Han älskar att höra sin egen röst...

[Blueberry]

Ivan skäller, utan någon särskild anledning. Det är alltid vid den här tiden på dygnet, på kvällen. Det spelar ingen roll om jag säger ifrån eller ignorerar eller blir arg, det spelar ingen roll om han har varit ute och gått, om han har tränat, om han sovit, om han har ätit - han går ut i hallen eller köket och står där och skäller. Han är inte fokuserad på något särskilt, han bara skäller på måfå, medan jag anstränger mig för att inte bli komplett GALEN.
Det har varit såhär väldigt, väldigt länge.

Min teori är att det här är en överslagshandling.
Han är antagligen trött, och det är ju snart dags att gå och lägga sig. Oftast kan jag liksom natta honom (hämta honom eller ropa på honom och lägga honom hos mig i soffan, men han går inte och lägger sig på eget initiativ) och då blir det lugnt - men jag orkar snart inte med den här eviga, högljudda rutinen längre.

Tankar? Input? Tips?

 

[MiniLi]

Sv: Han älskar att höra sin egen röst...

Men åh, gulleIvan

Jag har egentligen inga bra svar men är du säker på att han inte är ute efter något speciellt?

Camaro kan ställa sig och råskälla om hon är ute i trädgården och vill in. Hon drar till med sitt allra värsta vaktskall, som om hon är på jakt efter en inbrottstjuv. Men egentligen så står hon precis utanför dörren och bara låtsas, för att hon vet att jag kommer ropa in henne när hon börjar skälla. Tokhund

 

[skuggi]

Sv: Han älskar att höra sin egen röst...

Jag minns inte hur gammal han är? Gimli har varit hopplös vid sängdags länge, han skäller inte, men kan INTE gå och lägga sig själv. Känns som att han vid tre års ålder plötsligt han börjat kunna gå och lägga sig själv, tills dess fick man ta honom och lägga honom bredvid i soffan, eller "lyda" och gå och lägga sig i sängen med honom

Kan du inte börja "ge honom trygga famnen" på kvällen när han blir sådär? Typ, kom å kramas och sov med mig här i soffan tills det är dags att gå och sova

 

[paradox]

Sv: Han älskar att höra sin egen röst...

Han vill inte att ni ska gå och lägga er då? Mammas pomme gör så om han tycker att de är uppe för sent och han vill ha sällskap i sängen

 

[MrsScabtree]

Sv: Han älskar att höra sin egen röst...

Ian och Ivan då...har en likadan nämligen. Han går dock att bryta med en åsnas envishet, detta resulterar dock i att han blir sur och går och surar någonstans (medan han smågruffar som för att ha sista ordet)..

När han var yngre var det värre. Jag har en film på honom då pojkvännen hade med honom till jobbet och där han har funnit Ian under en lastpall med en kaffeautomat på skällandes..på rygg...

 

[Viveka]

Sv: Han älskar att höra sin egen röst...

Han kanske helt enkelt vill att ni ska gå och lägga er, och försöker tala om det för dig? Alltså gå och lägga er och sova på riktigt, i sängen.

Olika hundar har olika sätt att tala om saker. Min egen hund älskar just läggdags, och när hon tycker jag sitter för länge vid datorn på kvällen kommer hon och sätter sig på mina fötter, eller lägger tassen på mitt knä. Det är ju ett mindre störande sätt att kommunicera, men kanske Ivan säger samma sak, fast på sitt sätt?

 

[Blueberry]

Sv: Han älskar att höra sin egen röst...

Svarar alla:

Han vill nog inget speciellt, eftersom han inte är fokuserad eller riktar skallet mot något. (visserligen är han alltid hungrig...) Och det är mer ett "Hallå! Hallå!"-skall än ett argt eller vaktigt eller busigt skall.

Han fyller två år i november, och har gjort såhär... typ alltid. Han har lätt att ta till skall över lag, han skäller mer än Billy och oavsett känsla. (Blir det mer än 90 % rädsla, trötthet, bus, hunger, överraskning, förväntan, tristess, upphetsning, etc så skäller han helt enkelt.) Skall är liksom hans sätt att kommunicera.

Jag har börjat natta honom när han börjar skälla på kvällen, och då somnar han alltid. Ibland kan de krävas lite tvångsgos först, men sen sover han, och följer med till sängen när vi går och lägger oss. Och jag är inte helt sugen på att gå och lägga mig vid strax efter klockan 20 varje kväll Men han går som sagt inte och lägger sig själv. Det är verkligen som att han är en tjurig unge som vet att om att han är trött och borde sova, och som egentligen vill sova, men trotsar ändå.
Kvällsrutinen i vår flock ser väldigt likadan ut jämt; Vi går en promenad vid klockan 19, sen äter vi middag, chillar och nördar och ser på tv. Hundarna brukar somna i soffan vid 21. Någongång innan 22 går vi ut och kvällskissar och sen går vi och lägger oss. Inte särskilt många överraskningar

Jag får kanske se till att försöka förekomma honom och natta honom ganska omedelbart när han börjar skälla.

 

[Migo]

Sv: Han älskar att höra sin egen röst...

Jag får kanske se till att försöka förekomma honom och natta honom ganska omedelbart när han börjar skälla.

Eller innan? Ge honom en egen kvällsrutin med nå liten ritual i form av massage eller nått, lagd innan han brukar börja skälla. Förekom honom!

 

[Blandrastik]

Sv: Han älskar att höra sin egen röst...

Har han haft två år på sig att trimma till beteendet, då lär det sitta. Dessutom är just skällandet något som hunden ofta inte är det minsta medveten om att den gör. Meeen, med rätt träning och en ängels tåladmod, klart det går att träna bort.
Kopierar en svarstext jag skrivit till en annan Bukare i samma ämne:

Om jag förstått det hela rätt har hunden låg skalltröskel, alltså lätt till skall. Så jag skulle börja med "tystet".
Hemma eller på lugn plats, ställ dig framför hunden med "turbo-godis" ljummen kyckligfile eller nåt liknande, jag brukar hålla fram godiset i knuten näve för att visa vad som står på spel. Sen använder jag alltid arbetstecken ett "Nu ska vi träna-tecken" som hunden kan.

Sen drar du upp hunden i skall, borde inte vara så svårt, skutta runt, knuffa hunden, prata med den i med lite upphetsad röst. Så fort hunden börjar skälla så börjar du med kroppspråk, räta på dig ställ dig i giv-akt, blick ovanför hunden, ingen ögonkontakt, vänta.
Så fort hunden blir tyst klickar du eller ger godis, men säg inget. (Är hunden inte klickad gäller det att vara snabb och närheten)
Gör om.
Om hunden inte tystnar efter din givakt, skulle jag föra en knuten näve med kyckling under nosen på den. Typ: "Det här är vad jag tänker betala, meeen vad var det jag ville ha för den?"

Inte förrens mitt "giv-akt" ger mig minst tre sekunders tystnad så skulle jag döpa beteendet.
Alltså: Skall, giv-akt, ingen ögon-kontakt "Tyyssst" belöna. (Om den håller klaffen alltså, annars tillbaka till ruta ett)
Jag skulle vara jäkligt försiktig med ordet och bara använda det för korrekt beteende. Dvs "Det du gör nu är vad matte kallar tyst"

Inte förrens du känner dig säker på din sak, hunden kommer att tystna vid kommandot, så provar du (och håller tummarna) Dra igång till skall, "tyysst" godbit under näsan..

Sen är det "bara" att flytta ut från köket till mera störning, men för mig är det alltid viktigt att aldrig ge kommandot vid inlärning om inte hunden kommer att göra rätt.
Jag gör på samma sätt vid inkallning, det är förbjudet att kalla in vid inlärning om man är osäker på att hunden kommer att komma. Gör bara säkra inkallningar, och säg bara tyst när du vet att den kommer att tystna. Glöm sen inte att "stänga av träningen" När du är färdig med övningen, säg "slut" eller nåt så hunden fattar att nu tränar vi inte mer.

 

[lady_vip]

Sv: Han älskar att höra sin egen röst...

När han var yngre var det värre. Jag har en film på honom då pojkvännen hade med honom till jobbet och där han har funnit Ian under en lastpall med en kaffeautomat på skällandes..på rygg...

Men herregud, den filmen måste du ju lägga in

 

[skuggi]

Sv: Han älskar att höra sin egen röst...

Det kan ju vara att det är inte trots, utan att han inte riktigt vet vad som är problemet? Typ trött unge, ofta vet de ju inte att de är trötta och borde sova, de känner bara att livet är DÅLIGT och börjar skrika

Som sagt upplevde jag en STOR skillnad på Gimli när han blev runt tre år, han växte upp lite och börjar bli medveten om vad hans kropp vill. Och handlar därefter.

Som sagt, börja natta honom lite innan den tid han brukar börja, eller så snart du märker att det är på gång, så ska du se att han snart lugnar sig