Hästen som landskapsvårdare

[Chili]

Jag är nyfiken på er som i er hästhållning har en inriktning mot att gynna biologisk mångfald på era marker. Gör ni det lite på eget bevåg eller har ni sökt stöd för bete/slåtter? Vad har ni för värden? Varierar ni betessläpp och betestryck efter olika värden? Kombinerar ni med slåtter?

Ett ämne som ligger nära hjärtat så jag är jätteintresserad av att höra erfarenheter från hästvärlden. Det har ju historiskt riktats mycket insatser inom ängs- och betesmarker mot lantbruk och mindre mot hästhållning, men nu är hästar som landskapsvårdare allt mer på tapeten. Hästar har haft dåligt rykte men det baseras mest troligt på att man haft ett för hårt betestryck och betat ner hagarna väldigt hårt innan man bytt hage, eller för dåligt betestryck så det blivit mycket rator.

Om du är nyfiken och undrar vad detta är kan man läsa mer bland annat här:
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.5dd8d4a5154bdaf27e8d4c6b/1464088962234/jo16_9.pdf

https://www.lansstyrelsen.se/downlo...1638283700599/Hästen som landskapsvårdare.pdf

Bjuder på två favoriter ur floran här hemma, slåttergubbe och svinrot.

 

[Chili]

Flera som gillar men hoppas någon är mer aktiv på sina marker och vill svara...

Om någon gårdsägare sitter och har funderingar kan man få kostnadsfri rådgivning från länsstyrelsen kring vilka värden man har, hur man förvaltar dem och vilka bidrag man kan få. Faktum är att bidragen för bete/slåtter med höga naturvärden ger rätt mycket ersättning per hektar. Helt klart värt det!

Vill man få en pott med pengar till åtgärder är LONA-bidrag en annan väg att gå. Då får man prata med sin kommun om man är intresserad. 50 % bidrag för vanligt LONA (man kan räkna arbetstimmar som sin del av finansieringen) och 90 % bidrag (!) för våtmarks-LONA.

Det var helgens tips för en rikare biologisk mångfald! Bara för att det är fredag bjuder jag på en till bild. Det är en upptäckt från i höstas då vi hittade mängder med ängssvampar på en liten plätt i en hage. Alla svamparna är signalarter för värdefull ängsmark, vissa var rödlistade och det var även den sjunde växtplatsen i Sverige för en mycket ovanlig svamp. Kan säga att länsstyrelsen var mycket förvånade över växtplatsen, de inventerar sällan hästhagar avseende ängssvampar och särskilt inte när de är väl nedbetade. Här kan nog göras mycket kunskapsutveckling..!

 

[Roheryn]

Jag undrar om inte @Nahar håller på med något åt det hållet?

Själv har jag ambitionen att lyckas hushålla så väl med mina betesmarker att hästarna kan leva åtminstone delvis på bete hela året, utan att bli alltför tjocka eller smala under någon period. Har väl en bit kvar dit, dock, behöver framförallt stängsla mer för att det ska funka!

 

[tara]

Ja men absolut. Vi bor på dåliga hästområden, dvs rena åkrar med alldeles för hög tillväxt. Våra hästar betar hela sommar och vinterhagen men matning sker på vinterhagen och de håller sig mest i vinterhagen på vintern. Så bajsanhopningen sker i vinterhagen. På sommaren skjiljer vi av vinterhagen och det blir en härlig röra av olika traditionella växter och oväxter på vinterhagen .

Sommarbete är kort naturligtvis eftersom det gör att hästarna kan gå där hela sommaren utan att få sjukdomar. Jag ser det som en biotoptyp och vissa fåglar gillar verkligen att det inte är längre gräs. Som fågelart så ska vi enligt länstyrelsen odla gulärla och vi lyckas med det. De bor på baksidan av ladan.

Iår har vi faktiskt satt upp 9 nya fågelholkar för småfåglar och starar. Jag köpte helt enkelt för ingen i familjen visade någon större snickringsvilja. Inte jag heller. Så det var en liten naturinvestering. Vi föder småfåglar hela vintern med solrosfrö och det blir också åtskilliga tusenlappar. Nu har vi 4 fågelmatarplatser. Det är bara solrosfrö fortfarande för hästarna har moderna sammansatt foder just nu. Det är egentligen lite synd för fodrar man med havre blir det mer för fåglarna att picka i bajset och äta upp oprocessade havrefrön som klarat sig genom tarmen. I sommar ska vi köpa fler fjärilsblommor till rabatterna och så ska jag sätta ut mer vatten bredvid dem.

 

[tara]

Flera som gillar men hoppas någon är mer aktiv på sina marker och vill svara...

Om någon gårdsägare sitter och har funderingar kan man få kostnadsfri rådgivning från länsstyrelsen kring vilka värden man har, hur man förvaltar dem och vilka bidrag man kan få. Faktum är att bidragen för bete/slåtter med höga naturvärden ger rätt mycket ersättning per hektar. Helt klart värt det!

Vill man få en pott med pengar till åtgärder är LONA-bidrag en annan väg att gå. Då får man prata med sin kommun om man är intresserad. 50 % bidrag för vanligt LONA (man kan räkna arbetstimmar som sin del av finansieringen) och 90 % bidrag (!) för våtmarks-LONA.

Det var helgens tips för en rikare biologisk mångfald! Bara för att det är fredag bjuder jag på en till bild. Det är en upptäckt från i höstas då vi hittade mängder med ängssvampar på en liten plätt i en hage. Alla svamparna är signalarter för värdefull ängsmark, vissa var rödlistade och det var även den sjunde växtplatsen i Sverige för en mycket ovanlig svamp. Kan säga att länsstyrelsen var mycket förvånade över växtplatsen, de inventerar sällan hästhagar avseende ängssvampar och särskilt inte när de är väl nedbetade. Här kan nog göras mycket kunskapsutveckling..!
Visa bifogad fil 88719

Vi har ”naturligtvis” hästchampinjoner i våra sommarhagar. .

 

[ameo]

På vår egen gård har vi hagar bara på åkermark - som förvisso är rätt kass som odlingsmark men det går nog ändå inte att klassa den som naturbetesmark, tyvärr.
Jag har dock ett muntligt avtal med länsstyrelsen att beta byns lilla naturreservat varje sensommar-höst, efter "slåtter" (gräset slås med slåtterbalk och "tas bort" från marken - det är dock tyvärr odugligt som hö pga sitt innehåll av giftiga växter) just för att bibehålla ängsmarksväxterna.
Senast jag pratade med ansvarig på länsstyrelsen framfördes önskemål om att större hästar skulle gå där för att marken skulle trampas mer intensivt. Förra året gick även irländaren och D-ponnyn där, utöver de shetlandsponnyer som gått där många år. I sommar har jag sannolikt bara shetlandsponnyerna kvar, men de har kompletterats med får så de får sambeta marken.

 

[thoora]

Jag håller på med ett långsiktigt projekt där jag återställer gammal betesmark. Det finns höga naturvärden då det är gränsmarker ur flera perspektiv (slättlandskap vs skogar i ett större perspektiv, jordbruksmark vs ängar, vattendrag och skog etc i ett mer lokalt perspektiv) och delar av marken är biotopsskyddad, inte betesmarken dock.
Tyvärr ligger det en bit ifrån där jag bor och har mitt stall, så det det används bara på sommarhalvåret men jag försöker av flera anledningar få till en lång betessäsong. Delar av marken har en granne får på.

Jag söker inget stöd eller liknande utan prövar lite på eget bevåg utifrån behov och tid. De gamla naturbetesmarkerna fungerar bra för mina nordsvenskar, de delar som har varit små åkerplättar får jag vara försiktigare med och släpper i princip endast unghästarna på.

Tidigare har problemet varit att marken inte riktigt räckt hela sommaren, men förra året la vi till så mycket att problemet snarare är att betestrycket inte är tillräckligt högt. Och vi har myyyycket mark kvar att återställa. Så jag vet inte, det är ju lyxproblem, men kanske jag kan hitta någon som vill växelbeta så att jag kan få vinster även i parasitbekämpningen, förutom fördelarna för den biologiska mångfalden.