Gammal senskada som ger fortsatt problem?

[Sandrahorse99]

En lång historia.

Malinois hane på nu snart 2år som förra året i oktober fick svårt att gå på hårda underlag. Testade vila en vecka, vilket fungerade. Men i november 2022 fick han problem igen.

Första veterinären kände att han var något slapp i höger knäleden, samt kunde se rörelsestörning på höger bakben. Då är han ca 11mån gammal, röntgen av höfter, samt Penn Hip röntgen som visar ett glapp i vänster höft vid viss belastning. Men det är dock höger bakben han har tydliga störningar i. Knäleden ser bra ut på båda knän.

Stärker misstanke om eventuellt menisk skada eller mindre korsbandsskada. Testar antiinflammatoriska och vila men symtomen kommer och går ändå.

25/1 görs SKK röntgen samt, röntgen av länden och sedan artroskopi i höger knä.

Där det lagar en meniskskada, samt ser att 10% av främre korsbandet är av men inget som görs något åt.

Ländryggen UA, C-höfter.

Slutet av februari i år påbörjas rehabilitering hos fysioterapeut på en djurklinik. Vi får med oss övningar hem plus kör vattenband 1ggr i veckan.

Men han uppvisar fortfarande obehag av hårda underlag. Vi blir remitterade till annan djurklinik som gör ultraljud på höger baktass då vi misstänker senskada.

Det bekräftas att han har en senskada på böjsenan.

Får gå med hård ortos i ca 4-6v, rehabilitering fortsätter plus även laserbehandling på höger baktass.

Nytt ultraljud visar att skadan är läkt.

Han får en mjuk ortos som han använder i ett par veckor för att sen successivt trappa ner användningen av den.

Rehabilitering hos fysioterapeut fortsätter, under sommaren är han stark, inga symtom på flera månader. Kört vattenband 1ggr i veckan sen februari. Träningen/motionen hemma ökas successivt.

I augusti avslutar vi rehab på kliniken.
Samma vecka får han problem igen med precis samma symtom.. Ingen skillnad i hans aktivitet /motion.

Låter honom vila. Får ny tid hos fysioterapeut 2-3v senare. Visar tyvärr inget symtom då och reagerar inget på tassen.

Remitteras till ortoped. Får tid i okt.
Visar lite rörelsestörning i början av september, annars inget mer. Så jag ökar motionen fram till besöket hos vet. Inga symtom. Fast jag har fortsatt en känsla att något är fel.

Träffar ortoped, går igenom hela hunden. Inga större reaktioner, lite vid höftböjarmuskeln där han var lite spänd. I rörelse syns i stort sett ingenting. Möjligtvis att han går något annorlunda med höger bakben men inte hela tiden.

Bestämmer att boka in ny tid med skiktröntgen längre fram. Tills dess skall jag fortsätta öka motionen och träningen. Får vi problem har vi en tid redan. Får vi inte problem kan vi avboka.

Några veckor senare den 30/10 så visar han symtom igen med hälta och rörelsestörning på höger bakben på hårda/grus underlag.

Nu har det hållit i sig sen dess och vi har tid den 14/11 hos ortoped.

Jag tror att det är senskadan igen som spökar. Alternativt något mer som vi kanske missat?

Han fyller 2år snart, tänkt att jobba aktivt.
Är en intensiv hund, ganska explosiv. Orädd grabb, där man måste tänka åt honom. Ingen självbevarelsedrift. En hund som inte skulle må bra alls att få vara sällskapshund, han behöver tränas, aktiveras och få jobba.

Något han knappt fått göra sen han var ca 10mån.

Vet inte riktigt vad jag tänker, mer än att min magkänsla stämt hela tiden att något inte stämmer.

Om det är senskadan igen så hur stor är chansen att det blir bra den här gången?
När vi redan gjorde extra åtgärder för att det skulle få läka så bra som möjligt första gången.

Om vi har missat något? Eller om vi inte hittar felet..

Vi har haft stora drömmar, enda sen han kom till mig hade vi en plan som vi påbörjade att träna mot. Men idag ser jag inte att han skulle hålla för ett aktivt liv. För det är ju precis det han inte gör just nu. 1år senare, exakt samma symtom som då.

Han blir ju bara 2år snart och redan haft en riktig dålig start i livet.

 

[Linda_A]

10% av på korsband kan också ge hälta, i min erfarenhet dock mest efter hård ansträngning och inte underlagsrelaterat. Gav dock spänd höftböjarmuskel även hos vår hund, så vi höll på ett tag och letade där innan den lilla skadan på korsbandet hittades.

 

[Migo]

En lång historia.

Malinois hane på nu snart 2år som förra året i oktober fick svårt att gå på hårda underlag. Testade vila en vecka, vilket fungerade. Men i november 2022 fick han problem igen.

Första veterinären kände att han var något slapp i höger knäleden, samt kunde se rörelsestörning på höger bakben. Då är han ca 11mån gammal, röntgen av höfter, samt Penn Hip röntgen som visar ett glapp i vänster höft vid viss belastning. Men det är dock höger bakben han har tydliga störningar i. Knäleden ser bra ut på båda knän.

Stärker misstanke om eventuellt menisk skada eller mindre korsbandsskada. Testar antiinflammatoriska och vila men symtomen kommer och går ändå.

25/1 görs SKK röntgen samt, röntgen av länden och sedan artroskopi i höger knä.

Där det lagar en meniskskada, samt ser att 10% av främre korsbandet är av men inget som görs något åt.

Ländryggen UA, C-höfter.

Slutet av februari i år påbörjas rehabilitering hos fysioterapeut på en djurklinik. Vi får med oss övningar hem plus kör vattenband 1ggr i veckan.

Men han uppvisar fortfarande obehag av hårda underlag. Vi blir remitterade till annan djurklinik som gör ultraljud på höger baktass då vi misstänker senskada.

Det bekräftas att han har en senskada på böjsenan.

Får gå med hård ortos i ca 4-6v, rehabilitering fortsätter plus även laserbehandling på höger baktass.

Nytt ultraljud visar att skadan är läkt.

Han får en mjuk ortos som han använder i ett par veckor för att sen successivt trappa ner användningen av den.

Rehabilitering hos fysioterapeut fortsätter, under sommaren är han stark, inga symtom på flera månader. Kört vattenband 1ggr i veckan sen februari. Träningen/motionen hemma ökas successivt.

I augusti avslutar vi rehab på kliniken.
Samma vecka får han problem igen med precis samma symtom.. Ingen skillnad i hans aktivitet /motion.

Låter honom vila. Får ny tid hos fysioterapeut 2-3v senare. Visar tyvärr inget symtom då och reagerar inget på tassen.

Remitteras till ortoped. Får tid i okt.
Visar lite rörelsestörning i början av september, annars inget mer. Så jag ökar motionen fram till besöket hos vet. Inga symtom. Fast jag har fortsatt en känsla att något är fel.

Träffar ortoped, går igenom hela hunden. Inga större reaktioner, lite vid höftböjarmuskeln där han var lite spänd. I rörelse syns i stort sett ingenting. Möjligtvis att han går något annorlunda med höger bakben men inte hela tiden.

Bestämmer att boka in ny tid med skiktröntgen längre fram. Tills dess skall jag fortsätta öka motionen och träningen. Får vi problem har vi en tid redan. Får vi inte problem kan vi avboka.

Några veckor senare den 30/10 så visar han symtom igen med hälta och rörelsestörning på höger bakben på hårda/grus underlag.

Nu har det hållit i sig sen dess och vi har tid den 14/11 hos ortoped.

Jag tror att det är senskadan igen som spökar. Alternativt något mer som vi kanske missat?

Han fyller 2år snart, tänkt att jobba aktivt.
Är en intensiv hund, ganska explosiv. Orädd grabb, där man måste tänka åt honom. Ingen självbevarelsedrift. En hund som inte skulle må bra alls att få vara sällskapshund, han behöver tränas, aktiveras och få jobba.

Något han knappt fått göra sen han var ca 10mån.

Vet inte riktigt vad jag tänker, mer än att min magkänsla stämt hela tiden att något inte stämmer.

Om det är senskadan igen så hur stor är chansen att det blir bra den här gången?
När vi redan gjorde extra åtgärder för att det skulle få läka så bra som möjligt första gången.

Om vi har missat något? Eller om vi inte hittar felet..

Vi har haft stora drömmar, enda sen han kom till mig hade vi en plan som vi påbörjade att träna mot. Men idag ser jag inte att han skulle hålla för ett aktivt liv. För det är ju precis det han inte gör just nu. 1år senare, exakt samma symtom som då.

Han blir ju bara 2år snart och redan haft en riktig dålig start i livet.

Jag är lite krass, och antingen tränat på för att se hur det utvecklar sig när han blir starkare i kroppen, eller övervägt att låta honom somna in.

För högaktiva hundar är långvarig vila tortyr, och när man inte ser något slut på det....

 

[Sandrahorse99]

10% av på korsband kan också ge hälta, i min erfarenhet dock mest efter hård ansträngning och inte underlagsrelaterat. Gav dock spänd höftböjarmuskel även hos vår hund, så vi höll på ett tag och letade där innan den lilla skadan på korsbandet hittades.

Det är något jag också tänkt på att skadan på korsbandet fortfarande finns kvar och kan ju säkert vara något som känns.

 

[Ainon]

Jag håller med Migo, om ingen konkret plan kan upprättas efter resultat av skiktröntgen och ortopedsundersökning.

Jag är lite krass, och antingen tränat på för att se hur det utvecklar sig när han blir starkare i kroppen, eller övervägt att låta honom somna in.

För högaktiva hundar är långvarig vila tortyr, och när man inte ser något slut på det....

 

[Sandrahorse99]

Jag är lite krass, och antingen tränat på för att se hur det utvecklar sig när han blir starkare i kroppen, eller övervägt att låta honom somna in.

För högaktiva hundar är långvarig vila tortyr, och när man inte ser något slut på det....

Han är redan ganska stark i kroppen, han var fint musklad i slutet av rehabiliteringen i juli/aug, lagt på sig ca 2-3cm i muskler sen han var där i slutet av februari. I juli körde han trav i ca 10min utan vila på vattenbandet efter successivt ökat utan problem. Samt inga symtom efteråt.

Än så länge har han inte tappat så mycket muskler igen då jag valt att fortsätta hålla honom något aktiv fram tills nästa vecka då han ska träffa ortopeden igen. Så att han förhoppningsvis visar hältan under besöket.

Skulle man hitta en större skada eller orsak till hans symtom med sämre prognos att bli hållbar aktiv hund samt att det kräver operation skulle jag avstå och låta han somna in.

Men om det t.ex. är senskadan igen så vet jag inte riktigt. Antingen försöka igen men vi kommer ju inte kunna ge honom samma rehabiliteringen med vattenband på djurklinik då försäkringen redan tagit det mesta i rehabilitering. Samt att han då måste börja om igen med vila och kanske ortos mm.
Så vet man inte om det ens blir bra då heller

Skulle det vara korsbandet han känner av blir ju det jätte svårt. För det gör man inget åt förens det är typ helt av. En sån operation skulle jag dessutom inte göra på honom då den vilan skulle inte fungera på honom alls. Risken att få mer problem igen skulle vara överhängande.

Det kanske säger en del att han förra året i början av september slängde sig hårt mot ytterdörrens glasfönster. Så hårt att det gick sönder och istället för att bli rädd hoppade han rakt ut genom fönstret i farten.. Han har separationsångest och såg mig gå ifrån huset. Efteråt sprang han ut och börja leka med en av hundarna som var ute.. Helt oberörd av vad som hade hänt.

Han skar sig på flertal ställen men som tur inget allvarligt och fick åka in och sy. Tanken har slagit mig att alla hans problem kom bara 1-2mån efter den olyckan. Samt under den perioden hade han vilat pga av stygnen.

 

[Linda_A]

Skulle det vara korsbandet han känner av blir ju det jätte svårt. För det gör man inget åt förens det är typ helt av. En sån operation skulle jag dessutom inte göra på honom då den vilan skulle inte fungera på honom alls. Risken att få mer problem igen skulle vara överhängande.

Vår hund gjorde en tplo med endast 10-15% skada på korsbandet, då han inte kunde fungera fullt ut. Absolut bättre att operera än att låta en instabilitet som leder till artros finnas kvar. Intensiv rehab med mycket vattentrask efter tredje veckan fick honom tillbaka fort.

 

[Jadzia]

Jag är lite krass, och antingen tränat på för att se hur det utvecklar sig när han blir starkare i kroppen, eller övervägt att låta honom somna in.

För högaktiva hundar är långvarig vila tortyr, och när man inte ser något slut på det....

Jag hade gjort samma sak.

 

[Sandrahorse99]

Uppdatering.

Var hos veterinären i tisdags. Hade skickat några filmer sen innan till dom där han visade lite hälta på grusunderlag. (Vet. kunde dock inte bedöma vilket ben det var på)

Fick se honom röra sig ute på olika underlag, ja självklart var han bättre. Det kunde inte se någon hälta eller avvikelse. Själv kan jag se att han ändå rör sig annorlunda och fortfarande har problem till och från med hälta. Speciellt underlag med grus.

Veterinären undersökte honom både stående och liggandes. Han reagerar lite på alla tår/tassar vilket gör att i bedömningen blir det ingen rektion eftersom han reagerar så på alla.

Lite reaktioner vid höftböjarmuskeln. Men inte några större reaktioner alls på andra ställen.

Fick godkännande att göra skiktröntgen på ländrygg plus bakbenen.

Man kunde se mer vätska i höger knä, vilket kan tyda på att korsbandsskadan fortfarande påverkar honom precis som vi trott.

Men att han måste visa mer problem för att man ska göra en tplo operation. Men veterinären tror att vi definitivt kommer få problem och behöva operera det tillslut. Men tills dess köra på som ”vanligt” tills han blir mer halt. Nu är han för ”frisk”.

För mig känns det inte alls bra, köra på tills han får mera problem? Han har redan problem.
Det är inte kraftig hälta eller störning men för mig är det så tydligt ändå. Men jag känner också igen symtomen sen tidigare. Det är precis samma symtom som för 1år sen när allt började. Känns inte alls bra att träna en hund som får ont av olika underlag. Samt att vi kanske dessutom missar något och förstör chanserna för läkning.

För det första känner jag också att om han behöver göra en tplo så kommer han inte klara av att ta det lugnt efter en sån operation. Han är väldigt explosiv, hoppar upp/ner mycket. Hög förväntan och som leder till stress när han inte får utlopp för sin energi. Dessutom bor han med flertal andra hundar.

Skulle man ändå göra en sån operation när han blivit mer halt, så kanske man står med samma problem igen efteråt för att vi missade att det är senskadan som spökar trots allt också?
Samt hur aktiv kommer han kunna vara efter en korsbandsoperation? Han är ju trots allt en Malle.

Blev inte klokare på det här.
Planen är att få alla journaler ifrån alla kliniker vi varit på och läsa igenom. Funderar på att rådfråga med fysioterapeuten och hans uppfödare hur det tänker.

För mig känns det som att det är för mycket risker och att det slutar med mer problem i slutändan och han bara är snart 2år.

 

[Linda_A]

Men att han måste visa mer problem för att man ska göra en tplo operation. Men veterinären tror att vi definitivt kommer få problem och behöva operera det tillslut. Men tills dess köra på som ”vanligt” tills han blir mer halt. Nu är han för ”frisk”.

För mig känns det inte alls bra, köra på tills han får mera problem? Han har redan problem.
Det är inte kraftig hälta eller störning men för mig är det så tydligt ändå. Men jag känner också igen symtomen sen tidigare. Det är precis samma symtom som för 1år sen när allt började. Känns inte alls bra att träna en hund som får ont av olika underlag. Samt att vi kanske dessutom missar något och förstör chanserna för läkning.

För det första känner jag också att om han behöver göra en tplo så kommer han inte klara av att ta det lugnt efter en sån operation. Han är väldigt explosiv, hoppar upp/ner mycket. Hög förväntan och som leder till stress när han inte får utlopp för sin energi. Dessutom bor han med flertal andra hundar.

För mig låter det helt galet att man inte skulle rekommendera tplo i nuläget. Jag bortser nu från vad du säger om att han inte skulle klara rehaben och pratar enbart om veterinärens åsikt om korsbandet. Fanns inte på kartan att inte operera så snabbt som möjligt för min veterinär, det blir ju bara mer artros av att de går med en inflammation. Vår veterinär sa så här: Ni har två alternativ. Antingen gör ni inget och så får han kanske några år till innan han har för mycket artros och måste tas bort. Eller så opererar ni och troligen har han sen normal livslängd. Nu blev det inte så av helt andra orsaker, men det var inte knäet. Eller knäna, snarare. Han fick göra båda.

Nu kunde vår hund koppla av bra inomhus, men han var väldigt svår att promenera på ett lugnt sätt eftersom han gick igång väldigt på hundmöten. Vi löste detta med en sele där vi helt enkelt kunde lyfta upp bakdelen så han inte kunde riskera att skada benet genom för häftig belastning. Inomhus byggde vi en stor hage som han var i eftersom vi också hade en unghund samtidigt. Bara du vet om nåt liknande kan fungera för din hund.

 

[Sandrahorse99]

Uppdatering, pratat med uppfödaren och fysioterapeut samt veterinären. Pratade om att vi känner att det bästa nog för Frodo är att somna in. Att det nog inte kommer fungera med en korsbandsoperation och hålla honom så lugn.

Veterinären förstod och stöttade oss men ville gärna att vi skulle ta en second opinion ifrån en annan specialist. Eftersom man inte riktigt kunnat säga 100% att det bara är knäet som ger problem.

Var hos en annan ortoped idag, grundlig genomgång och slutsatsen är att det troligtvis är knäet. Det finns inflammation i området kring knäet, och spänd muskulatur samt så har han mindre muskler där än vad han har på andra benet. Den veterinären sa dock att operation kunde utföras redan i närtid om vi bestämmer oss för det.

Men vi har redan funderat en hel del på hur vi står inför en korsbands operation. Han kan inte vara så lugn så länge, vi kommer inte kunna hålla honom stilla. Utan det kommer bli stora problem att hålla honom stilla. Han kommer inte alls må bra.

Plus att det inte bara är en skada utan att han har haft flera olika skador och har en historik bakom sig.

Vi har bokat en tid för att låta han somna in om en vecka.

Hur mycket jag än vrider och vänder på det så kan jag inte se hur det skulle fungera om vi skulle välja att operera. Beslutsångest om man gör rätt eller inte. Men alla vi känner, vänner , uppfödaren, veterinären, fysioterapeut stöttar oss.