Geologins dag - Fråga en geolog

Spännande ämne!
Fråga: är det järn som gör Australiens jord så röd och varför är den mer intensivt röd mitt i landet jämfört med kusterna?
 
Jag är jättefascinerad av opaler!
Hur kan de bli så fantastiska? Det är ju typ som rymden inuti en sten? :love:

Opaler är väldigt vackra. Det är kiseldioxid som innehåller upp till 30% vatten. Det unika med dem är att de är amorfa, dvs man kan inte urskilja individuella korn. Torkar de ut spricker de så man ska förvara dem fuktigt och gärna gnida in dem med olja.

Här kommer en nybörjarfråga:
Finns det ett konstant stenbestånd på jorden, eller kan det göras nya? (Jag tänker i så fall att jorden borde bli tyngre och tyngre och det känns konstigt)

Det är en mycket intressant fråga. Jag är inte helt uppdaterad men när jag pluggade fick vi lära oss att plattorna rörde sig snabbare förut eftersom det fanns mindre av kontinentalplattorna (kontinentalplattorna är tjockare och väger mer än oceanplattorna).

När planeten bildades och svalnade började det bildas små kärnor till de plattor vi har idag, ungefär som skum som bildas när man kokar sylt. Tack vare kontinetaldriften blev de större och större, bla genom vulkanism vid spridningszoner och vid konvergenszoner där en platta glider under en annan. De flesta ser vulkaner som en destruktiv kraft men är faktiskt förutsättningen för liv på den här planeten. De frigör ämnen från djupt ner i manteln som kommer oss till nytta och bildar även ny platta. Utan kontinentaldriften och vulkaner skulle vi inte kunna leva här.

Kanske lite luddigt svar men det är svårt att beskriva utan att bli för akademisk och långrandig.
 
Intressant!

Vilken är/var den roligaste utmaningen som du har stött på under dina år som geolog?
 
Får nybörjaren försöka svara?

The rock circle!
Det bildas hela tiden nya stenar samtidigt som de flesta av de gamla vittrar ner eller smälter i vulkaner. Det finns stenar som är över 3 miljarder år gamla och när vi var i Grand Canyon så såg vi bergarter som var ungefär 1,8 miljarder år gamla.

Stenar bildas antigen genom att magma (=lava i jorden) eller lava stelnar (magmatiska bergarter) eller genom att avlagringar av oorganiska ämnen eller mineral som förstenas (sedimentära bergarter). En bergart som utsätts för tryck och/eller höga temperaturer kan omvandlas till en ny bergart (metamorfosa bergarter).

Bergarter och mineral vittrar - antingen genom att mekaniskt påverkas av framförallt vatten och vind, genom att brytas ned kemiskt eller genom att djur eller växter påverkar dem (eg en blandning av kemisk och mekanisk vittring). Berget blir sand, sanden blåser iväg och samlas i dyner, dynerna förstenas till sandsten... kalk eller kisel lakas ur berggrunden under vattnet, ämnena tas upp av plankton som bildar skal av dem, skalen ramlar ned på botten och samlas till tjocka lager som förstenas till kalksten... berget runt en vulkans magmakammare smälter och stelnar igen till en ny bergart..

(Jag finner något tröstrerikt i alla dessa processer och alla dessa skeenden som normalt tar så lång tid - men som också kan ställa hela världen på ända på ett ögonblick. Att titta på stenar var länge ett sätt att fly "verkligheten" och allt elände som alltid drabbar någon trots goda intentioner och hårt arbete - sedan blev jag mer insatt i sandindustrin och då blev även stenarna mycket "verkliga")

Utmärkt svarat :up:
 
Får se nu om jag kan lyckas beskriva det här så det blir förståeligt.:p När jag var liten var jag några gånger på Mallorca och där köpte jag i något marknadsstånd en slags sten som jag blev så fascinerad av. Egentligen är den halv, itusågad, där ytan ser ut som en typisk, ljusare sten (vad nu en typisk sten är...) men där insidan var vit-lilaaktig och blank (kanske polerad?) ca 1 cm in för att sedan bli "taggig" eller knölig så att det var som ett hålrum i mitten. Minns inte riktigt alla detaljer eftersom den finns nedpackad någonstans. Vet att där jag köpte den fanns den i olika storlekar och färger, och även blanka, troligen polerade, "plattor" utan ojämn struktur men med "stenkant".

Nu till frågan, vad tusan kallas den? Är det från området, Mallorca/Spanien? Och hur kan den vara hel och rund och se ut som en helt vanlig sten på utsidan och dölja en vacker liten mikro-värld i färg på insidan? :D

En geod! :up: Det är en hålighet i berget där stora kristaller växt långsamt (ofta kvarts). En ametistgeod:

small-geode.jpg


De finns på flera ställen, bla i USA, Mexiko och Namibia.
 
Intressant!

Vilken är/var den roligaste utmaningen som du har stött på under dina år som geolog?

Oj. Är jag på dåligt humör skulle det vara att övervaka dessa sabla borrare (jag är ihop med en av dem ;)) :D

Annars... det skulle väl vara att snabbt (allt ska helst ha skett igår) komma med korrekta data under ganska dåliga förhållanden. När jag var i Norge tex höll jag på att frysa ihjäl i borrkärnsförrådet och var tvungen att gå och värma mig minst en gång i timmen. Det är ofta dålig belysning i tillfälliga förråd och vi är beroende av bra ljus för att se det som är intressant.

Rent fysiskt har utmaningarna varit att jag kört bil, skoter och fyrhjulning i gräsligt väder dygnet runt. Ibland är man ensam på 24-timmarsborrningar och ringer de mitt i natten måste man åka ut, även om man bara sovit några timmar. Jag har stött på björn en gång när jag jobbat och sett färska spår många gånger. Jag är ofta helt ensam ute i skogen och även om jag älskar det är det inte för alla, jag vet en del som vägrar jobba så. Jag har ofta tung packning och utrustning (hammare och stenprover väger mycket).
 
Jag är inte anställd utan jobbar som konsult vilket gör att just nu har jag lite jobb pga världskonjunkturen. Det blir mycket resande, tex har jag jobbat i både Norge och Finland samt mellan Sala och Östersund inom Sverige.

Prospektering som jag jobbar med innebär att vi försöker hitta malm, dvs en stor mängd av ett mineral som är intressant att bryta. Vi använder olika metoder, bla att gå ut och ta hällprover (med tillstånd, annars är det inte tillåtet att slå loss material från en häll), geofysiska undersökningar och provborrning.

Jag planerar oftast projekten och upphandlar de tjänster vi behöver. Är det provborrning övervakar jag borrningarna, karterar borrkärnorna vi får upp och bestämmer vad som ska skickas på analys. Sedan ska borrplatserna avsynas, ev markskador fixas osv. Man måste kunna lite av varje :D

Andra geologer jobbar på gruvor, antingen direkt vid gruvan eller med prospektering i området runt gruvan. Det finns också geologer som jobbar åt SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, som är övervakar vad som händer inom Sveriges geologi åt staten.
Spännande! Men det är nog inget jobb för vem som helst! Särskilt inte om man läser ditt svar till en annan i tråden, att du kan vara ensam mitt ute i skogen oavsett väder osv. :eek:
 
Spännande! Men det är nog inget jobb för vem som helst! Särskilt inte om man läser ditt svar till en annan i tråden, att du kan vara ensam mitt ute i skogen oavsett väder osv. :eek:

Fast det är då jag trivs som bäst men visst, det är inte för alla. Det är väl inte alltid så kul när det spöregnar eller är -40 men det är fortfarande värt det trots de stunderna.
 
Fast det är då jag trivs som bäst men visst, det är inte för alla. Det är väl inte alltid så kul när det spöregnar eller är -40 men det är fortfarande värt det trots de stunderna.
Låter ju onekligen mer spännande och varierat än att sitta på kontor iaf :D (Som jag gör största delen av min tid på jobbet :p)
 
Jag kan inte etymologin bakom ordet men det kommer från tyskan ursprungligen, Katzengold. I engelsktalande länder pratar man om Fool's gold.

Väldigt mycket geologisk terminologi (och även gruvterminologi) kommer från tyskan eftersom de var duktiga på berg och malm tidigt. Många av de tidiga bergsmännen i Sverige var tyskar.

Lite OT så har jag ett efternamn som tyder på att jag är ättling till någon av dessa tyska bergsmän som kom hit tack vara Falu koppargruva.
 
När planeten bildades och svalnade började det bildas små kärnor till de plattor vi har idag, ungefär som skum som bildas när man kokar sylt. Tack vare kontinetaldriften blev de större och större, bla genom vulkanism vid spridningszoner och vid konvergenszoner där en platta glider under en annan. De flesta ser vulkaner som en destruktiv kraft men är faktiskt förutsättningen för liv på den här planeten. De frigör ämnen från djupt ner i manteln som kommer oss till nytta och bildar även ny platta. Utan kontinentaldriften och vulkaner skulle vi inte kunna leva här.
bästa förklaringen jag sett!
 
Spännande ämne!
Fråga: är det järn som gör Australiens jord så röd och varför är den mer intensivt röd mitt i landet jämfört med kusterna?

Jag kan nästintill inget om Australiens geologi. Generellt när ett berg är rött är det antingen sandsten färgad av järnoxid eller en granit som innehåller mycket kalifältspat som är rosaröd.
 
Det kan jag förstå! :rofl:

Vad är det som avgör vilka bergarter/mineraler som "skapas"? Jag menar, det finns väl inte samma i sverige som t.ex. grekland?
Kan man se på bara utseendet vilken bergart/mineral det är? Eller måste man göra fler tester?

Det som främst avgör är vilka byggstenar (hehe) som finns tillgängliga: Järn, svavel, kisel osv. Sedan beror det på tryck och temperatur.

De vanligaste bergarterna kan man hitta på de flesta kontinenterna, givetvis med lokala variationer i sammansättningen, men en granit är en granit oavsett var den finns. Några sällsynta bergarter finns på ett fåtal ställen, tex alnöit som bara finns på Alnön utanför Sundsvall.

Jag ska kunna identifiera de vanligaste mineralen och bergarterna bara genom att titta på dem men det är inte lätt! De är inte så "perfekta" som en kemisk förening tillverkad i ett laboratorium så utseendet kan variera väldigt även fast det är samma bergart. Det finns tester man kan göra: Magnetisk ja/nej, hårdhet relativt till en kniv eller en rits, streckfärg (man drar stenen mot en porslinskiva eller en propp), färg, var man hittat den och om det bubblar när man häller på saltsyra.

För att vara helt säker kan man tex göra slipprover och titta på dem i ett mikroskåp (det gjorde jag när jag gjorde mitt examensarbete) eller göra röntgendiffraktometri (som jag också testat).

Geologer får ofta rysningar när någon kommer med en sten och frågar: "Vad är det här?" för det kan vara svårt :p
 
Det som främst avgör är vilka byggstenar (hehe) som finns tillgängliga: Järn, svavel, kisel osv. Sedan beror det på tryck och temperatur.

De vanligaste bergarterna kan man hitta på de flesta kontinenterna, givetvis med lokala variationer i sammansättningen, men en granit är en granit oavsett var den finns. Några sällsynta bergarter finns på ett fåtal ställen, tex alnöit som bara finns på Alnön utanför Sundsvall.

Jag ska kunna identifiera de vanligaste mineralen och bergarterna bara genom att titta på dem men det är inte lätt! De är inte så "perfekta" som en kemisk förening tillverkad i ett laboratorium så utseendet kan variera väldigt även fast det är samma bergart. Det finns tester man kan göra: Magnetisk ja/nej, hårdhet relativt till en kniv eller en rits, streckfärg (man drar stenen mot en porslinskiva eller en propp), färg, var man hittat den och om det bubblar när man häller på saltsyra.

För att vara helt säker kan man tex göra slipprover och titta på dem i ett mikroskåp (det gjorde jag när jag gjorde mitt examensarbete) eller göra röntgendiffraktometri (som jag också testat).

Geologer får ofta rysningar när någon kommer med en sten och frågar: "Vad är det här?" för det kan vara svårt :p
Tack för svar! :D Svårt det där att identifiera bergarter! Jag jobbar på en skrot och det är ju inte alltid helt lätt att identifiera alla metaller, olika legeringar kan vara helt omöjliga att veta vad det är. :p
 
Det som poppar upp i mitt huvud när jag tänker på geologi (förutom vulkaner o jordbävningar) är ramsan USA kl 3 som jag minns från mellanstadiet

Nu ska vi se om jag minns vad det står för utan att fuska...
Det är ordningen på bergarterna i platåberg (?) ex. Billingen, Mösseberg, Kinnekulle.

U - u..? (höll på att skriva Uran...:angel:)
S - sandsten
A - alunskiffer
K - kalksten
L - ?
3 - di...?

Och så googlar jag svaret:
Urberg
Sandsten
Alunskiffer
Kalksten
Lerskiffer
Diabas/Trapp




Så, till min fundering då.
Ädelstenar - var finns de? Överallt i världen eller i speciella bergarter som bara finns på vissa platser? Och vad skiljer en ädelsten från en halvädelsten?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp