GRÄSSJUKAN!!!

[hanna_shetland]

Har sett två hästar som fick grässjuka. De gick på samma bete och insjuknade ungefär samtidigt och avlivades direkt. Enligt den veterinären drabbades aldrig diande föl men främst unghästar. Grässjukan är tydligen relativt vanlig i Danmark där man även forskar om grässjukan på nån ö. Utnäslöt på Strömsholm är ju också drabbad av detta.

 

[hjalle]

Tror att dne danska ön är saltholmen, tidigare kallades sjukdommen för "saltholms-sjukan" el. likn.

Det var vanligt att hästar kördes ut till denna ö för sommarbete, och det var också rätt vanligt att dessa hästar insjuknade och dog i grässjukan, utan att man eg. visste orskaen.
Nu tror de flesta att mjöldryga (svamp sporer) är en tänkbar orsak då detta finns på denna lilla ö

 

[hanna_shetland]

Så hette den nog. Har läst nån artikel för länge sen om detta. Ska se om jag kan hitta den.

 

[Krabban]

Jag vet en häst som dött pga detta. Har oxå hört att det drabbar unghästar i större utsträckning än vuxna.

 

[Splittan]

Från boken "håll hästen frisk"

Grässjuka är ofta förknippat med koliksymtom till föjld av en sekundär grovtarmsförstoppning på grund av intorkning av tarminnehållet och avsaknad av tarmrörelser.

Grässjukan uppträder vissa år på en del beten 3-4 veckor efter betessläpning.

Sjukdommen har framförallt förekommit på betesmarekr vid herrevadskloster i Skåne,, Ringsjö (skåne), Kävlingetrakten (skåne), Svedala (skåne). Enstaka fall har även setts i Helsingborgstrakten och på Kullahalvön (skåne).
Men den har även påträffats på hästar från Västergötland, Halland och Blekinge.

Manhar undersökt florans sammansättning, dåligt dricksvatten och gödselförhållanden men utan resultat.
Tidsmässigt sammanfaller fallen från Danmark och Skånne sammtidigt, så man tror att det är något på betet som framkallar sjukdommen.
I Danmark (som har flest fall på ön Saltholmen) arbetar man efter teorin att det är mjöldrygan som angriper vissa grässlag. Vanliglen är det den lågväxande vitgröen som angrips.

Den växer oftast på avsnitt som är utsatta för slitage tex stigar, passager, grindhål etc. Längs diken och vattendrag angrips framförallt Kärrkavlen av mjäldrygan.
Den angripne plantan avsöndrar ett sött ämne sk honungsdag, som hästen tycker om. På hästar med vita tecken på huvud och ben, så kan man se ett svart tjärliknande beläggning.

Svampgiftet från mjäldrygan angriper nervkärnorna (ganglierna) i bukorganens sk sympatiska nervsystem. Detta leder till att magsäcken inte tömmer sig och att tarmrörelserna upphör med intorkning av tarminnehållet och förstoppning som följd.
Innan har man trott att sjukdommen är virusbetingat, men det är det inte.
Diande föl angrips inte även om stoet har insjuknat och döt.

Grässjukan har även inträffats på installade hästar på vintern!

Sjukdommen uppträder i tre former:
1. En snabb dödlig förlöpande.
2. En långsam dödlig förlöpande.
3. En kronisk form som den angripna hästen kan överleva. Dessa hästar har en kraftig uppdragen buk, är magra och antar ett vinthundsliknande untseende.

Det är framförallt yngre hästar som drabbas, men inte årsföl.

Förloppen:
En snabb dödlig förlöpande: Man ser ofta ingen symtom - man hittar ofta hästen död.
Hästen har fota gått upp på en backe för att få avlasting på mellangärdet från den överfyllda magsäcken. Dödsorsaken är ofta magbristning.
De akuta fallen uppvisar en uppdragen buk, typiska muskeldarrningar och lokal fläckvis svettning som ofta växlar plats. Hästen går och ställer sig för sig själv, är apatisk, visar i bland lätt kolik, äter inte och kan vissa lätt temperaturstegring.
För man ner en nässvalgsond, rinner ur magsäcken oftast en stor mängd, 20-30 liter stinkande vätska.

Överlever hästen de första dagarna, blir buken alltmer uppdragen, aptiten tilltar och de lokala svettningarna avtar. Typiskt är att hästen gärna leker med vattenkoppen och fyller den med saliv. Det är som om den vill dricka men inte kan.

Om tarminehållet är cementhård så går det inte att rädda hästen!

Man ska undvika tidig betessläppning i hagar där grässjuka förekommit. Släpp här i juli-augusti eller släpp nötkreatur, som inte angrips i den aktuella hagen tidigare på säsongen. Stäng av betet från vattendrag och diken, var sparsam med kvävegödsling, som kan gyna de växter mjöldrygan angriper.

 

[peter_lundin]

Jag tycker nog att den moderna forskning som finns talar för att Cl. Botulinum är ett klart hetare tipps.
PL

 

[hjalle]

Jo, det kan jag helt klart hålla med om efter vidare läsning,
-saltholms teorin var mer menad som en synvinkel ang. teorin om fall på denna danska teori, men teorier kan ju alltid förbättras / förändras, det är ju lite av charmen med forskning, man ska aldrig tro att man har hela svaret!

 

[Sudd]

Har en kompis och hennes häst dog i grässjukan för några år sedan, den hade gått och betat vid en å, dom trodde det var därför. Hästen avlivades efter ca 3 dagar. som någon skrev var det mycket vanligare i Danmark. Och väldig ovanligt här i mellansverige där jag bor.

 

[hanna_shetland]

Skrev ett arbete om grässjukan i skolan, klistrar in det.

Sjukdomen angriper delar av autonoma nervsystemet som reglerar de inre organens funktioner. Tarmrörelserna upphör och avföringen torkar in i tarmen. Symtomen är svettningar, uppdragen buk, muskeldarrningar, apati, lätt feber, slöhet, foder som stöts upp likt kräkningar, koliksymtom och det kan synas foderrester i näsborrarna. Att hästen gärna leker med vattenkoppen som fylls av skummande saliv är också typiskt. Den verkar vilja dricka men kan inte. Vid snabbt förlöpande sk perakuta fallen ses oftast inga symtom – man hittar bara hästen död. Den vanligaste orsaken är att magsäcken spricker.

Grässjuka utbryter i början av betessäsongen, man tror att det är mjöldryga som är det giftiga i gräset. Mjöldryga är det övervintrade stadiet av svampen Claiceps purpúrea, som utvecklas i råaxen och intar kärnans plats, det gör dem starkt giftig. I mjöldrygans första stadium (maj-juni) bildas honungsdagg på gräsets blomställningar. Honungsdaggen är söt, klibbig och mycket giftig för hästar. Mjöldryga kan övervintra infruset i is som spirar igen till våren. Det verkar som det är beten vid vattendrag som drabbas. Tuvtåtel, ängskavle, rajgräs, vitgröe och kärrkavle är de grässorter som oftast drabbas. Det finns inga tecken på att grässjuka smittar från häst till häst. Andra djur kan få grässjuka men det är vanligast hos hästar eftersom de ”toppbetar” dvs går och plockar topparna på gräset, alltså där mjöldrygan finns. Andra djur äter upp hela grässtrået och får därför inte i sig lika mycket koncentrerad mjöldryga som hästarna.

Grässjuka går i dag inte att bota, understödjande behandling ges bla intravenöst dropp och paraffinolja. Marker med grässjuka blir sällan friska. Prognosen är dålig för en häst med grässjuka och endast ett fåtal överlever. Sjukdomen förekommer i tre former:
1. Snabbt förlopp med dödlig utgång
2. Långsamt förlopp med dödlig utgång
3. Kroniskt förlopp
Vid det kroniska förloppet blir hästen vinthundslik och är nästan omöjlig att få upp i hull och kondition. Även de kroniska dör oftast inom tre veckor. De överlevande kroniska fallen kan i undantagsfall bli helt återställda sedan de hämtat sig och återfått hullet. Akuta fall dör inom fyra dygn.

Grässjukan förekommer inte i hö och drabbar oftare unghästar än äldre. Diande föl bli aldrig sjuka i grässjuka, varför vet man inte.

Har inte lyckats hitta artikeln, möjligt att jag kastat den.