På onsdagsmorgonen for vår lilla 10 månader gamla Ludde ut som vanligt, fullt frisk och allt. Kvällen innan var han som vanligt, busade och lekte med oss. Alltid pigg och glad. Men under onsdagen syntes han inte alls till och kom inte som han brukar när vi kom hem och sedan på kvällen när jag går för att mata hästarna och fåren hittar jag honom död i stallet. Han låg precis som om han sov. Han hade blött ur munnen och var redan då kall och stel. Vi tror att han kan ha krockat eller blivit knuffad av något fordon och sprungit för att gömma sig men dött av inre skador. Men kan det finnas några andra orsaker trots att han aldrig visat tecken på sjukdom utan ALLTID varit pigg och alert och betett sig som en fullt frisk katt?
Vi e chockade, e så tomt utan honom. Han var alltid med var man än var, alltid pratade han och lekte med fingrar och fötter och sprang iväg med sockor och små nallar, ja allt han kunde hitta, och gömde allt på sina speciella ställen. Busig som bara vad var han och han älskade livet. Känns så orättvist... Men han dog precis där han föddes, han föddes som vildkatt men vi tog in honom till vintern för att han skulle klara sig. Och vi trodde även han var död när han föddes och hans mamma gömde honom, men när han var knappa en månad dök han upp och där var han och blev vår katt. Hans mamma är halvt tam och är kvar hos oss, men vill inte komma in. Saknar alla hans hyss och alla gånger han kom och slickade en på näsan före han skulle somna. Ofattbart att han nu är borta för alltid
Även vår andra äldre katt har varit försvunnen i snart en månad... så känns ofattbart tomt utan katt i huset när vi ALLTID haft katter. Men hans släkt har alltid varit sån som kunnat vara borta länge och sen komma tillbaka så ännu finns hopp om honom.
Vi e chockade, e så tomt utan honom. Han var alltid med var man än var, alltid pratade han och lekte med fingrar och fötter och sprang iväg med sockor och små nallar, ja allt han kunde hitta, och gömde allt på sina speciella ställen. Busig som bara vad var han och han älskade livet. Känns så orättvist... Men han dog precis där han föddes, han föddes som vildkatt men vi tog in honom till vintern för att han skulle klara sig. Och vi trodde även han var död när han föddes och hans mamma gömde honom, men när han var knappa en månad dök han upp och där var han och blev vår katt. Hans mamma är halvt tam och är kvar hos oss, men vill inte komma in. Saknar alla hans hyss och alla gånger han kom och slickade en på näsan före han skulle somna. Ofattbart att han nu är borta för alltid
Även vår andra äldre katt har varit försvunnen i snart en månad... så känns ofattbart tomt utan katt i huset när vi ALLTID haft katter. Men hans släkt har alltid varit sån som kunnat vara borta länge och sen komma tillbaka så ännu finns hopp om honom.
