Grovt kontra fint hö??

[Siggan]

Jag försöker att läsa mig fram till fördelar och olämpor angående grovt och fint hö. Men det är svårt att hitta en röd tråd. Samma fördelar och olämpor finns att hitta om båda. Betyder det att det faktiskt inte spelar någon roll om det är grovt eller fint? Att det bara är höets värden och innehåll som betyder något??

Dvs om man har två slags hö, med exakt lika analys, och det ena är grovt och den andra fint, så har det ingen betydning? Vill ett grovt och ett fint hö överhuvudtaget kunna ha samma analysresultat?

Har köpt hö från samma slätt och samma äng/åker, men där första lasset var tunnt och fint, och nästa lass mycket grövre. Analysen på sista slätten visar ett fint innehåll på bl.a protein, men vill man evt. kunna säga att ett tunnare hö förmodligen har haft en lägre proteinhalt?? Försöker att hitta en förklaring på min häst som vid ett blodprov visade lite låga muskelvärden??

Kom gärna med inslag. Ser ju att det finns många där ute som har stor vetenskap omkring grovfoder. Själv har jag i alla 30+ år jag har haft häst, fodrat efter devisen, ser hästen sund och rask ut? Fin päls, glad och arbetsvillig och inga skador, så är det inte helt galet ..... det funkar bra när det går bra, mindre bra när man måste leka lite detektiv för att hitta den bästa lösningen.

 

[warg]

Om höt är grovt eller fint beror på vilka arter det innehåller och när i växtcykeln det är skördat. Tidigt skördat hö är oftast mer proteinrikt än senare skördat. Andraskörd är ofta lite finare i grovlek än förstaskörd, men även där är de andra variablerna viktiga. Näringsvärdet kan alltså ha en koppling till grovleken (= senare skördat är grövre för att det växt längre + lägre protein) men behöver inte ha det. I ditt fall med exakt samma analysvärden men olika grovlek hade jag valt det som hästen gillar bäst.

 

[Elo]

Håller med ovanstående.

Grovleken *kan* spela roll, näringsmässigt, men behöver inte göra det. Det enda man kan göra är att gå på analysen. Vi brukar få ett ganska grovt plastat hö, från våra fält, men i år blev skörden extra-super-sen (skitväder+trasig balmaskin) och vi har fått jättefint bladigt hö. Dock ingen analys än, men den skall bli intressant att se.

Har man möjlightet att välja, tar man det som ens häst föredrar.

 

[Bufera]

Hade analysen varit likvärdig hade jag valt det fina höet. Pga egen erfarenhet att hästarna hellre äter det fina än det grova

 

[Elo]

Hade analysen varit likvärdig hade jag valt det fina höet. Pga egen erfarenhet att hästarna hellre äter det fina än det grova

Fast det är nog väldigt individuellt. Tant avskyr fint hö och vill ha långa, grova strån. Fröken bryr sig inte alls.

 

[Siggan]

Ja min vill också mycket hellre ha fint än grovt. Men allra helst vill han ha höensilage Men så säger magen stopp, så det blir hö. Och grovt nu, så hoppas vi att nästa lass är lite finare. Lite besvärligt när man bara kan uppbevara 40-50 småbalar åt gången. Men så är det ju att stå i ett stall där höensilage ingår i stallhyran, och det inte är inkulderat plats till eget hö i stora mängder.

 

[Lindsen]

Tänkte faktiskt lägga upp en liknande tråd då jag sitter och läser om olika grovfoder (hö) på min leverantörs hemsida.
Jag bor i Holland och upplever en del skillnader. Tex har jag i Sverige haft flera hästar med halvdålia magar, en del riktigt dåliga. Har aldrig kommit underfund med varför!!
Tills jag flyttade till Holland, här har mina hästar hela tiden haft kanonmagar, trots att man snålar med plast på ensilaget här så mycket får slängas, men hästarnas magar har varit kanonfina. Åkte hem en sväng och pang, hästen fick diarré igen..
Här är höet mycket mer finstråigt, en helt annan typ av gräs, korta tunna strån. I Sverige är det oftast långa grova strån. (även det som är "finare i Svergie är grövre än här)
Tittar man i gräshagen där hästarna betar, så inte sjutton äter dom det långa grova gräset, det används som toalett. De går och gnager på det korta fina gräset. Det är det dom väljer att äta.

Nu satt jag och läste om olika hö som finns att köpa här och ser att de har något som kallas "gräsfröhö"
Det är fritt från en svamp som heter Endofyter som finns i rajgräs och rörsvingel, precis det gräs jag tror vi odlar hö på i Sverige.
Googlade detta då jag aldrig hört talas om det innan och hittade en artikel i pdf-format så jag kopierar texten och klistrar här.

"Osynlig giftsvamp i fodret

Kan vår ökade odling av rörsvinglar och rajsvinglar göra djuren sjuka? Det är så kallade endofytiska svampar, som lever inuti våra vallgräs, och då framför allt rörsvingel och engelskt rajgräs som kan bilda skadliga ämnen.

Endofyterna är svampar av släktet Neo- typhodium som kan förekomma i vallgräs utan att ge några synliga symptom på växten.

Endofytfritt vallfrö

Svamparna lever i symbios med växten – svampen får näring medan växten får ett visst skydd mot exempelvis insektsangrepp. Alkaloiderna som svampen bildar är giftiga för framför allt hästar men även nötkreatur och får. Reproduktionsstörningar, tidig fosterdöd, förlängd dräktighet och dålig mjölkproduktion är vanliga symptom. Ef- tersom svampen helt lever inuti sin värdväxt sprids den bara med infekterat utsäde. I flera länder finns möjlighet att köpa utsäde som till 95 procent är fritt från endofyter.

I Sverige görs inga analyser av utsädet.

Har vi problem?

I USA och Australien har man i många
år haft problem med djur som insjuknat medan man i Sverige på grund av vårt klimat inte ansett det vara något problem. Det kan vara så att vi faktiskt har vissa problem även i Sverige. I Danmark har man i rörsvingel hittat höga koncentratio- ner av en alkaloid som heter ergovalin. På ett stort svenskt stuteri dog flera föl och ston vid fölningen när de utfodrats med hösliage med endofyter. Toxininnehållet undersöktes aldrig men när ensilaget byttes ut slutade problemen.

I Sverige har inga regelrätta under- sökningar gjorts så därför har vi ingen bild över situationen. Att ett antal nya sorter av rörsvingel och rajsvingel har blivit tillgäng- liga på den svenska marknaden de senaste åren ökar förstås risken i och med att ut- säde ibland importeras.

Forskare vid SLU och på SVA, där också endofyter kan analyseras, uppmanar djurägare att uppmärksamma eventuella problem.

Svensk veterinärtidning nr 12 2011"

Kan det vara detta som gör att så många hästar är lösa i magen vintertid i Svergie?? Och att mina hästar är jättefina i magen i holland för att de odlar på annan typ av gräs som inte har denna giftsvamp?

 

[Siggan]

@Lindsen Det låter väldigt spännande. Det stämmer också med att min häst blir mycket bättre i magen vid använding av Medigest, som skyddar mot olika toxiner. Dvs om vårt höensilage/gräs innehåller höga halter av toxiner i form av Endofyterna, blir han bättre med Medigest. Vi har provat allt möjligt annat, som jäst, probiotikum, alla möjliga olika dieter, antibiotikum osv.

Det enda som hjälper är ren hö-diet, lite irish mash, vitamin och mineraltillskott och Medigest i höstsäsongen. I år har vi än så länge klarat oss utan Medigest, så hoppas det håller hela hösten/vintern.

Men hur fungerar dessa giftsvampar i hö kontra höensilage? Eftersom jag upplever att vi inte har problem med hö, endast höensilage? Han bliver alltid lite sämre på hösten, men där menade St. Hippolyts veterinär/agronom att det var eftersom halten av toxiner också ökar i gräset under hösten/vinter.

Det låter ju inte helt fel. Och den mest populära gräsblandningen till hästar i DK innehåller mest rajgräs och är tillsatt rödsvingel.

 

[spaderÄss]

Dvs om man har två slags hö, med exakt lika analys, och det ena är grovt och den andra fint, så har det ingen betydning?

En analys säger inte allt om ett foder, särskilt inte en svensk analys som bara redovisar fiberfraktionerna i ett enda värde, NDF. Det finns olika fiberfraktioner. En del fiberfraktioner är lättfermenterade (hemicellulosa) medan andra är svårfermenterade (cellulosa) eller inte alls fermenterbara (lignin). Innehåller NDF-värdet höga halter cellulosa och lignin missgynnar detta mikrofloran i grovtarmen och mikroorganismerna producerar en mindre mängd kortkedjiga fettsyror, VFA. VFA är en viktig energikälla för hästen. Mängden energi som hästen kan utvinna från fodret kan således variera trots att analysen visar samma värde på NDF. Ett grovt foder innehåller vanligtvis mer cellulosa och lignin och ger därför mindre energi till hästen. En liten mängd mikroorganismer och en stor mängd osmälta fibrer i grovtarmen leder ofta till diarré. Dessutom är ett grövre foder mer svårtuggat vilket kan leda till ännu sämre upptag både av energi och protein. Särskilt äldre hästar kan få problem med ett grovt foder.

Även om två foder innehåller samma mängd protein är det inte säkert att hästen tar upp samma mängd protein (egentligen aminosyror) och det är mängden protein som hästen kan utnyttja som är av intresse och inte nödvändigtvis mängden protein i fodret. . Hästen kan bara ta upp aminosyror i tunntarmen och de aminosyror som är bundna till svårsmälta fibrer hamnar i grovtarmen där de inte kan utnyttjas av hästen. Mängd smältbart protein som anges på en analys beräknas med matematiska formler där man inte tar hänsyn till fiberfraktionerna i fodret. Värdet på SmRp i en analys ger bara en fingervisning på hur mycket protein som hästen kan ta upp. Det är inget exakt värde. Återigen, ett svårtuggat foder leder ofta till att en mindre mängd protein/aminosyror tas upp av hästen.

 

[Lindsen]

@Lindsen Det låter väldigt spännande. Det stämmer också med att min häst blir mycket bättre i magen vid använding av Medigest, som skyddar mot olika toxiner. Dvs om vårt höensilage/gräs innehåller höga halter av toxiner i form av Endofyterna, blir han bättre med Medigest. Vi har provat allt möjligt annat, som jäst, probiotikum, alla möjliga olika dieter, antibiotikum osv.

Det enda som hjälper är ren hö-diet, lite irish mash, vitamin och mineraltillskott och Medigest i höstsäsongen. I år har vi än så länge klarat oss utan Medigest, så hoppas det håller hela hösten/vintern.

Men hur fungerar dessa giftsvampar i hö kontra höensilage? Eftersom jag upplever att vi inte har problem med hö, endast höensilage? Han bliver alltid lite sämre på hösten, men där menade St. Hippolyts veterinär/agronom att det var eftersom halten av toxiner också ökar i gräset under hösten/vinter.

Det låter ju inte helt fel. Och den mest populära gräsblandningen till hästar i DK innehåller mest rajgräs och är tillsatt rödsvingel.

Ja nu spekulerar jag hej villt men eftersom många hästar blir mycket sämre i magen på ensilage utan någon egentlig förklaring, så kanske det är så att det händer något med dessa svampar när det är fuktigt hö/ensilage. Det låter ju inte helt orimligt. Men som sagt, här i holland märker jag ingen skillnad på torrt hö/ensilage, men de har ju oxå en annan grässort här

 

[Siggan]

Värdet på SmRp i en analys ger bara en fingervisning på hur mycket protein som hästen kan ta upp. Det är inget exakt värde. Återigen, ett svårtuggat foder leder ofta till att en mindre mängd protein/aminosyror tas upp av hästen.

Intressant, det betyder ju att jag egentligen ska hitta ett hö med finare strå för att kunna nyttja så mycket protein/aminosyror som möjligt. Det är verkligen en hel vetenskap det här Det irriterar mig bara att det inte finns en klar synbar anledning till Plets problem, och mera irriterande att INTE har tagit analys på hö från början och förra årets skörd

 

[Siggan]

Ja nu spekulerar jag hej villt men eftersom många hästar blir mycket sämre i magen på ensilage utan någon egentlig förklaring, så kanske det är så att det händer något med dessa svampar när det är fuktigt hö/ensilage. Det låter ju inte helt orimligt. Men som sagt, här i holland märker jag ingen skillnad på torrt hö/ensilage, men de har ju oxå en annan grässort här

Det kunde vara fantastiskt om man kunde hitta en lösning på dessa dåliga magar kontra höensilage! För om vi ska vara helt ärliga, så är höensilage 1000 gånger lättare och bättre än hö. Det är nästan omöjligt att hitta ett bra hö efter december månad. Och hästarna äter också mycket heller höensilage än hö. Just nu har vi ett jätte, jätte torrt höensilage, som inte ens doftar höensilage. Så nu får min häst 1 kg per måltid, och han äter först höensilaget, så krubbfodret och till sist plockar han lite i sitt grova hö. Lite kontstigt faktiskt att det inte är någon som har forskat i vad det är som gör att många hästar får dåliga magar av höensilage??

 

[warg]

Det kunde vara fantastiskt om man kunde hitta en lösning på dessa dåliga magar kontra höensilage! För om vi ska vara helt ärliga, så är höensilage 1000 gånger lättare och bättre än hö. Det är nästan omöjligt att hitta ett bra hö efter december månad. Och hästarna äter också mycket heller höensilage än hö. Just nu har vi ett jätte, jätte torrt höensilage, som inte ens doftar höensilage. Så nu får min häst 1 kg per måltid, och han äter först höensilaget, så krubbfodret och till sist plockar han lite i sitt grova hö. Lite kontstigt faktiskt att det inte är någon som har forskat i vad det är som gör att många hästar får dåliga magar av höensilage??

Det är ett forskningsprojekt på SLU på gång, de har nyligen gått ut med en efterlysning efter hästar till studien.

 

[Siggan]

Det är ett forskningsprojekt på SLU på gång, de har nyligen gått ut med en efterlysning efter hästar till studien.

Ja hoppas de hittar något spännande.

 

[spaderÄss]

Det är verkligen en hel vetenskap det här Det irriterar mig bara att det inte finns en klar synbar anledning till Plets problem, och mera irriterande att INTE har tagit analys på hö från början och förra årets skörd

Det är fler saker som inte syns på en analys. Protein består av kedjor av aminosyror. Hästen bryter ner foderprotein till aminosyror och det är aminosyror som hästen kan ta upp. Hästen använder sedan dessa aminosyror till att bygga det protein som den behöver. Saknas en aminosyra kan hästen inte bygga mer av det proteinet. Även om ditt grovfoder innehåller tillräckligt med protein kan det ändå uppstå en brist på en särskild aminosyra. För muskelbyggnad brukar lysin vara den begränsande aminosyran om hästen endast får protein från grovfoder. Har din häst problem med att bygga och reparera muskler pröva att ge 10 g extra L-lysin per dag som tillskott. En förutsättning är naturligtvis att ditt grovfoder innehåller tillräckligt med protein.

 

[Siggan]

Det är fler saker som inte syns på en analys. Protein består av kedjor av aminosyror. Hästen bryter ner foderprotein till aminosyror och det är aminosyror som hästen kan ta upp. Hästen använder sedan dessa aminosyror till att bygga det protein som den behöver. Saknas en aminosyra kan hästen inte bygga mer av det proteinet. Även om ditt grovfoder innehåller tillräckligt med protein kan det ändå uppstå en brist på en särskild aminosyra. För muskelbyggnad brukar lysin vara den begränsande aminosyran om hästen endast får protein från grovfoder. Har din häst problem med att bygga och reparera muskler pröva att ge 10 g extra L-lysin per dag som tillskott. En förutsättning är naturligtvis att ditt grovfoder innehåller tillräckligt med protein.

Han ligger också i underskott av Zink, (enligt blodprov) och får därför HestaZink och Vitaforte B (ordinerat av veterinär) men kan se att ingen av de innehåller L-lysin. Så kanske en god ide´at ge extra L-lysin. Grovfodret ska enligt analys innehålla en ok mängd protein.

Evt. förslag på bra L-lysin tillskott?

 

[Lindsen]

Det kunde vara fantastiskt om man kunde hitta en lösning på dessa dåliga magar kontra höensilage! För om vi ska vara helt ärliga, så är höensilage 1000 gånger lättare och bättre än hö. Det är nästan omöjligt att hitta ett bra hö efter december månad. Och hästarna äter också mycket heller höensilage än hö. Just nu har vi ett jätte, jätte torrt höensilage, som inte ens doftar höensilage. Så nu får min häst 1 kg per måltid, och han äter först höensilaget, så krubbfodret och till sist plockar han lite i sitt grova hö. Lite kontstigt faktiskt att det inte är någon som har forskat i vad det är som gör att många hästar får dåliga magar av höensilage??

Det gjordes någon studie där man fodrade med ensilage, då var det många som trodde att det var surhetsgraden i ensliage som gjorde att många hästar fick dålig mage, men eftersom magsyran är ännu surare så kändes det som en konstig förklaring.
Den studien visade att nä, hästar blir inte dåliga i magen av ensilage, för hästarna i studien blev inte dåliga, ändå står massa hästägare med hästar som blir dåliga varenda vinter. Ingen probiotika eller liknande hjälper. ska se om det går att hitta studien men har inte tid just nu.

Ja visst hade det varit fantastiskt att hitta förklaringen! Men jag är mer o mer säker på att det är grässorten och då kanske ev då dessa svampar..
Här Holland finns all möjlig kvalité på hö, ser hästar som står och äter riktigt illaluktande surt mögelhö och de är inte dåliga i magen..

 

[Lindsen]

@spaderÄss har du hört talas om dessa svampar? Det verkar ju som man uppmärksammat detta i andra länder men inte i så mycket i Sverige.

 

[spaderÄss]

@spaderÄss har du hört talas om dessa svampar? Det verkar ju som man uppmärksammat detta i andra länder men inte i så mycket i Sverige.

Ja, jag känner till problemet. Det är främst i USA som man har upptäckt problem med rörsvingel. På engelska heter växten tall fescue. Om man googlar “tall fescue + horses” så får man många träffar, t.ex. denna:

http://poisonousplants.ansci.cornell.edu/toxicagents/fesalk.html

Jag avrådde en gång en hästägare från att köpa en fröblandning som innehöll rörsvingel eftersom jag hade hört om problemen i USA. Hästägaren fick ett argt mejl från en agronom på företaget som menade att risken med endofytsmittad rörsvingel inte finns i Sverige eller i alla fall är väldigt sällsynt. Om hon har rätt eller inte vet jag inte. Detta var för rätt länge sedan och jag har nog inte kvar hennes mejl.

Problemet med endofytsmittat rörsvingel är väl främst att det drabbar dräktiga ston. Jag tror inte att detta är förklaringen till diarréer hos häst. I min hemtrakt odlas mest timotej och ängssvingel och det finns gott om hästar som får diarré på hö och hösilage av dessa gräsarter. Min erfarenhet är att grovt foder är en vanlig orsak till diarréer hos häst.

Beträffande hösilage och diarré så finns det ingen förklaring till varför hö skulle vara att föredra framför hösilage. Jag har den studie som du hänvisar till.

“Effect of forage conservation method on microbial flora and
fermentation pattern in forage and in equine colon and faeces
C.E. Müller a,⁎, D. von Rosen b, P. Udén”

Artikeln är publicerad i Livestock Science men finns nog inte på nätet.

Här finns lite synpunkter från Cecilia Muller:

http://www.bioforsk.no/ikbViewer/Content/66956/Muller_Inplastad vallfoder.pdf

 

[spaderÄss]

“Effect of forage conservation method on microbial flora and
fermentation pattern in forage and in equine colon and faeces
C.E. Müller a,⁎, D. von Rosen b, P. Udén”

Här är sammanfattningen av studien (om du är intresserad):

Abstract
The influence of forage conservation method on microbial and chemical composition in forage and on colon content and faeces in horses fed with the forages was investigated. Hay (815 g DM/kg), haylage (548 g DM/kg) and silage (343 g DM/kg) was produced from the same grass crop and fed to four fistulated horses in a crossover study. Horses were sampled in right ventral colon and of faeces after a feeding period of 21 days (for each forage). Fermentation kinetics of right ventral colon was also studied on two subsequent days in each period, with sampling times immediately before and 2, 4, 8 and 12 h after the morning meal. Forage conservation method influenced microbial and chemical composition of the forages. Silage differed from haylage and hay in more variables than haylage differed from hay. However, the different forage types had similar influence on microbial and chemical composition of right ventral colon content and faeces in horses at Day 21, with the exception of counts of Streptococci which were highest when horses were fed with hay. However, interaction among forage types and sampling locations (right ventral colon and faeces) was also present for Streptococci as well as for pH. In general, pH was lower and counts of lactate utilizing and lactate producing bacteria were higher in faeces compared to right ventral colon. Fermentation kinetics in colon varied little among forage types and sampling times, and no interaction between forage types and sampling times were found, indicating that silage, haylage and hay had very similar fermentation kinetics in right ventral colon of horses. In conclusion, silage, haylage and hay produced from the same grass crop tended to produce similar responses in microbial and chemical composition in right ventral colon and faeces in horses fed with the forages.