jag förstår det. Ägaren undrar förståss vad som hänt som gjort att hästen helt plötsligt inte klarar att vara barfota längre.
Vid något senare tillfälle ( i vintras/våras?) röntgar man stoets hovar och konstaterar att sulorna växt på sig och ser toppenfina ut, trots detta klarar hon inte att gå barfota. Jag tycker hovarna ser "ofräscha" ut, vet inte hur jag ska förklara det närmare, de ser lite olika stora ut, lite märkliga vinklar, mkt ränder osv.
Idag är hon bättre, men inte bra. Hon går skodd fram men verkar inte helt ok ändå, ägaren fortsätter att söka orsaken till problemen men har inte hittat något än.

Vintern 12/13 får jag problem med islänningen, mentala problem tror jag primärt då han efter en incident(hopplektion där han tog ut sig fullständigt) blir helt jäkla omöjlig. Han går som i ett trollslag från en positiv och arbetsvillig häst till en tjurig och envis åsna. Jag vet att han är känslig mentalt och tänker att han måste blivit knäckt på något vis, tappat förtroendet för oss eftersom "vi människor" lät honom springa helt slut på sig. Eller nått, vad ska man tro? Vi testade lite olika saker, först att bara ignorera och tänka fram, men när han bara ställer sig på stället och slår bakut tills man nästan trillar av så blir jag arg tillslut. Då går han fram, men med handbromsen i. Minsta tryck från min sida så slår han i backen och blir omöjlig. Jag fattar vinken och byter taktik, tillslut hittar vi en nivå där jag känner att han går fram när jag ber om jag INTE pressar honom. Detta gör att jag blir säker på att problemen är mentala enbart.
På träningarna har jag på sistone märkt att på volt i trav vill han gärna kollapsa inåt och föreslår galopp. Om jag säger "absolut, vi kan gärna jobba med galoppen" så blir han anti igen. Upptäcker att om jag blir lättare i sitsen så blir han mer nöjd, då jobbar han gärna på i galoppen.
På en uteritt upptäcker jag för några veckor sedan att han verkar lite hovöm, blir jätteförvånad förståss och testar att rida med boots, vilket ger en helt annan häst. Pratar med hovis om det och han menar att det kan hänga ihop med hans övervikt, typ lite IR-inflammationskänsla.
Förra sommaren var första sommaren som han faktiskt började bli lite tjock, under vintern har det blivit värre + att han tappat muskler. Vi har inte tränat tillräckligt och när min andra häst blev dålig under början av året så han mycket fokus legat där. Vilket ledde till att islänningen var tjock redan innan sommarbetet och det har inte blivit bättre. Han blev hård och svullen i mankammen och klart fläskig. Ingen värme eller något från hovarna. Efter mycket krångel och trix så har han kunnat haft munkorg under slutet av sommaren och han har börjat gå ner i vikt, svullnaden i mankammen är inte lika hård, men kvar. Jag har haft fångest hela sommaren, tro inte att jag ignorerat detta, vi har tränat så mycket det gått, men på en ponny som vägrar gå fram är det lite svårt..
Hursom, han är tjock och hovis tycker att vi ska köra med boots ett tag och se om det blir bättre när han kommer ner i vikt. Hovarna är starka och fina, det finns ingen synbar orsak till ömheten.
Nu för en dryg vecka sedan fick han lite skav av munkorgen, så han fick gå utan den några dagar, när jag sedan tog in honom tyckte jag att mankammen svällt igen och han är rejält halt även på mjukt underlag. Jag tror först han vrickat sig, det är halt i hagen och de har börjat leka igen nu när kylan kommit. I höger varv nickar han tydligt, men travar ändå lydigt och avslappnat i någon sorts ganska ok halvfart. I vänster varv travar han med samma energi, med skillnaden att han stönar (!!) typ hela tiden och då och då gör han små långsamma hoppsasteg med frambenen. Jag trodde han skulle dö för mig där och då.
Bytte varv och då travar han lika villigt, utan stön, och nickar lite. Byter till vänster igen och det blir samma ljud och hoppsasteg.
Har aldrig varit med om liknande. På rakt spår ser jag inget speciellt, men jag är inte bra på att se sånt här.
Han får vila några dagar om det är att han sträckt sig eller vrickat sig. I lördags är det samma förutom stönandet. Han rör sig och vänder normalt tycker jag. Nu börjar jag ju undra om hans långvariga ovilja ändå har en fysisk förklaring, och när jag pratar med stoets ägare så känns allt så lika...

Känner mig asdum som avskrev problemen som mentala, så ni behöver inte påpeka det.

Nu undrar jag förståss vad som kan vara problemet?

- Kan han ha skadat sig på en hopplektion i februari(mjukt underlag, pyttehinder, lätt ryttare) så allvarligt att det fortfarande sitter i nu? Vad kan i så fall ha hänt, ska man kolla extra på något speciellt?
- Om det är något hovrelaterat, skulle det kunna hänga ihop med två vintrars energiöverskott+proteinbrist? Tänker på att han ju tappat muskler och blivit tyngre, spänsten i steget kanske förändrats? Jag kan tycka att han har känts lite mer stum i steget, men antagligen tänkt att det hängt ihop med hans tjurighet.
- Kan det ha något med IR att göra? Kan de få IR av de konstiga värdena på höet, eller är det bara för lite motion? Kan man ta något prov för att avgöra om det är IR?

Jag litar självklart på veterinären vi ska till, och de ska få undersöka allt de vill, men ibland kan det vara skönt att ha funderat innan så man kan be dem titta lite extra på något. Är ju inte säkert att de orkar höra hela ovanstående historia...

(Tack ni som orkat läsa ända hit )

 

[Masse]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Utan att se hästen m m så kan man ju bara spåna. Men min tanke redan när jag lästen om vad som hänt på hoppträningen är att han tagit ut sig och värk. När han då inte fått vila och komma igång långsamt har det lett till inflammationer som helt enkelt inte gått bort, kanske på väg att bli kroniska om man har otur.
Låter också som den helt klart är väldigt nära fång om den inte redan haft lite "enklare" anfall. Sedan undrar jag om du rider honom fortfarande? Framgår inte riktigt av texten där du beskriver hur han är i olika vara o s v.

För stoets del så ränder på hovarna kan komma av fång men också av matsmältningsproblem eller foderbyten. Fång och foderränder ser inte riktigt likadana ut så det bör ju veterinär och hovslagare se skillnad på.

 

[skuggi]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Efter hoppträningen fick han vila och sedan började vi arbeta med honom igen, jag räknade ju självklart med att han borde fått rejäl träningsvärk osv. Så rent fysiskt tycker jag att han fick det han behövde då, men kanske inte tillräckligt om det faktiskt blev en inflammation och inte bara vanlig träningsvärk..

Han har mest arbetats på lina och tömkörning, jag har velat fokusera på att bygga upp honom så han blir stark, tänkte att det skulle hjälpa sen i ridningen. Att han skulle känna sig mindre anti när han känner att han orkar, typ som man själv känner när man tränar.
Dessutom har det som sagt varit svårt att träna honom vidare bra uppsuttet utom vid uteritt med sällskap. Vi har bara tagit enklare pass uppsuttet på ridbanan för att bygga lite motivation.
Nu rider jag självklart inte då han ju verkar halt, jag kollade honom på lina.

Han har inte visat någon rörelsestörning som vår tränare sett heller, vi rider för henne varannan vecka och hon har såklart tittat extra på honom eftersom han krånglat. Men islänningar är ju hopplösa, de mörkar ju skador i största möjliga mån.

Jag frågade också hovis om det kan vara "en släng av fång" men han menar att man inte kan ha "en släng" av det, och att det iaf inte är fång han har nu.
Kanske har vi olika definitioner av fång, men en inflammation i kroppen måste ju kunna kännas i hovarna som ökat tryck och obehag. Det kanske inte kallas fång då?
Ingen puls har han haft iaf... men det verkar ju inte vara givet heller alla gånger.

 

[Masse]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Vet inte om den här länken är godkänd men i vilket fall är den väl värd att läsa om fång och nya rön om det. http://www.hippson.se/blogs/VeterinarStudenterna/fang-ems-och-ppid-det-mystiska.htm

 

[skuggi]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Tack! Ska läsa!

 

[skuggi]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Ska ringa kliniken och höra om vi kan testa för både PPID och EMS när vi kommer in. Tydligen ska de fasta 12 h innan... det lär ju bli poppis...

 

[cahs]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Rent generellt tycker jag att quarterstoet skall testas för PSSM typ 1 om det inte redan är gjort. Hur det ser ut med PSSM hos islandshästar kommer jag inte ihåg just nu men PSSM finns i princip överallt. Jag antar att QH-stoet är friskt igen och att tråden handlar om din islandshäst.

Eftersom jag just kommit ut ur utredningsfasen för två hältor så skulle jag börja med att kolla hovarna på Islandshästen efter skador/frakturer. Även klura på detta med skadade ligament och mjukdelar i hoven. Jag skulle dessutom helt kallt ställa hästen på boxvila om jag anser att ingen förbättring skett under en viss tid för att slippa tänka på att eventuell skada blir värre av rörelse. Blir inte hästen sämre av kontrollerad motion och rörelse så hade jag fortsatt med korta promenader för att slippa stela muskler osv under boxvilan. Men det är upp till dig om du vill motionera eller om du vill begränsa rörligheten fullständigt, ibland är fullständig boxvila det som krävs.

 

[skuggi]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Måste googla på PSSM tydligen, det är inte samma som PPID och EMS?
Hur testar man det?
Stoet är inte akut dålig längre, men liksom inte så bra som hon var heller. Ägaren känner inte att de hittat problemet och löst det så att säga.

Jag har tänkt att vi ska kolla hovarna noga, jag har förstått det som att hovbensfraktur inte alls behöver märkas så dramatiskt som jag föreställt mig tex. Som islänning är det dessutom sjukt svårt att avgöra graden av smärta, de ska ju alltid mörka..

Med just den här hästen är det nog tyvärr hyfsat uteslutet med boxvila. Efter ett par nätter så härjar han värre i boxen än han någonsin kan tänkas göra i hagen. Just nu är det ganska lugnt, de har gått över till vinterhagen och ägnar sig fokuserat åt att rensa den på gräs. Han med munkorg på som sagt.
Jag upplever inte att han blivit sämre, om något en aning bättre iaf den här veckan med vila, så jag hoppas verkligen att han kan behandlas utan boxvila.

Vi har fått tid på torsdag, ska ringa vet och kolla om vi kan testa för PPID, EMS och även PSSM då

 

[cahs]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

PSSM typ 1 är den första man kollar efter, du hittar information och test som du gör själv här http://animalgenetics.com/PSSM.htm. Kommer det sen tillbaka negativt för genen kan man gå vidare med muskelbiopsi (dock är det lite invecklat just nu)

Här finns en informationsida om PSSM http://pssminfosverige.wordpress.com/ och den finns även på facebook med samma namn.

Skönt att du fått tid redan på torsdag och att ni slipper allt som har med boxvila att göra.

 

[axel]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

vad ska hästen göra mer konkret för att du ska lyssna på den o kolla upp den med vet. Den säger ju att det är asfel.
Frågar du ngn i ridhuset- ng kunnig?

att tro att den bara är stel osv är inte vad det handlar om här.
du kan inte vänta sålänge som du gör hela tiden.

känns hästen konstig från ena dagen till den andra i det inte ger sig på 3 dagas vila- ring vet direkt.

 

[skuggi]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Vad menar du med att jag väntar så länge hela tiden? Jag har tid hos veterinären i morgon, jag ringde efter 6 dagars vila.
Och han har inte ändrat sig från ena dagen till den andra på det viset. Det är svårt att förklara alla detaljer i text, men vi har en duktig tränare som vi träffar varannan vecka och hon har inte trott att det varit något fysiskt fel eftersom han gått så fint och framåt så snart man inte pressat.

Men som jag skrev i mitt första inlägg, jag har självklart ångest för att det ska visa sig att jag felbedömt det här ända sedan i vintras Det har bara känts så klockrent att det varit ett mentalt problem så att säga.

 

[axel]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Jag har förstått att den blivit helt förändrad o ovillig sedan hopplektionen.

Du känner väl hästen sedan många år- har den förr varit ovillig?

Den försöker ju prata med dig på det sättet den kan.

Det handlar inte om motivation. blir den hoppovillig är det annat. inte bara av att trava o galoppera rakt fram!

 

[axel]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

tillägg.

Nu undrar jag ju över andra hästen, han säger inget om att han tycker att underlaget är för hårt, men det kanske är det ändå, även för honom? Eller kan de vara olika tåliga för hårt underlag?

menar att du inte lyssnar utan kör på- förvisso utan ryttare, men om båda ens hästar blir "ovilliga" är det som regel ngt vet. fel.
När hästen "hoppar" som du beskriver eller endast galopper i ena galoppen är också ett symptom- ett tydligt sådant.

om du ringer på stubben istället för att tolka det som "stelhet", motivationsbrist eller dylikt.

det kan t o m bli sekundära skador med tiden.= flera diagnoser. Svårt att utreda.

mitt råd är att se upp med övervikt om den inte kan motioneras fullt ut.

 

[skuggi]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Nej, den har ju inte det. Alltid varit villig.
Han är lite speciell, har en känslig relation till människor, och allt tydde på att han tappat förtroendet för människan som ryttare. Vi har aldrig låtit honom ta ut sig så fullständigt som det blev på den lektionen, och jag hade en känsla av att han tappat förtroendet för att vi vet vad vi håller på med.
Typ.

Svårt att beskriva som sagt. Det som han fysiskt utförde på lektionen var ändå så lättsamt att jag bara inte kunde föreställa mig att han tagit fysisk skada. Han var jättesvettig och jättetrött förstås, och helt plötsligt skulle han inte gå en METER till. Bara tvärvägrade. Det såg bara mentalt ut helt enkelt.

 

[Dorinda]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Hur gick veterinär besöket?

 

[singer]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Att en häst blir sjöblöt och sen inte vill röra sig alls kan vara en släng av korsförlamning , vilket behöver en tid för återhämtning eftersom musklerna har sönderdelats av syrebrist, mjölksyra.

En annan tanke är om era hästar står naturligt på sina hovar, eller om det kanske kan vara den gemensamma nämnaren till era problem... MVH

 

[skuggi]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Hur menar du "om de står naturligt på sina hovar"?
Båda hästarnas hovar har kritiskt granskats av både hovvårdare, veterinär och hovslagare, ingen av hästarna har hovar som antyder att hästen inte skulle kunna vara bekväm barfota.

Hursom, veterinärbesöket var minst sagt förvirrande. Tror jag, i slutänden så tror jag inte att vi hittat den riktiga grundorsaken ännu, men vi får ta det vid nästa åb.

Igår blev han iaf typ 75% bra när man släckte båda framhovarna. Han tog ut steget och fick fram lite av sin vanliga trevliga attityd.
Liiiiten reaktion på böjprov hb, släckte hasen där och då tyckte vet att vänster bak såg sämre ut.
Plåtar på båda haserna gav inget entydigt svar, man ser inget fel precis, men det ser inte riktigt klockrent ut heller på vissa bilder.
Plåtar på båda framhovarna visar en toppenfin hov på alla vis, inget där som förklarar ömheten.

För dagen ligger gissningen på att framhovarna är ett sekundärt problem, en kombination av avlastning från bak, överbelastning pga fetman + ev IR-reaktion, typ "ömma lameller".
Haserna verkar ju krångla båda två, man undrar om det är någon aktivitet i leden men vet törs inte spruta med kortison just nu pga risken för att utlösa fånganfall. Med tanke på att problemet med största sannolikhet funnits sedan i vintras tycker jag att det borde varit tydligare i hasen om den var det primära problemet... det blir nog att vi gräver vidare på den linjen vid åb som sagt.
Nu blir det behandling med metacam, skrittprogram, skor på(för att testa, hon var inte säker på att det skulle hjälpa något) och sedan åb om 3 veckor eller så, lite beroende på hur han svarar.

Det känns sjukt jävligt detta, att man ridit på och trott att det satt i skallen, så länge på vilken annan häst som helst så hade jag trott att det var fysiskt, men just den här knäppa lilla ponnyn, jag känner honom för väl på något vis, vet hur knasig han kan vara. Dessutom är detta hästen som aldrig har träffat en veterinär utom vid vaccination, han är SÅ frisk, har alltid varit och jag har haft honom hela hans liv. Av någon anledning kunde jag inte tänka mig att han skulle kunna bli sjuk på det här viset.
Men ändå, jag känner honom SÅ väl, hur KUNDE jag tro att hans positiva attityd och arbetsvilja bara försvunnit??
Kanske har jag också tänkt att det blir naturligt att det tar emot när han är så tjock, och såhär tjock har han aldrig varit förut, att det bara handlade om att bita ihop och motionera bort fläsket så skulle styrkan och energin komma tillbaka...

Älskade lilla ponny, jag som tom bokade tid med en "problemlösare" för att få hjälp att hitta vår fina connection som vi hade förr, han brukade älska att leka, jobba och vara med oss... Nu undrar jag om inte allt det här hör ihop, för igår på kliniken, när hovar och has var släckta.. då kom han ju fram igen, min kolugna lilla ponny som står lös i gången hos veterinären och slappar medan vi sitter på kontoret och kollar på bilder.

Ja, jag är världens mest värdelösa hästägare. Jag skulle erbjuda er att stena mig till döds, om jag inte tänkte spara det nöjet för egen del

*skriver annons: Vandrande pinnar köpes*

 

[Masse]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Tror dom flesta har varit där eller kommer att hamna där någon gång.
Själv hade jag ett avelssto som var T-märkt för en skada som gjorde henne halt till och från. Så en senvinter när hon fick en underlig hälta var jag helt övertygad om det var den gamla skadan som spökade. Det var en något underlig hälta som inte märktes i boxen, där hon var riktigt halt i gången, mindre halt på väg ut till hagen och efter en kvart i hagen helt ohalt.
Tyckte synd om hästen och började allvarligt överväga om det inte var dags för henne att lämna in för gott. Fick en förfrågan från en som ville låna henne och ta ett föl på henne. Jag sa som det var med hennes hälta och att jag övervägde att ta bort henne. Men den här personen ville gärna ge henne en chans och prova.
Så gissa om jag kände mig väldigt dum när man ringer upp mig och säger att hästen har en ganska stor hovböld. När den öppnades så försvann hältan helt. Jag hade lite som du utgått ifrån det jag trodde jag visste om hästen och aldrig ens funderat på något annat. Tur i oturen, för henne var ju att jag inte han ta bort henne.

 

[skuggi]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Herregud! Ja, det var tur
Ja, här ska det inte avlivas i första taget, den där lilla skitponnyn vill jag ha kvar, han är bäst på hela jorden på att visa mig mina brister. Verkligen.

 

[Elisha]

Sv: Hjälp mig spåna - mystisk(?) hälta

Hur mår hästen idag? Bättring?