Hd qrad D...

[Lazy Lady]

Så lät resultatet för röntgen på min fina lilla Nessi Blir så ledsen och orolig för hennes framtida väl och ve!
Speciellt med tanke på att hon är en otroligt aktiv hund som älskar att arbeta! Hade precis kommit till att dirigeringen kommit fint på plats i apporteringen och anmälan till årets första jaktprov var inskickad och så har hon Hd grad D..
Blir så matt..
Tack och lov är hon väldigt liten för att vara labbe (drygt 20kg och 50cm hög) så jag hoppas att det dröjer eller aldrig uppkommer problem eller smärta för henne.

Hon är nu 2,5 år (röntgade första gången som 1 åring men pga slapp höft ville veterinären att vi skulle följa träningsprogram och röntga om när hon växt färdigt ordentligt) Stor skillnad på plåtarna men trots klar förbättring så blev resultatet dåligt.

Fodermässigt så får hon Profine högenergifoder med 33%protein och 22% fett, innehåller laxolja hon får även glucosamintillskott. Hon är slank och fin nästan åt det lite för smala hållet. Veterinären tyckte hon var i perfekt sprinterskick

Jag har redan nu bestämt mej för att stryka henne ifrån kommande prov, hon får vara med på vanliga jakter istället så mycket hon orkar med och sen får det bli lydnad och viltspårprov för hennes del ifall vi ska plocka meriter. Jaktproven hade jag fortsatt med ifall hon haft C höfter men med D så känns det lite riskabelt eftersom träningen sliter rätt hårt på dem. Mycket start och stopp. I riktig jakt är hon inte lika het och förväntansfull som på prov och apporterna går mycket lugnare tillväga.

Vad kan jag göra för att underlätta hålla henne i fint skick så länge som möjligt? hon har aldrig haft en halt dag i sitt liv. Just nu tillbringar vi massor av tid i svampskogen och hon simmar mycket (minst 3 ggr/vecka) Promenader på platt mark blir det också (västgöta slätten)

Hur hade ni gjort? Och hur har ni själva som har eller har haft hundar med Hd gjort med era hundar?


Sorry för ett långt inlägg..

/LL

 

[Miao]

Sv: Hd qrad D...

Det var tråkigt att höra, jag beklagar .

Men hon verkar ju ha jättebra förutsättningar för att leva ett långt och smärtfritt liv, med tanke på hennes ändå rätt nätta storlek och att hon har ett aktivt liv som håller henne välmusklad.

Om du inte redan gör det på era promenader, så skulle jag rekommendera att lägga på pass med ex regelrätt skritträning i typ blåbärsris. Annars är ju simning som ni redan gör ett jättebra sätt att hålla hunden i form och musklad utan att slita på höfter och leder.

Jag tycker att det är sunt och skönt att höra att du kommer fortsätta jaga med henne, även om du väljer bort de allra slitigaste proven. Ingen hund mår bra av att bli satt på undantag bara för att de ev skulle få ont i framtiden (vet många som har gjort så).

Hade jag fått ett sånt röntgenresultat så hade jag fortsatt träna som innan (fast med än mer tanke på fysiskt underhållande av hunden) bara för att min hund älskar det, hellre att hunden ev lever ett lite kortare liv men har SKITKUL under tiden, än att de får ett par år till men bara få gå i koppel resten av livet... det är inget liv för en arbetshund tycker inte jag.

Och för att ge lite ljus på det: Jag vet bl.a. en jaktlabbetik som har D-höfter, och hon tävlar elitlydnad och tränar även jakt, och hon har ingen smärtpåverkan överhuvudtaget (man skulle ALDRIG kunna gissa att hon har D!)

Lycka till, och jag hoppas att det är en "bra" D-höft som inte kommer göra så mycket väsen av sig för din hund

 

[Ravishing]

Sv: Hd qrad D...

Neej vad tråkigt , beklagar verkligen det tråkiga..

Jag hade absolut inte kört agility, cyklat sprungit osv med hunden. Jag hade hållit den lätt och fin i kroppen, gett glucosamin och även simmat på djursjukhus eller dylikt en gång i veckan, eller water tradmill. Gett massage regelbumdet och även stretchat efter varje aktiv promenad/träning. Däremot hade jag inte gjort någon skillnad med den "vanliga" träningen eller promenaderna, utan jag hade kört tills hunden tog slut helt enkelt, av den enkla anledningen att jag tror på ett aktivt och innehållsrikt liv även om det vlir kortare. Det är viktigt för mig att hunden får göra det den älskar så länge och ofta som möjligt, ja den blir kanske inte lika gammal, men det är inte viktigt i den här frågan anser jag, utan det är livskvalitet som ör ledordet.

Sedan skulle jag vara väldigt observant på att hunden mår bra och inte har ont. Det är viktigt för mig, jag är ingen som håller liv i mina djur bara för att. De är viktigast, inte jag. Men sedan är det ocks så att hin kanske aldrig får problem, you never know!

 

[Lazy Lady]

Sv: Hd qrad D...

Tack för svaren! Svarar båda i ett inlägg:

Man kan heller inte se på min hund att hon har D höfter, snabb som blixten, vig som en vessla, pigg och allert. Hon far som en studsboll!
Just därför kommer jag att fortsätta med jakten trots höfterna, men dock inte provbiten. Vi har ju köpt henne för att ha som jakthund och då ska hon få vara det så länge det går. Vi får se till att ge henne och jobba utefter de bästa förutsättningarna vi kan! Vi har en gammal skröpplig hane också som trots sina 10 år på onsdag nästa vecka fortfarande jagas med Så vi är redan införstådda med att underhåll är nödvändigt.
Värmefiltar i bagaget på bilen och täcke, massage och stretching efter jakten.
Jag har redan anmält mej till en kurs i tävlingslydnad och börjar vår "nya karriär" den 22/8 (visserligen är inte lydnad det roligaste jag vet men Nessi tycker det är roligt!)

Tack för tipset med promenad i blåbärsriset! Det blir ju lite som när hon är med på mina svampjakter, men man kan ju lägga in det som en mer vardagsrutin/träning också.
Som det är nu så är vi i skogen varannan dag ungefär och då har det varit apportering och bara vanliga skogspromenader. Jag kommer fortsätta med sökrutorna i skogen just för att det är en bra gymnastik men jag kommer inte göra markeringsträning med henne längre för det är en sak som lätt tenderar att gå i 190knyck

Jag hoppas absolut att hon inte kommer att få ont av det men man vet aldrig, fram till den dagen får jag göra vad jag kan! Hon är en riktig liten pärla min svanslösa lilla labbe

/LL

 

[lady_vip]

Sv: Hd qrad D...

Tips, hyaluronsyra (shit vad jag tjatar om det känns det som) har vetenskapligt bevisat god effekt på leder. Rätt tillskott där kan göra ganska mycket.

 

[Lazy Lady]

Sv: Hd qrad D...

Tack för tipset, får kollas upp!

/LL

 

[Priscilla]

Sv: Hd qrad D...

Varning för långt svar.....

Jag kan verkligen känna med dig. Själv har jag en jaktgolden på snart 2 år som fick HD-resultatet D/E i november förra året. För mig kom det som en blixt från klarblå himmel då han heller inte har haft en enda halt dag i sitt liv, lever för att springa och härja och aldrig har visat några som helst tecken på att hindras av något fysiskt fel. Ingen i släktträdet har anmärkning på höfterna och inte heller någon av mammans eller pappans tidigare avkommor. Faktiskt var jag mer oroad över hans armbågar då han verkar vara född helt utan självbevarelsedrift och därför har brakat in i både det ena och det andra under sin korta levnadstid (både träd, stolpar, stenar och människor..... ) Han är inköpt som bruks&lydnadshund, men vi hade också börjat nosa lite på jaktapportering, gått ett par helgkurser och var rätt taggade på jaktprov för att åtminstone ta en 1 i nybörjarklass någon gång under hans livstid.

Jag drabbades av total panik när jag fick veta hur det låg till med hans höfter. Jag for direkt iväg till en ortoped (totalt bortkastade pengar) och började gå hos sjukgymnast regelbundet med honom. Då jag inte hade möjlighet att åka på hundsim (1 timme enkel resa till närmsta bassäng) så blev det koppelpromenader och "ommuskling" på schemat i cirka 3 månader. Daglig massage, konstant övervakning om han var stel osv osv osv....

.... Tills jag för någon månad sedan insåg att vi inte längre hade någon livskvalitet, någon av oss. Ingen glädje fanns kvar. Jag gick runt dagligen och letade efter tecken på att han hade ont och hade ångest över hans höfter, han hade förvandlats till en understimulerad jaktfanatiker som stack på vilt första chans han fick, blev helt nipprig så fort kopplet åkte fram och som var totalt okoncentrerad under träningarna då jag själv alltid var frustrerad över hur skittråkigt liv vi hade (jag började träna rallylydnad istället för tävlingslydnad för jag tänkte att det var mer lämpligt för hans höfter). Vi hade helt enkelt en skitpissig relation och det var inte ens kul att ha hund längre. Det var nog inte speciellt kul att VARA hund heller för den delen...

Så nu, ungefär ett halvår efter att jag fick veta hur det står till med hans HD-status, har jag kommit fram till att vi ska leva precis som vi gjorde innan jag röntgade honom, med några omtänkanden i vår vardag.
Jag tror det viktigaste är att man tänker på att värma upp hunden ordentligt innan man låter den vara lös eller jobba (därför är ju jaktapportering bland det mest slitsamma man kan utsätta dom för tänker jag) samt skritta av den ordentligt efter arbete, gärna använda täcke vid kallt väder, inte promenera på hårt underlag, gärna simträna hunden samt låta den jobba med "höga benlyft" (till exempel skritta i ljung/blåbärsris), massera hunden regelbundet (jag väljer att inte stretcha då sjukgymnasten jag gick till avrådde från detta) samt hålla aktiviteterna någorlunda jämt fördelade så att inte kontrasterna blir för stora (till exempel gå koppelpromenader runt kvarteret på veckodagarna och gå jättelånga promenader på helgen). Jag ger också glukosamin och omega 3 som tillskott i hans foder samt ser till att ha smärtstillande hemma jämt, om han "jagar grannens katt" någon helg och kommer in hoppandes på tre ben. Detta är också på rekommendation av sjukgymnasten jag regelbundet gick till med min hund.

Jag får också jobba mycket med mig själv på att försöka att påminna mig om att inte min hund är sjuk på något vis. HDfel är helt klart en defekt som kan innebära smärta så det är så klart viktigt att se tecken på liknande då ingen hund ska behöva gå runt och ha ont. Men jag försöker tänka att det är många individer på jorden, människor och djur, som lever med kroniska defekter och ändå har bra livskvalitet.
Jag tror också på att det är bättre med ett kort, lyckligt liv än ett långt liv i koppel och där man aldrig får göra något kul. För min del, som just nu måste tampas med viltintresse och galet jaktbeteende, ångrar att jag höll min hund kopplad och försökte göra honom till något han inte är. En så här aktiv hund MÅSTE få jobba och göra det dom är ämnade för. Annars är det ingen ide att ha dom kvar. För vem blir glad av en understimulerad jakthund? Varken ägaren eller hunden. Självklart finns det väl nåt undantag med retrievers som är jättenöjda med att gå lugna promenader och leva som en sällskapshund. Tyvärr är inte min sån och därför får han göra det han älskar och ibland vara lite stel på kvällen. Givetvis finns det också precis som du själv skrev aktiviteter som är mer lämpliga för en hund med HD. Spår och rallylydnad är ju utmärkta exempel på detta. Själv väljer jag att träna det, samt vanlig tävlingslydnad (dock utan ambitionen att komma till eliten) och låter honom apportera dummies för att tillfredsställa det behovet hos honom.

Ingen av oss vet hur länge vi får ha kvar våra hundar. Det är skitjobbigt att veta att ens hund har sämre förutsättningar för ett långt liv. Men det är just vad det är- sämre förutsättningar. Det är ju ingen dödsdom! Jag har fått flera exempel på hundar med dåliga höfter som levt länge och lika många exempel på hundar som fått sluta sina liv alldeles för tidigt, men med "bättre bokstav" på sin HD-avläsning.
Själv fick jag inte den tävlingshunden som jag drömde om när jag letade efter rätt kombination. Däremot fick jag ändå en härlig hund som älskar livet och som kommer att få leva det, precis som han är ämnad. Tills en dan dagen då hans kropp sätter stopp för det.

Väldigt långt inlägg blev det som sagt Jag hoppas att du fick ut något av det, och att det inte bara var en massa dravel Avslutar med en bild från igår:

 

[lady_vip]

Sv: Hd qrad D...

Ta kontakt med Utte på forumet, hon vet vilka tillskott som är bra.

 

[Miao]

Sv: Hd qrad D...

Fantastiskt bra skrivet!!

 

[Lazy Lady]

Sv: Hd qrad D...

Tack!
Jag försöker också se det som att det inte är en dödsdom, hon får bli så gammal hon blir och jag får se till att ge henne bästa möjliga liv efter hennes förutsättningar såklart!
Jag kommer som sagt hålla på med jakt även om det inte blir på provnivå, hon är absolut inte en sällskapshund. Har hon inte fått jobba på någrar dagar så märks det tydligt
Hon fungerar super i skarpt läge och det får hon fortsätta med. Sen tror jag inte att det blir så slitsamt med jaktapporteringen om man gör som vi gör.
När vi jagar hämtar vi alla synliga fåglar själva och hundarna används när det är skadskjutet och när vi inte ser viltet. Vi har relativt lång transportsträcka ut till passen och hundarna har täcke på sej på hösten fram tills dess att de ska börja jobba (neoprentäcke vid vattenapport) och täcke på sej direkt efter.

Men visst tusan kändes det när det var så dåligt resultat.. Nu får vi ta nya tag och lägga upp det på bästa sätt.

/LL

 

[Lazy Lady]

Sv: Hd qrad D...

Tack! Det ska jag göra

 

[Priscilla]

Sv: Hd qrad D...

Du har bra inställning, betydligt bättre än jag hade när jag precis fick resultatet.
Och jag ber om ursäkt om det lät som att jag inte tyckte att du skulle använda henne till jakt eller om det lät som att jag trodde att du skulle använda henne som sällskap. Meningen med att berätta min historia var att jag ville ge dig lite extra styrka att låta henne jobba ändå, trots hd-felet. Samt att säga att jag provat "det optimala sättet" (för det var det enligt sjukgymnasten), som ju skulle hålla honom så skadefri som det bara gick, men att det var verkligen inte optimalt för varken mig eller min hund.

Mitt uttalande om att jaktapportering sliter mycket är nog för att det enda jag sett är hur man tränar inför prov. De kurser jag gått har i princip gått ut på att sitta still tills det varit ens tur att hämta något. Men på det viset ni använder och tränar era hundar låter det ju som ypperlig träning för en "ledhund".

 

[Lazy Lady]

Sv: Hd qrad D...

Nej jösses! Jag tog inte det så jag ville bara förklara hur vi går tillväga, och precis så som du beskriver apporteringen är ju träning för prov. Och det vill jag undvika med henne, sitta och bli stel och kall och vänta är nog en sådan sak som sliter.
Många kurser/träningar vi varit med på och tittat på verkar ha gått ut på att hundarna ska göra markeringarna snabbt och snyggt (?) för min del är en bra apportör en hund som har bra näsa och hittar vilt som vi inte kan se. Fåglar som dimper ner 30-40 meter framför näsan kan jag lika gärna hämta själv

/LL

 

[Kilauea]

Sv: Hd qrad D...

Stretching efter träning och sen skulle jag köra på med apporteringen. I och med att hon verkar gilla det så mycket.
En hund tävlade freestyle med mycket gå-på-bakbenen-rörelser med HD D - för att hunden tyckte det var så kul. Då fick hon hellre leva några år kortare, tyckte matte. Den hunden blev över 12 har jag för mig.

Skaffa ett bra täcke också, till kalla dagar när det är mycket väntan.
Och glukosamin-tillskott redan nu.

 

[Snurrfian]

Sv: Hd qrad D...

Jag har ju mitt måndagsexemplar med en A höft och en D höft... Att han sedan även har något fel på käken så hela apporteringsbiten gick bort känns ju rätt trist... Men hur som helst, jag har BoT, dels ett tunt nättäcke som han har på sig efter ansträngning, jag inbillar mig ialla fall att han känns mjukare när han har haft det på sig, om det är så eller inte vet jag inte men för min egen känsla så känns det bra. Det har han även framåt hösten om han ska sitta i bilen en stund, sen har jag även ett tjockare BoT som han har på sig mellan jakter, längre stunder i kall bil osv.

 

[Lazy Lady]

Sv: Hd qrad D...

Svarar lite allmänt

Back on track täcke fick hon redan förra året och det fortsätter vi med likaså glucosamin, det har hon fått i över 1år.
Skönt att läsa om att det finns hundar som lever ett fullgott liv trots diverse defekter!! Tack!
Apporteringen får hon tuffa på med så länge kroppen håller och så länge hon tycker det är roligt

Tack för jättebra svar!!

/LL

 

[lewellyn]

Sv: Hd qrad D...

Du har redan fått jättebra svar, men ville bara lämna en liten positiv historia jag också. Jag växte upp med en springer-tik med grav HD. Hon jagade aktivt tills hon var 14 år gammal, utan att vara stel eller ha några andra problem. Agilityplanerna lades förstås på hyllan för mig som hundaktiv ungdom på den tiden, men hon levde ett långt och glatt aktivt liv ända tills hon fick cancer nästan 16 år gammal.

Då fanns inte den hjälp som finns nu som tillskott, BoT osv, så at värma upp ordentligt, hålla hunden musklad och i bra hull och lagom aktiv kommer man långt med tror jag! Vår hund var ju iofs av den gamla typen av ESS, så som jaktspringer ser ut nu och inte den moderna "tunga" spanieln, men i alla fall.

 

[Illiana]

Sv: Hd qrad D...

Min hund är 3 år och har också HD, han har HD C/D. Fördelen vi har är att han är en så lätt och liten hund (8 kg). Nackdelen vi har är att han redan har artros och benpålagringar, speciellt mycket i D-höften. Han har ont när han har varit aktiv på dagen men han blir aldrig så att han står på 3 ben. Jag försöker också tänka så att han ska hellre få ett kort och lyckligt liv än ett långt och tråkigt. Han är världens clown som tycker det är superhärligt med långa promenader (oftast lös), cykelturer och bara vara hund. Om han får ett busryck får jag hejda mig själv från att stoppa honom men när han busar med en annan hund tycker han att det är så himla roligt så han skulle springa tills han stupar om ingen hindrar honom, så då får jag stoppa honom efter en stund.

Jag tänker inte hindra honom att leva det liv han blev född till att leva. Det är fruktansvärt svårt att tänka så men det är samtidigt väldigt osjälviskt. Sedan vet jag att han kommer att få sluta sitt liv tidigare på grund av dessa problem men det tänker inte vi på nu. Han lever i nuet så då tycker jag att jag också ska göra det. Ta en dag i taget så får man se, helt enkelt . Jag vet att det är tufft men de kan få ett så himla härligt liv ändå om man inte hindrar dom för mycket.

 

[Jenka]

Sv: Hd qrad D...

Jag tycker det låter som att du gör mycket bra. Jag hade bett veterinär/fysiolog om ett bra träningsprogram för att träna upp henne för att förebygga problem. Vet att en kompis gjort liknande, fick bla mycket tips om balansövningar.

 

[Lazy Lady]

Sv: Hd qrad D...

Tack! Jag gör allt för att hon ska må bra
Det är nog inte fel att ta ett möte med vet och prata igenom det hela