Sv: En sak till
man vinner alltid på att vara konsekvent, i vilken situation det än gäller. För att uppnå samarbete måste man först gå en viss väg.
1. Du visar dig vara en bra ledarfigur. Du har allt tålamod i världen, är rättvis och schysst. Och alltid konsekvent i dina handlingar. Säger du nej ena dagen så är det nej alla andra dagar också. Lev efter principen att du bestämmer vad ni ska göra, hästen bestämmer när. Men ni gör inget annat förrän det du bett om är utfört.
2. Hästen börjar lyssna på detta och acceptera ordningen.
3. Ju mer hästen är med dig i tanken, desto mer samarbete kan ni ha. Hästarna greppar snart att ju mer de ger, desto mer får de. Och detsamma gäller dig. Tids nog har ni en väl fungerande god cirkel, byggd på ömsesidig respekt och samarbete, men där du fortfarande har ensam bestämanderätt.
Ni har en öppen kommunikation, som till stor del består av närmast telepatiska eller i alla fall micro-signaler till varandra. Ni kan då komma överens om till exempel vilken ridväg ni ska ta, vilken gångart ni ska färdas i osv. Men kommunikationen fungerar på det plan, att hästen skickar frågor till dig, och du besvarar dem med ja eller nej. Om du skickar fråga till hästen, så kommer hästen att svara ja. Svarar den nej i en sådan relation, så beror det oftast på att den för dagen helt enkelt inte kan, eller i alla fall tycker att det är svårt. Eller inte förstått uppgiften.
Så, i nuläget måste du börja där ni är nu, och inte ta diskussionen med honom. Svänger du höger så ska ni åt höger. Om han då svänger vänster, så fullfölj aldrig volten åt vänster, utan sväng enbart tillbaka åt höger. Den sträcka som hästen förflyttar sig utan ditt godkännande, den sträckan ska den också flyttas tillbaka på samma sätt som om man spelade ett videoband baklänges.
Hästen: full fart framåt!
Korrigering: Backa tills ni når ursprungsplatsen.
Hästen: Volt tillbaka åt höger!
Korrigering: Volt tillbaka åt vänster.
Detta medför att hästen finner att det inte är lönt att springa ifrån dig, den kommer ingenstans då.
Ett harmoniskt ekipage, det som man alltid eftersträvar oavsett utbildningsnivå, består av fyra fokuspunkter som är kopplade till varandra.
Människan tänker på en punkt strax under naveln, den sk. chi-punkten. (chi=all energi som flödar genom och omkring oss). Men förenklat kan man säga att man koncentrerar sig på buken.
Människans hjärna sänder en koppling till sin chi-punkt och en till hästens hjärna. Hästens hjärna sänder en koppling till sin chi-punkt och en till människans hjärna. Och chi-punkterna kopplas till varandra.
Vad händer då?
Jo, Du är med hästen i din tanke, och hästen är med dig, så ni har denna telepatiska kontakt. Samtidigt är din kropp välbalanserad i och med kontakten med chi-punkten, detsamma gäller hästen, och därigenom kan din kropp hjälpa hästens kropp att balansera upp sig.
Ryttaren rider med sätet och hästen samlar sig bakifrån och framåt.
shit vad jag svävade ut idag...
. (Stallvärden vill helst släppa in nya hästar på våren) Vi trivs bra. Han har många timmar ute varje dag. Jag brukar inte bara skritta honom, men tack för synpunkten. Det var sist då han kokade och var på väg att sticka, jag ville hålla in honom av rädsla. Egentligen kanske jag borde ha låtit honom springa? så att han inte skulle ha blivit så frustrerad?? 
