Gå till jobbet för att sedan sjukskriva sig

gulan

Trådstartare
Det är så ohövligt att göra på detta sätt. Folk kommer till jobbet sjuka...stannar någon timme och går sedan hem. Då slipper man karensdagen. En annan sak att komma till jobbet och bli magsjuk, det kan ju faktiskt bli rätt omgående. Märkte att detta sattes i system och jag tog upp det på möte. Hädanefter känner ni av hemma om ni tänker komma eller inte. Det borde Ni som alla är över 40 kunna känna vid det här laget. Jag måste hitta en ersättare för er och det blir svårt när 1,2 eller 3 timmar förflutit på jobbpasset. Förstod omgående att jag träffat rätt -de blev så sura. Kom med en massa bortförklaringar.
Vad tror Ni, skulle folk pallra sig till jobbet om karensen togs ut dagen därpå istället? Nääää det tror inte jag:D
gulan
 
För mig är det inte ovanligt att jag känner mig lite krasslig på morgonen men att det efter några timmar bryter ut och jag blir helt sänkt trots panodil.

Överlag brukar jag må bättre på morgonen och må sämre på eftermiddagarna när jag är sjuk.

Så för mig är det svårt att veta direkt när jag vaknar om det bara är lite krasslighet som går över eller om det bryter ut till regelrätt förkylning efter några timmar. Med tanke på att jag har fyra små barn som släpar hem både det ena och det andra i sjukdomsväg så är det inte direkt ovanligt att man känner sig inte helt 100 när man vaknar.

Inte har jag lust att sjukskriva mig varje gång bara för att jag känner mig lite krasslig när jag vaknar.

Tycker det är lite fräckt faktiskt att anklaga folk generellt på ett möte så där. Börjar man ana något mönster hos vissa individer så tar man det enskilt med den personen.

Jag hade också blivit sur om jag blivit "anklagad" så där. Inget som bidrar till bra stämning på arbetsplatsen direkt.
 
Det är så ohövligt att göra på detta sätt. Folk kommer till jobbet sjuka...stannar någon timme och går sedan hem. Då slipper man karensdagen. En annan sak att komma till jobbet och bli magsjuk, det kan ju faktiskt bli rätt omgående. Märkte att detta sattes i system och jag tog upp det på möte. Hädanefter känner ni av hemma om ni tänker komma eller inte. Det borde Ni som alla är över 40 kunna känna vid det här laget. Jag måste hitta en ersättare för er och det blir svårt när 1,2 eller 3 timmar förflutit på jobbpasset. Förstod omgående att jag träffat rätt -de blev så sura. Kom med en massa bortförklaringar.
Vad tror Ni, skulle folk pallra sig till jobbet om karensen togs ut dagen därpå istället? Nääää det tror inte jag:D
gulan

Det har hänt att jag gått hem mitt i ett arbetspass och jag har då fått karensavdrag. Inte för hela dagen självklart då jag jobbat en del av den men säg att jag går efter två tim har jag fått karens på övriga sex.
Har för mig det funkar så tom halva passet eller nåt, därefter blir det karens även påföljande dag.
 
Fast va? Jag slipper då inte karensdagen om jag lallar in en timme. Går jag en timme tidigare får jag karens på de 7 jag inte varit där, går jag efter halva passet får jag halv karensdag osv.

För övrigt känner jag spontant att de som går in delvis och sedan inte pallar åtminstone har försökt. Jag har själv tex blivit magsjuk (äkta vinterkräksjukan- den slår till när den känner för det oavsett tid på dygnet) och fick vackert ringa en vän och tigga skjuts hem för att jag var så dålig. Hade någon ifrågasatt mig då hade jag med glädje spytt på dem.
 
Tycker det är lite fräckt faktiskt att anklaga folk generellt på ett möte så där. Börjar man ana något mönster hos vissa individer så tar man det enskilt med den personen.
Ja, jag ser ett mönster i gruppen -generellt. Och jo det är såklart alltid synd om de som någon gång i livet känner sig anklagad på ett möte när saker tas upp som man absolut inte har något med att göra. Men tyvärr livet suger. Skulle man som gruppledare hela tiden sitta och undra vad man kan ta upp på ett allmänt möte och vilka stackars tår så det råkas petas på -nej då blir inga barn gjorda och chefen får sluta tillslut.
 
Jag vågar nog säga att jag majoriteten av de gånger jag varit sjuk från jobbet har det börjat med att jag varit där i ett par timmar, men sedan gått hem och så varit borta i någon dag efter det. Jag skulle kanske ha stannat hemma redan första dagen, men jag är en sådan där envis och pliktskyldig typ som inte vill erkänna att jag är för sjuk för att jobba. Detta innebär att jag oftast försöker in i det sista, men ibland får ge upp halvvägs genom arbetsdagen.

Har aldrig haft en tanke på karensdagar eller liknande, mest för att vi inte har sådant där jag bor.
 
Tror det är samma hos oss som någon skrivit, man får avdrag för de timmar man jobbat men resten är karens.
 
Kompanibestraffning och kompanianklagelse är jag helt allergisk emot och det skulle snabbt få mig att leta efter en annan arbetsgivare.

Misstänker man att det är några som satt det i system tar man det personligt med dem. Att ens lufta något i den stilen som inte rör alla på arbetsplatsen på ett allmänt möte är vansinnigt sunkigt. Det är tufft att vara chef, ja, men fixar man inte det får man se sig om efter något annat.
 
Jag vågar nog säga att jag majoriteten av de gånger jag varit sjuk från jobbet har det börjat med att jag varit där i ett par timmar, men sedan gått hem och så varit borta i någon dag efter det. Jag skulle kanske ha stannat hemma redan första dagen, men jag är en sådan där envis och pliktskyldig typ som inte vill erkänna att jag är för sjuk för att jobba. Detta innebär att jag oftast försöker in i det sista, men ibland får ge upp halvvägs genom arbetsdagen.

Har aldrig haft en tanke på karensdagar eller liknande, mest för att vi inte har sådant där jag bor.
Jag är som du. Det har hänt att jag också gått hem mitt på dagen någon/några timmar tidigare för jag blivit riktigt sjuk. Men för det mesta känner jag på kvällen eller på morgonen det går inte att gå till jobbet.
 
Ja, jag ser ett mönster i gruppen -generellt. Och jo det är såklart alltid synd om de som någon gång i livet känner sig anklagad på ett möte när saker tas upp som man absolut inte har något med att göra. Men tyvärr livet suger. Skulle man som gruppledare hela tiden sitta och undra vad man kan ta upp på ett allmänt möte och vilka stackars tår så det råkas petas på -nej då blir inga barn gjorda och chefen får sluta tillslut.
Tja det finns bra gruppledare och det finns mindre bra gruppledare.
Känsliga saker som problem med sjukskrivning tar man inte upp på ett möte utan det görs så gott som alltid enskilt med den berörda personen.
 
Tja det finns bra gruppledare och det finns mindre bra gruppledare.
Känsliga saker som problem med sjukskrivning tar man inte upp på ett möte utan det görs så gott som alltid enskilt med den berörda personen.

Ja, en arbetsgivare har ju faktiskt ett visst ansvar för sina anställdas hälsa.

Ponera att någon med obehandlad ångest försöker jobba och känner efter någon timme att det kommer att gå åt helvete. Det skulle vara förödande för den personen att bli uthängd på ett allmänt möte.
 
Det är så ohövligt att göra på detta sätt. Folk kommer till jobbet sjuka...stannar någon timme och går sedan hem. Då slipper man karensdagen. En annan sak att komma till jobbet och bli magsjuk, det kan ju faktiskt bli rätt omgående. Märkte att detta sattes i system och jag tog upp det på möte. Hädanefter känner ni av hemma om ni tänker komma eller inte. Det borde Ni som alla är över 40 kunna känna vid det här laget. Jag måste hitta en ersättare för er och det blir svårt när 1,2 eller 3 timmar förflutit på jobbpasset. Förstod omgående att jag träffat rätt -de blev så sura. Kom med en massa bortförklaringar.
Vad tror Ni, skulle folk pallra sig till jobbet om karensen togs ut dagen därpå istället? Nääää det tror inte jag:D
gulan

Men va? Om man slipper karensdagen har ju med kollektivavtalet att göra? När jag insjuknat på jobb (ja, sånt händer faktiskt ) så fick jag när jag jobbade i kommun karens på återstående timmar o sjuklön dan efter. När jag jobbade privat drogs 8 karenstimmar dan efter.
Det händer helt säkert att folk går hem för att slippa karens men jag tror att det inte är majoriteten o kollektiv bestraffning brukar inte vara så lyckat.
 
Man tar inte upp det i grupp innan man tagit upp det i individuella möten med berörda, där man framför de konkreta problem som skapas och exakt vilka tillfällen det rör sig om. Då bör man informera om att man kommer att tydliggöra den policy som gäller vid nästa allmänna möte.

Att bli huggen i ryggen av en i smyg upprörd chef på ett allmänt möte? Inte ok.

Insinuationer, kollektiva reprimander och annat otydligt maktspel hör inte till bra chefskap.
 
Man tar inte upp det i grupp innan man tagit upp det i individuella möten med berörda, där man framför de konkreta problem som skapas och exakt vilka tillfällen det rör sig om. Då bör man informera om att man kommer att tydliggöra den policy som gäller vid nästa allmänna möte.

Att bli huggen i ryggen av en i smyg upprörd chef på ett allmänt möte? Inte ok.

Insinuationer, kollektiva reprimander och annat otydligt maktspel hör inte till bra chefskap.

:bow: :bow: :bow:

Det är inte lätt att vara chef men det ingår i arbetsbeskrivningen. Jag har haft min beskärda del av dåliga chefer som visat hur jag absolut inte vill vara som chef.

Den absolut bäste chef jag haft (mer kollega än chef iofs) var en fd överste. Stenhård men med en enorm empati och en enastående förmåga att läsa människor. Han jobbade i privata sektorn när jag jobbade med honom men blev senare handplockad till en tjänst inom staten igen.
 
Tja det finns bra gruppledare och det finns mindre bra gruppledare.
Känsliga saker som problem med sjukskrivning tar man inte upp på ett möte utan det görs så gott som alltid enskilt med den berörda personen.
Verkligen.
Som min förra arbetsgivare sa på ett möte "Jag vet att ni har varit trötta och sjuka men nu får det faktiskt vara nog".
Då hade jag själv precis fått min Mb Crohns-diagnos och jobbat alla dagar utom de dagar jag skulle få medicin/till läkaren trots att läkaren tjatade om att jag borde vara sjukskriven då jag var rätt nära inläggning pga sjukdomen (ja, med facit i hand vet jag att han hade rätt).
Jobbar inte kvar hos den arbetgivaren längre....
 
Kompanibestraffning och kompanianklagelse är jag helt allergisk emot och det skulle snabbt få mig att leta efter en annan arbetsgivare.

Misstänker man att det är några som satt det i system tar man det personligt med dem. Att ens lufta något i den stilen som inte rör alla på arbetsplatsen på ett allmänt möte är vansinnigt sunkigt. Det är tufft att vara chef, ja, men fixar man inte det får man se sig om efter något annat.

Jag tycker att du överdriver. Jag tycker att enhets/avdelningsmöten är utmärkta tillfällen att som chef (eller medarbetare för den delen) ta upp sådant som man upplever som strukturproblem i gruppen och hur man vill att de problemen hanteras och varför.

Men jag håller med om att för det fall man ser det som kompanibestraffning så är nog det lämpligaste för alla inblandade att den personen ser sig om efter en annan arbetsgivare.
 
Händer att jag går hem under dagen. Någon gång för att jag varit förkyld och märkt under dagen att det här kommer aldrig att gå och någon gång har det varit huvudvärk på morgonen som jag tror ska gå över och sedan exploderar i migrän.

Jag hade tyckt att det var väldigt obekvämt om min chef tagit upp det på ett avdelningsmöte utan att prata med mig först. Hon har ju ingen aning om varför jag valt som jag gjort. Faktum är att alla gånger jag gått till jobbet har varit för jobbet och mina kollegors skull. Är någon sjuk blir min avdelning en man kort och då kan man väl åtminstone försöka.
 
Jag tycker att du överdriver. Jag tycker att enhets/avdelningsmöten är utmärkta tillfällen att som chef (eller medarbetare för den delen) ta upp sådant som man upplever som strukturproblem i gruppen och hur man vill att de problemen hanteras och varför.

Men jag håller med om att för det fall man ser det som kompanibestraffning så är nog det lämpligaste för alla inblandade att den personen ser sig om efter en annan arbetsgivare.
Känsliga saker som sjukskrivning (om det är annat än ren neutral information ) är inte lämpligt att upp på ett möte. Speciellt inte om man skall klaga på sjukskrivningen.
 
Jag tycker att du överdriver. Jag tycker att enhets/avdelningsmöten är utmärkta tillfällen att som chef (eller medarbetare för den delen) ta upp sådant som man upplever som strukturproblem i gruppen och hur man vill att de problemen hanteras och varför.

Men jag håller med om att för det fall man ser det som kompanibestraffning så är nog det lämpligaste för alla inblandade att den personen ser sig om efter en annan arbetsgivare.

Det får du tycka men som det framställdes i trådstarten är det verkligen inte rätt sätt att hantera det. Ha ett möte där man går igenom policy, ja. Att mer eller mindre anklaga en del för att fuska, nej.

Tro mig, jag har varit i en liknande situation utan att jag gjort fel och det var vidrigt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp