Har fått min hobby tillbaka!

Idag var det dags att kravla sig upp på hästryggen igen. Snälla Pelle tar väl hand om mig. Jag är riktigt förtjust i honom, vilken underbar häst. Min dotter fick borsta honom idag och det tyckte han mycket om, han har full koll på vart hon är.

Vi har dock mycket att jobba på tillsammans. Han måste hitta balansen, få mer muskler och hull. Han är en tunnis. Att rida runt i skogen på långa tyglar är riktigt jobbigt för honom. Snubbel hit och snubbel dit, fort går det också. Idag fokuserade vi på att få lite kontakt. Han gillar verkligen inte när jag kortar tyglarna, då drar han med huvudet. Jag försöker bara hålla en jämn fin kontakt och när jag får lite gehör så får han långa tyglar en stund och en klapp på halsen. Det är inget jätte avancerat vi pysslar med. Just i skogen får han gå med långa tyglar. Ska vi ha för många grejer att tänka på ramlar vi nog på näsan båda två till slut.

Jag måste lära mig att slappna av, släppa ner axlarna och lita på honom. Inte lätt efter många år med mindre säkra hästar. Pelle är dock livrädd för vatten. Idag kunde vi ha dött vid en vattenpöl men det gick bra och ingen drunkna

 

[nullo-modo]

Låter som en underbar kompis