Du använder en gammal webbläsare. Den visar troligen inte denna och andra webbplatser på ett riktigt sätt. Du bör uppgradera eller använda en annan webbläsare.
Vi har haft en del motgångar i år. Först klarar vi individuellt SM-kval på näst sista tävlingen. Kort därefter blir Milla diagnosticerad med diskbråck och det är tveksamt att hon skulle kunna fortsätta med agility. MEN efter ett missat SM, massor med rehab och återuppbyggande träning var det come-back 17 augusti och den 24:e augusti såg det ut så här:
Vi har haft ett bra år, 2013 tycker jag. Vi hämtade Ladda i juni, och det har rullat på över förväntan. Gammelmannen fyller 13 i mars, och han har fått vara pigg och kry hela året.
Ipod har vi försökt få till jaktchampionatet på, men det brister i den där jäkla apporteringen. En tvåa i öppen klass har det ivf blivit, och vi får nog nöja oss med det. I övrigt har hans avkommor gått unghundsprovet i år, dom flesta med ett helt godkänt resultat - kul att han nedärver bra egenskaper!
Det jag vill minnas mest var hur kul det var första gången Aysu lekte med mig i sängen Fokuserar jag på att komma ihåg det kanske jag glömmer bort allt elände som varit det här året. Nu hoppas jag bara på att nästa år blir bättre än det här året som varit.
2013 har inneburit saknad efter en gammal kär vän, och lyckan att få en ny lurvig att lära känna! 2014 hoppas jag blir vårt år, där Sigge får blomma ut på riktigt, vara frisk och skadefri, och bara ha så himla roligt tillsammans!
God Jul och ett Gott Nytt År önskar Lejonelle, Aiko och Isak.
Året har präglats av både sorg och glädje. Vi ställde oss ju i valpkö redan under 2012 och hade kontakt med uppfödaren ganska tätt under hela året. I juni började löpet och vi fick ganska snart positiva nyheter som fyllde oss med förväntan. En varm och solig sommar fick vi, och jag fick tillfälle att vara ute och vandra med mina pojkar i sammanlagt nio dagar. Sommaren visade sig bli Zorros sista - han diagnosticerades med cancer i augusti och fick somna in dagarna innan Isak och hans syskon föddes. I oktober flyttade Isak hem och sedan dess har vi totalkaos i familjen varje dag. Pojkarna leker, leker och leker.
Jag ser fram emot hundåret 2014 då mycket spännande kommer hända, som det gör med en ung buse i familjen. Jag hoppas kunna gå vidare med agilityn och kanske göra vår första start. Isak ska gå valpkurs och börja lägga grunder för framtiden inom ett flertal områden. Jag hoppas få lära mig lite om vallning under våren och låta Aiko få pröva på. Framåt hösten kan det vara dags för Isak.
Gott Nytt År önskar jag alla bukevänner och bukehundar!
Bästa under 2013: Hämta hem min första egna valp, och efter ett år av upp och nergångar inse att det inte kommer att sluta i katastrof. Det håller nämligen på att bli en superhärlig hund som älskar livet istället!
Har ingen såndär piffig julbild tyvärr, men bifogar en gammal bild från i vintras på en 16 veckors liten grabb. Så fort det har gått!
Vad jag minns bäst?
Eftersom 2013 har varit tävlingsåret jag helst vill glömma så tänker jag bara komma ihåg alla härliga dagar i kilsbergen när vi badat, cyklat, vandrat och bara varit.
Vad jag kommer minnas mest från 2013 är väl just att ha fått lära känna Stoja, med allt vad det innebär. Sen har jag börjat komma in i nya träningsgäng och öht blivit hemmastadd efter flytten i december 2012.
Och det känns verkligen som att det här året har fört oss framåt, för första gången på länge!
Året har inte bjudit på så mycket oförutsett, men bäst får väl ändå vara att vi fått vara ganska friska. Och Chojjan har tagit lite priser och meriter, det är ju alltid kul.
God jul! Inget julkort tyvärr men en liten summering av året . 2013 har varit förändringens år kan man väl säga. I våras fick jag ta bort min älskade Loke, min stora kärlek i livet. Han lämnade ett enormt tomrum efter sig. Sareks träning gick lite sisådär och en hel lydnadslägerhelg + kennellägret tillbringade han genom att bara glo rakt ut i luften för det luktade löptik.
Min fina Loke
Men sen vände det.
Rio kom hem till mig! Rio påminner jättemycket om Loke och har fyllt upp nästan hela tomrummet. Vi behövde verkligen en Rio! Sarek kastrerades och helt plötsligt känns det som att det nog finns en del kapacitet i honom. Nästa år kommer bli riktigt spännnde!
Toka blev också en helt annan hund efter kastreringen, ångrar mig inte en sekund!
Kl: Höjdpunkterna under året är uppflyttningarna till elitklass i lydnad och spår. Sen är det roligt att vi har klarat att springa högre-sträckorna i rapporten även om vi missade uppflytten.
Söket har också börjat ta sig så här på slutet av året och vi siktar på start i högre till våren.
Sist men inte minst så flyttade lille Freddie hem till oss i slutet av oktober så till nästa år hoppas jag att vi kan dra igång med skyddet så smått.
Svårt komma ihåg ngt specifikt men William har gjort mest framsteg ( vinthunden ) när han skvallrade för första gången i hundmöten efter 2 år hos oss utan egentlig träning på det, när han fixade den vridna ståltrappan mitt i stan på promenad med stadsjyckarna. Melvin har börjat kunna gå lös i hundmöten och har lärt sig dra skrinda. Ja och så det faktum att Melvin äntligen blivit av med alla sina svampproblem, klåda och magkatarr!!
Hundavel & Ras Kanske en dum fråga, men har du testat att skriva till de som håller i kurserna och sagt just detta samt förklarat varför?
Troligen får...
Ekonomi & Juridik Har ni egna hästar i verksamheten så lär ni beskattas för det. Heter det sköntaxeras? Så ni får betala för era egna hästar installning...
Cookies används för olika funktioner, trafikanalys, innehållsanpassning och annonser. Information om din användning av vår webbplats vidarebefordras till de sociala medier, annons- och analysföretag som vi samarbetar med. De kan kombinera informationen med annan information du tillhandahållit eller de har samlat in när du har använt deras tjänster. Våra regler och sekretesspolicy gäller. Genom att fortsätta använda denna sida godkänner du detta.