För många år sedan träffade jag någon som gick i analys ett par gånger i veckan sedan FEM ÅR. Maken till trasig männniska. Jag undrade alltid om hen hade varit lika trasig innan hen började.
Det är det som är haken med psykoanalys. Man får inte vara för sjuk för då kan det bli värre.
Men vill man lära känna sig själv mer, så kan det vara ett sätt att göra det på.
De flesta seriösa psykoanalytiker behandlar inte folk (som de bedömer efter 2-3 inledande samtal) vara för instabila utan skickar tillbaka dom till psykiatrin igen.
Bara det säger ju en del....
Psykoanalys har kommit lite i skymundan sedan KBT blev mer förekommande.
Dels för att det är så tidskrävande och sen kostar det ju en hel del.
Går man till en psykiatriker (läkare) som också är psykoanalytiker kan man få det på högkostnadskortet. Alltså man betalar som vanligt och sen får man frikort när man kommit upp i en viss summa.
Tror det finns ungefär 10-15 såna psykoanalytiker som är praktiserande i Stockholm. Dom är fullbokade, så visst förekommer det fortfarande.
Många anser idag att psykoanalys är en förlegad terapiform som är både tidskrävande och dyrbar och det kan väl ligga en hel del i det.
Dessutom är det svårt att mäta om det har positiv effekt.
Jag känner en person som gick i 9 år utan att hen egentligen kände sig förbättrad.
Däremot blev hen klart förbättrad när hen senare gick i en annan terapiform som var en kombinerad grupp och individualterapi i ett och ett halvt år.