Sv: Häst med helt avsliten sena.
Tyvärr är jag dålig på att rekommendera texter. Det mesta jag har lärt mig vet jag idag inte riktigt var jag lärt mig det.
Sen går ju det skrivna ordet att tolka så olika.
Så jag tex tycker att det finns väldigt mkt läsvärt i hur man ska arbeta med form, signalsystem etc i de gamla franska mästarnas böcker från barocken.
Jag kan känna att jag gör eller iaf försöker göra mkt så.
Men ser ju hur tex Bent Branderup eller Philippe Karl tolkar det franska känns det inte alls som samma någon av oss gör.
Jag har lärt mig mycket av mina två dressyrtränare. Jag har också lärt mig mycket av att laborera själv. Och av att själv vara skadad och ha gått diverse utbildningar och behandlingar under nära 20 års tid för egen del, inom human.
Jag har också lärt mycket av de veterinärer jag samarbetat med kring rehabhästarna
Och även av min mentor inom problemlösning etc. Även om han inte skolrider så fattar han biomekanik och träning. Och iom att han rider så mycket olika sorters hästar med olika signalsystem och inriktningar så förstår han den delen med.
Iom att vi arbetat och ridit mkt i team på mina hästar eller mina träningshästar så har vi kunnat laborera med signalsystem och prata mycket kring mitt tänk. Och han som utomstående har kunnat se resultaten.
Just att arbeta hästarna för hand i träns ger en stor kunskap i om vad som faktiskt sker i hästens kropp. För man har inte sin balans, sits, skänkel etc att maskera problem med.
Och det blir jäkligt tydligt om man får för mkt i handen eller linjen driftar.
Man ser också placering av benen på ett annan sätt än uppsuttet.
Man måste också släppa tanken på utbildningsskala enligt tävlingsresultat vid rehab. Och kanske välja en annan väg än den som skulle falla sig naturlig om man ska se till hur det blir i dressyrklassernas upplägg.
Man kan också behöva arbeta hästen i en form som inte platsar på tävling. Man kan behöva böja mer tex.
Man kan behöva dra ner tempot och steglängden.
Man kan behöva tvära mer(om den då är stel eller sned pga muskulära spänningar, ej trasig/instabil).
Man kan behöva styrketräna bakkärran om de är trasiga fram. Rygga mycket, trampa dem etc..
Skjuta på kan de flesta hästar bra av naturen. De är flyktdjur och skapade för det. Men bära är ngt annat..
Men man måste göra allt detta rätt för att hästen inte ska överbelastas eller gå sönder. Och då måste man ha lite rutin eller rutinerad guidning.
Många veterinärer rider ju inte själva på någon högre nivå.
De har inte kunskap om sån här rehab. De har inte sett det eller hört talats om det.
Jag har tur som hittat en både engagerad och rar veterinär som faktiskt också kan rida och träna hästar. Hon har tävlat svårklass en massa år och arbetat för Kyra.
Där kan man faktiskt mer prata om annat än skritt raka spår just iom att hon dels vet att jag grejar böjning utan obalans mot inner fram och för att hon själv förstår HUR man kan träna och att det ger mer än raka spår.
Men det är just det att det inte får ske i obalans. Hon rider bra nog att veta att man KAN rida böjda spår i balans. Och att det då stärker, inte sliter.
