Härligt att höra om det goda valet av bett. Hästmunnen är ett kapitel för sej själv, viktigt att inte fastna i hur alla andra gör. Men att ta råd är ALDRIG fel. Att tänka på är oxå att det inte behöver vara bettet som är grundproblemet utan det kan vara något annat som ställer till det, tex tänder el skador i tandkött, vargtänder el tandlossning, eller unghäst. Det är så lätt att tro att allt handlar om utrustning. Har nyligen fått mej en genomkörare av Anders Eriksson som verkligen kan det här med bett och bettproblem. Jag har aldrig gillat tvådelat bett eftsom knuten gärna ställer till det i gommen på hästen och har då valt tredelat som jag har ansett vara ett "milt" bett. Fick nu lära mej att tredelat inte är så snällt som man kan tro. Anläggningsytan är fördelat i hela munnen det ligger jämnare än tvådelat, men då vi har för vana att köpa för långa bett så hamnar bettet snett i munnen och nyprisken blir stor.
Anders lärde oss också att släppa ner bettet lite till , glöm de 2-3 rynkorna i mungipan som man en gång har lärt sej. Inga rynkor utan bettet ska hänga fritt innan tygeltaget, detta förhindrar skav och skador på tänderna. Massiva bett är bättre än ihåliga eftsom ihåliga oftast ger en orolig hästmun. Raktbett är bland det bästa i munnen men var vaksam för fasta el lösa bettringar kan vara avgörande.
Nu funkade det för dej med byte till raktbett, men jag vill ändå ge dej tipset att vid tillfälle be vetirinären kolla igenom munnen på hästen. De sker fortlöpande utbildning till vet ang hästmunnen och hästtänder, vissa vet kommer att få certifikat så hör dej för vid ev beställning så "rätt" vet kommer, eller åk till klinik.
I slutet är det ändå hästen som avgör om bettet är bra el inte så det gäller att vara vaksam på förändringar. Lycka till
...
