Nu när den här blev upputtat så kan jag dela med mig av en rolig "lek" jag och min häst körde i Onsdags när rundkorallen var för hal och hård för annat än skritt och försiktig trav
(och så gott som utan några risker, eller då måste man ha en riktigt irriterad häst, osäker häst eller göra något helt fel själv som gör så att hästen reagerar. Men om det är fallet bör man nog kolla över sin hästhantering i andra situationer först
)
Jag stod i mitten, manade ut hästen på spåret och medan jag bara stod där (stilla, följde han inte ens med blicken utan lyssnade efter hovläten) så bad jag hästen stanna tills han stannade, berömde när han gjorde rätt, bad han skritta igen, och sen stanna, skritta, stanna osv. Bara med röstkommandon medan jag stod helt still i mitten.
Hästar kommunicerar med kroppspråk och min häst läser kroppspråk väldigt bra. Jag förstår att hästar som varit ridhästar länge förstår röstkommandon på en gång och att det här är meningslöst för er, men det var en riktig utmaning för Hugo!
Oftast när man vill att hästen ska gå framåt eller stanna så gör man omedvetet något kroppspråk som visar det, vilket är vad Hugo tittar efter. Smackningarna förstod han bättre än när jag "prr";ade honom men så småning om började han koppla ihop 1 och 1. Egentligen var det bara meningen att jag skulle träna på just att få honom sakta ner, men det blev lite av en lek. Och jag vet inte hur kul han tyckte det var, men jag blev så glad och överröste honom med beröm när han stannade, vilket fick mig på bättre humör. Och honom.
Jag tränar röstkommandon nu för att det ska vara lättare under inridningen som vi håller på med. Han förstår vad tyglarna betyder, men just stanna kommandot har blivit lidande i vardagen eftersom han stannar när jag stannar på marken.
På slutet gick han i en mindre cirkel runt mig, var superuppmärksam på minsta vink jag gav och var verkligen delaktig i aktiviteten. Vilket väger tyngre än att han bara ska springa runt för motionens skull och tycka saker är tråkiga.