Grovt kontra fint hö??

Fint hö är mer lättsmält än grovt. Har du samma näringsvärden i analysen så ger det fina mer näring pga att hästen tar upp det bättre.

Mina hästar har alltid föredragit fint framför grovt. Jag har köpt från samma gård sen 90-talet och det är typiskt ängshö. Långa tunna strå och många olika grässorter. Dock finns det ibland vissa flak som är grövre och det sparar hästarna till sist, de äter upp det fina först.

Rent timotejhö brukar vara väldigt grovt men de flesta hästar tycker ändå det är smakligt.
 
Tack @spaderÄss det kanske var den, men det kanske var i foderbladet jag läste studien? Minns inte riktigt men jag trodde det var en svensk studie
Vet inte heller om det är just de här svamparna som orsakar diarré men kanske något annat liknande?
Det konstiga här i Holland är att man rekommenderar det här svampfria höet till fånghästar. Får inte riktigt ihop det om det svamparna bara påverkar dräktiga ston..
Är också helt säker på att finstråigt hö är det bästa för hästmagar.
 
Min som blir dålig blir det oavsett om jag ger plastat eller vanligt hö. Testat olika leverantörer osv.

Här stabiliserar sig magen när snön lägger sig, så jag antar att hon äter massa annat skräp också.
 
Undrar om jag törs prova med hösilage igen? Magen har nu varit fin de sista 1,5 året. Men det är nästan omöjligt att få tag på fint hö. Och vårt hösilage är fint och bladigt, så det borde vara bättre för proteintillskottet.
Får tänka och se vad jag törs. Ville ju vara perfekt om han kunde äta hösilage igen, i allafall blandat med hö.;)

Men ju mer man läser och googlar, ju mera förvirrad blir man. :(
 
Tänkte faktiskt lägga upp en liknande tråd då jag sitter och läser om olika grovfoder (hö) på min leverantörs hemsida.
Jag bor i Holland och upplever en del skillnader. Tex har jag i Sverige haft flera hästar med halvdålia magar, en del riktigt dåliga. Har aldrig kommit underfund med varför!!
Tills jag flyttade till Holland, här har mina hästar hela tiden haft kanonmagar, trots att man snålar med plast på ensilaget här så mycket får slängas, men hästarnas magar har varit kanonfina. Åkte hem en sväng och pang, hästen fick diarré igen..
Här är höet mycket mer finstråigt, en helt annan typ av gräs, korta tunna strån. I Sverige är det oftast långa grova strån. (även det som är "finare i Svergie är grövre än här)
Tittar man i gräshagen där hästarna betar, så inte sjutton äter dom det långa grova gräset, det används som toalett. De går och gnager på det korta fina gräset. Det är det dom väljer att äta.

Nu satt jag och läste om olika hö som finns att köpa här och ser att de har något som kallas "gräsfröhö"
Det är fritt från en svamp som heter Endofyter som finns i rajgräs och rörsvingel, precis det gräs jag tror vi odlar hö på i Sverige.
Googlade detta då jag aldrig hört talas om det innan och hittade en artikel i pdf-format så jag kopierar texten och klistrar här.

"Osynlig giftsvamp i fodret

Kan vår ökade odling av rörsvinglar och rajsvinglar göra djuren sjuka? Det är så kallade endofytiska svampar, som lever inuti våra vallgräs, och då framför allt rörsvingel och engelskt rajgräs som kan bilda skadliga ämnen.

Endofyterna är svampar av släktet Neo- typhodium som kan förekomma i vallgräs utan att ge några synliga symptom på växten.

Endofytfritt vallfrö

Svamparna lever i symbios med växten – svampen får näring medan växten får ett visst skydd mot exempelvis insektsangrepp. Alkaloiderna som svampen bildar är giftiga för framför allt hästar men även nötkreatur och får. Reproduktionsstörningar, tidig fosterdöd, förlängd dräktighet och dålig mjölkproduktion är vanliga symptom. Ef- tersom svampen helt lever inuti sin värdväxt sprids den bara med infekterat utsäde. I flera länder finns möjlighet att köpa utsäde som till 95 procent är fritt från endofyter.

I Sverige görs inga analyser av utsädet.

Har vi problem?

I USA och Australien har man i många
år haft problem med djur som insjuknat medan man i Sverige på grund av vårt klimat inte ansett det vara något problem. Det kan vara så att vi faktiskt har vissa problem även i Sverige. I Danmark har man i rörsvingel hittat höga koncentratio- ner av en alkaloid som heter ergovalin. På ett stort svenskt stuteri dog flera föl och ston vid fölningen när de utfodrats med hösliage med endofyter. Toxininnehållet undersöktes aldrig men när ensilaget byttes ut slutade problemen.

I Sverige har inga regelrätta under- sökningar gjorts så därför har vi ingen bild över situationen. Att ett antal nya sorter av rörsvingel och rajsvingel har blivit tillgäng- liga på den svenska marknaden de senaste åren ökar förstås risken i och med att ut- säde ibland importeras.

Forskare vid SLU och på SVA, där också endofyter kan analyseras, uppmanar djurägare att uppmärksamma eventuella problem.

Svensk veterinärtidning nr 12 2011"


Kan det vara detta som gör att så många hästar är lösa i magen vintertid i Svergie?? Och att mina hästar är jättefina i magen i holland för att de odlar på annan typ av gräs som inte har denna giftsvamp?
Tack!
Jag köper numera bara andraskörd som är kortståiga bladstrån. Inga stjälkväxter i moget stadium som timotejhö består av. Varje höst sen jag har gått från ett bra normalstråigt hö vägrar de sedan att äta det alls sen de fått det finbladiga korta hösilaget 55%. Det blir svårt att köra en längre invänjning.
Magarna har varit bättre med blött vilket jag tidigare har varit skeptisk emot.
 
Senast ändrad:
Jag har blivit helt övertygad om att dåliga magar beror på för grovt hö, eller grässorten, när ingen annan orsak finns. Ju finare hö desto bättre.

Önskar jag kunde lägga upp en bild på mitt holländska hösilage, men det går inte att ladda upp från mobilen här va?
 
Jag har blivit helt övertygad om att dåliga magar beror på för grovt hö, eller grässorten, när ingen annan orsak finns. Ju finare hö desto bättre.

Önskar jag kunde lägga upp en bild på mitt holländska hösilage, men det går inte att ladda upp från mobilen här va?
Fördelen med lagom grovt hö är att näringen tas upp lagom fort under längre tid.
 
mängd hö? 1 kg TS minst/100 kg kroppsvikt

@MonteRose menar nog fiberfraktionen, NDF. Den bör inte ligga över 600 g/kg Ts i normalfallet. För hästar som lätt får diarré bör den nog inte ligga över 550 g/kg Ts. Problemet är att NDF inte bör vara för låg heller. Är den t.ex. runt 400 g/kg Ts som några förespråkar så måste man titta på övriga fraktioner, dvs. NSC, CP fett och aska. Fett och aska varierar inte så mycket i ett grovfoder utan summan brukar ligga på ca. 10%. Om proteinhalten också är 10% så betyder det att NSC, dvs. summan av socker, stärkelse och fruktan är 40%. Med en så hög halt NSC finns det risk för att en del osmält socker och stärkelse hamnar i grovtarmen och tillsammans med en hög halt fruktan kan detta också orsaka diarré.

Vad är det man brukar säga? Lagom är bäst.
 
Om man skickar sitt höprov till Equi-analytical i USA så får man en analys som omfattar samtliga fiberfraktioner. Deras analys omfattar t.ex. både NDF och ADF. ADF är mer intressant för hästar som lätt får diarré. ADF-fraktionen innehåller cellulosa och lignin som är de fraktioner som är svårsmält (cellulosa) respektive icke smältbar (lignin).
 
@MonteRose menar nog fiberfraktionen, NDF. Den bör inte ligga över 600 g/kg Ts i normalfallet. För hästar som lätt får diarré bör den nog inte ligga över 550 g/kg Ts. Problemet är att NDF inte bör vara för låg heller. Är den t.ex. runt 400 g/kg Ts som några förespråkar så måste man titta på övriga fraktioner, dvs. NSC, CP fett och aska. Fett och aska varierar inte så mycket i ett grovfoder utan summan brukar ligga på ca. 10%. Om proteinhalten också är 10% så betyder det att NSC, dvs. summan av socker, stärkelse och fruktan är 40%. Med en så hög halt NSC finns det risk för att en del osmält socker och stärkelse hamnar i grovtarmen och tillsammans med en hög halt fruktan kan detta också orsaka diarré.

Vad är det man brukar säga? Lagom är bäst.

Är fiberfraktionen högre på ett grovt hö? Eller kan man inte se det med blotta ögat?

Önskar att svenska höproducenter kanske kunde börja odla hö på lite olika grässorter så det fanns lite mer att välja på. Är dåligt påläst om detta men ser ju en väldig skillnad på svenskt och Holländskt hö.
 
Min häst gillar inte det tunnstråiga höt, men jag antar att det beror på att han gillar att Timotej och lite grövre strån är ganska söta. Så har jag fått det förklarat i alla fall. Jag har haft väldigt svårt att hitta hö som är bra hygien och tunnstråigt. Öht verkar många producenter inte bry sig om att ta hygienprov, fast jag skulle betala mer för att slippa ta det själv. Har funderat mkt på hur jag ska göra för att undvika söta fodersorter till min ADHD-häst, men kommer lixom inte så långt.
 
Är fiberfraktionen högre på ett grovt hö? Eller kan man inte se det med blotta ögat?

Önskar att svenska höproducenter kanske kunde börja odla hö på lite olika grässorter så det fanns lite mer att välja på. Är dåligt påläst om detta men ser ju en väldig skillnad på svenskt och Holländskt hö.
Grövre hö ger högre NDF och det går hyfsat att bedöma med ögat. Tror det brukar vara högre i första skörd och sen sjunka för varje skörd.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Blöta BoT-stallpaddar?!
  • Dressyrsnack 17
  • Svårläkt sår

Omröstningar

Tillbaka
Upp