Sv: Gramantråd - bu eller bä. (även andra hjälptyglar)
*kl*
Som gammal hoppryttare är jag väldig vän med gramantygeln. Mina hästar går ganska ofta på graman. Den ena mer eller mindre konstant eftersom han har så mycket skit för sig (förkärlek till att resa sig) och den andra är helt enkelt ofta så laddad att jag behöver gramanens hjälp att få hejd på tåget.
Bildexempel på häst nr 2:
Detta är från i somras där hon har tappat en del i vikt och fattas ganska mycket muskler. Hon blev i princip konstant bakom hand för att hon helt enkelt inte orkade bära sig.
Detta är från nu i mars. Hon är riden med graman troligen 80% sen de tidigare bilderna togs. Här har hon, hmm, gått upp de kilona hon fattades i somras (och lite till). Men hon har också fått mycket mer muskelmassa och orkar nu bära sig i mycket bättre form.
Här på andra bilden ser man till och med att hon får ta i med bukmuskulaturen!
Här står hon precis och grejar med bettet, men ungefär så här mycket används gramanen:
En annan mycket positiv sak med gramanen som tidigare nämnts i tråden är att ryttaren för det mesta slutar och greja så mycket med handen. Många känner sig nog lite tryggare med en graman på om man sitter på en laddad häst. Eftersom man får en trygghetskänsla (falsk eller ej) kan man både slappna av, komma till ridning och troligen våga mata på mer bakifrån till en stilla hand än utan gramanen.
Mitt fullblod verkar själv hitta en trygghet i gramanen. När han får vägledningen till att böja på nacken är han mycket mer påverkbar i ridningen. Räcker att han har tyngden i bettet sen är han faktiskt lugnare. Kan hända att det ha med ryttarens möjligen falska känsla av trygghet att göra, men det kan väl egentligen kvitta?