Grana
Trådstartare
För ca två år sedan skrev jag om en kattunge som sprang omkring på jobbet. Och det var många här som följde tråden och kom med tips hur vi skulle få tag på honom eftersom den var vild.
Hur som helst så fångade vi honom tillslut i en bur och han kom hem till mig och fick bli innekatt.
Han blev tam ganska så fort, men var bara jag som fick ta i honom (är så fortfarande)
Förra sommaren när jag började träffa min sambo så fick katterna följa med hit (ut på landet). De fick vara inne ett tag men sen börja gå ut. Honan sprang ut och in, men Nisse han valde att sitta ute och gick sen en sväng.
Sambon glömde av sig och släppte ut sin hund (min var inne) och när Nisse kom tillbaka så jagade hon honom. Nisse älskar egentligen hundar, men var ju inte van att bli jagad så han blev jätterädd.
Det tog tre dagar att få in honom igen. Och jag bestämde att han skulle få vara inne en tid innan han fick gå ut igen. Men som han skrek, han skulle absolut ut. Men jag vägrade.
Men sen smet han ut som en skjuten kanon när hundarna gick ut och sen ville han inte in mer. Han blev lite räddare och jag fick inte klappa honom. Men han fick mat utanför huset varje kväll. Och någon gång har han varit inne i hallen. Men han har varit noga med att kolla så man inte stänger för honom och jag har inte fått ta i honom (och då har han varit jättekelig innan dess).
Ja, så har det varit. Han var ute hela förra vintern men han hade så han kunde gå in på ställen här på gården. Men jag har ändå haft ågren för Nisse. Han har accepterat mig mer och mer, kommit när jag ropat när det varit dax för mat. Och han har pratat och varit nyfiken. Lek lite om jag haft ett snöre osv. Men inte kelat eller något sådant.
Sen för någon vecka sedan så märkte både jag och sambon att han var modigare. Han kom ända fram när man gav mat och åt under tiden man la upp. Och jag fick t o m ta i honom lite.
Sen för några dagar sedan vände det helt. Han kom i full fart när jag skulle ge honom mat. Och han pratade som en tok (gör han mycket). Jag tänkte att han kunde få mat i köket, och han gick rätt in och åt. Men jag fick inte stänga dörren, då blev han rädd. Men oj vad han kelade. Jag har nog aldrig klappat honom så mycket, och han ålade på rygg och var helt till sig.
Jag fortsatte så några dagar. Men att han nu fick gå in genom en annan dörr där jag har en kattlucka. Jag ställde upp luckan och han gick in. Kallt blev det här inne, men det var det värt.
Och sen dess har han kommit in varje kväll, och sovit här inne.
Han är som vanligt mot min hund och följer henne och stryker sig mot henne. Och han är nog glad att jag nu har en vild valp som gärna håller på med honom. För då kan han kela under tiden valpen naggar och leker med honom. Ibland blir det för mycker av det goda, men då går han bara iväg.
Nu har han lärt sig att gå i kattluckan och kommer in själv när han vill. Och han sover inne varje natt.
Jag fattar inte vad som hänt. Hur kunde han ändra sig så efter varit ute i över ett år. Han har inte varit hos någon annan, det är jag helt säker på. För vi har sett honom här på gården nästan varje dag. Men han har ju då gått och gömt sig.
Det är ju helt underbart
Nu vet jag han har det varmt och skönt i vinter. Och jag slipper oroa mig när det blir kallt. Och han är precis sån som han var innan han valde att leva ute.
Kanske min andra katt har sagt till honom hur skönt det är att vara inne
Hur som helst så fångade vi honom tillslut i en bur och han kom hem till mig och fick bli innekatt.
Han blev tam ganska så fort, men var bara jag som fick ta i honom (är så fortfarande)
Förra sommaren när jag började träffa min sambo så fick katterna följa med hit (ut på landet). De fick vara inne ett tag men sen börja gå ut. Honan sprang ut och in, men Nisse han valde att sitta ute och gick sen en sväng.
Sambon glömde av sig och släppte ut sin hund (min var inne) och när Nisse kom tillbaka så jagade hon honom. Nisse älskar egentligen hundar, men var ju inte van att bli jagad så han blev jätterädd.
Det tog tre dagar att få in honom igen. Och jag bestämde att han skulle få vara inne en tid innan han fick gå ut igen. Men som han skrek, han skulle absolut ut. Men jag vägrade.
Men sen smet han ut som en skjuten kanon när hundarna gick ut och sen ville han inte in mer. Han blev lite räddare och jag fick inte klappa honom. Men han fick mat utanför huset varje kväll. Och någon gång har han varit inne i hallen. Men han har varit noga med att kolla så man inte stänger för honom och jag har inte fått ta i honom (och då har han varit jättekelig innan dess).
Ja, så har det varit. Han var ute hela förra vintern men han hade så han kunde gå in på ställen här på gården. Men jag har ändå haft ågren för Nisse. Han har accepterat mig mer och mer, kommit när jag ropat när det varit dax för mat. Och han har pratat och varit nyfiken. Lek lite om jag haft ett snöre osv. Men inte kelat eller något sådant.
Sen för någon vecka sedan så märkte både jag och sambon att han var modigare. Han kom ända fram när man gav mat och åt under tiden man la upp. Och jag fick t o m ta i honom lite.
Sen för några dagar sedan vände det helt. Han kom i full fart när jag skulle ge honom mat. Och han pratade som en tok (gör han mycket). Jag tänkte att han kunde få mat i köket, och han gick rätt in och åt. Men jag fick inte stänga dörren, då blev han rädd. Men oj vad han kelade. Jag har nog aldrig klappat honom så mycket, och han ålade på rygg och var helt till sig.
Jag fortsatte så några dagar. Men att han nu fick gå in genom en annan dörr där jag har en kattlucka. Jag ställde upp luckan och han gick in. Kallt blev det här inne, men det var det värt.
Och sen dess har han kommit in varje kväll, och sovit här inne.
Han är som vanligt mot min hund och följer henne och stryker sig mot henne. Och han är nog glad att jag nu har en vild valp som gärna håller på med honom. För då kan han kela under tiden valpen naggar och leker med honom. Ibland blir det för mycker av det goda, men då går han bara iväg.
Nu har han lärt sig att gå i kattluckan och kommer in själv när han vill. Och han sover inne varje natt.
Jag fattar inte vad som hänt. Hur kunde han ändra sig så efter varit ute i över ett år. Han har inte varit hos någon annan, det är jag helt säker på. För vi har sett honom här på gården nästan varje dag. Men han har ju då gått och gömt sig.
Det är ju helt underbart
Nu vet jag han har det varmt och skönt i vinter. Och jag slipper oroa mig när det blir kallt. Och han är precis sån som han var innan han valde att leva ute.Kanske min andra katt har sagt till honom hur skönt det är att vara inne
