Funderingar över rädslor och åtgärd.

[a_c72]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

"a_c72: Jag gick i de tankarna först, men så tänkte jag även på hans sätt när han galopperade hem med vagn men utan mig. Det fanns inte ngn panik öht, så kunde inte ha varit så farligt ur hans synpunkt.
Han gillar att vara i vagn. Han upplever det inte för fem öre stressande att vara där, förutom när ngn yttre påverkan florerar. Men då är det inte vagnen. Och nu så kan jag säga skak i skacklarna=problem, vilket ger mig en grund att stå på.

Jag vill poängtera att det är vid skakiga färder typ i trav på gärde som han känner olust. Jag vill inte dra det så långt som till panik för då tror jag att vagnskörningen hade varit passè nu för oss.
Detta problem kan givetvis tränas bort, han känns inte på ngt sätt omöjlig (inte ännu), om det inte händer ngt på vägen. Och efter mkt tankeverksamhet ville jag ha lite mer input, så tack ni som dristat er till att svara, både med råd och egna erfarenheter."

Ja. vad ska jag säga.
Min häst va lugnet själv hon också. Var INTE på någotvis stressad av vagnen.
JAG skulle som sagt inte köra den hästen och ständigt HOPPAS på att inget yttre händer som får honom/henne att få blockeringar igen. Å riskera att något händer MED dig i vagnen eller för den delen NÅGON som möter hästen springandes lös med vagn.

Anna-Carin

 

[mizz]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

Ja, vad ska jag säga.

Skulle jag lägga mig ned platt varje gång jag stötte på patrull så hade det inte blivit många hästar körda eller ridna. Detta var första gången jag hamnat i denna sitsen, att bli kvarlämnad av häst och vagn. Det krävdes en hel del mod för att ta tag i problemet, för precis som du känner jag fasa för lösa hästar med vagn. Men att ge upp är inget läge, inte så länge jag kan ge problemen ett ansikte. Och därmed lösa dem.

Tack för att du bryr dig, men jag förstår inte hur du kan döma ut ett djur baserat på ngn annans erfarenheter nedskrivna i en text. Du måste verkligen vara kunnig, i lite allt möjligt.

 

[a_c72]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

Verkligen kunnig NÄ de kan jag inte påstå..

MEN jag ser så många likheter med min egen häst i det som beskrivs.. Å jag dömmer INTE ut hästen som sådan.. Anser bara att den är olämplig som körhäst..

JAG kan bara se till mig själv och jag ÖNSKAR att någon hade hindrat mig från att köra min häst en andra och en tredje gång.. JUST pga vad som hände oss..

Å förövrigt så kan jag säga att jag är en JÄKLIGT Envis människa som INTE ger upp i första taget... Nåja..
Jag har sagt vad jag tycker och tänker
Tänker inte säga något mera i detta
Anna-Carin

 

[Aatos]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

En gång för flera år sedan har jag varit med om att jag, hästen och vagnen inte kommit hem samtidigt. Och då var det varken hästen eller mitt fel, utan vagnj*veln som gick sönder.
Det hela slutade med att jag tyckte att det var väldigt obehagligt att köra denna häst, men med andra hästar gick det bra.
Om jag hade varit i din sits hade jag nog inte fortsatt köra denna häst. Jag har inte råd att bli rädd för hästar och körning eftersom jag försöker livnära mig på det.
Men du känner din häst bäst själv. Men om jag ska ge något råd, så skulle inte fortsätta att köra på åkrar eller liknande underlag som gör honom rädd. Inte på ett bra tag. När jag kör mina hästar ser jag till att inte hamna i situationer som dem inte klarar av. Så när det händer saker som blir lite för mycket för dem, vet dem att matte fixar det, för det har hon gjort hittills.
Om jag får skryta över hur fina hästar jag har, så stod vi inklämda bland en massa bilar i en halvtimme vid Slussen i år medans vi väntade på Pridefestivalen skulle passera 20 meer från oss. Men sånt förtroende tar tid att bygga upp. Jag ska lita på hästarna och dem ska lita på mig.
Så kör på där det går bra, men gå sakta, sakta fram där han tycker att det är obehagligt.
Måste också få säga att du är modig som fortsätter att jobba med din häst.

 

[loch]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

Hmmmm... kan inte låta bli att kommentera...

När min son tränar trummor har han hörelskydd.
När jag klipper "dotras" ponny har ponnyn "tussar" i öronen.
När jag jobbar vill jag ha lugnt omkring mig.

Varför belasta hästen med oljud samtidigt som den lär in något nytt? Jag tycker det är bättre, och hyggligare mot hästen, att dela upp momenten. Ljudprovokation är jobbigt för vilken häst som hellst.

 

[loch]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

Tack för era svar.

Hästen är ifråga är körd i ett år. Mest på väg, därför har jag aldrig sett reaktionen förut.

Jag vill poängtera att det är vid skakiga färder typ i trav på gärde som han känner olust. Jag vill inte dra det så långt som till panik för då tror jag att vagnskörningen hade varit passè nu för oss.
Detta problem kan givetvis tränas bort, han känns inte på ngt sätt omöjlig (inte ännu), om det inte händer ngt på vägen. Och efter mkt tankeverksamhet ville jag ha lite mer input, så tack ni som dristat er till att svara, både med råd och egna erfarenheter.

Kanske är det selen/ vagnen/ skacklerna som han reagerar på vid ojämt underlag? Kör du med enaxlat? Då kan ju skacklerna "slå" i selen och kanske reagerar din häst på det? Är han körd ett år så borde du kunna gå vidare med 2-axlat och det är betydligt bekvämare för både häst och kusk på ojämnt underlag!
Provocera inte din körhäst när han visar obehag av körningen utan var lyhörd på hans signaler så att ni kan fortsätta!

Lycka till!

 

[mizz]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

Måste också få säga att du är modig som fortsätter att jobba med din häst.

En gång är ingen gång. Men händer det igen och jag inte kan se/ta på/känna problemet, aldrig jag utsätter mig för den stressen att köra hästen igen.
Modig är jag inte, inte heller envis i sådana här lägen, problemhästar- nej tack. Jag är en skitfeg kärring, den enkla, raka sanningen. Men iom att jag ser problemet tycker jag att man kan angripa det. Hade det hela varit en ridningssituation och hästen brallat av mig. Vad hade jag fått för svar, troligtvis ryttarfel, fel anpassad utrustning eller unghästssymptom i första hand. Jag ser situationen som en rad olyckliga omständigheter tills jag blir överbevisad, och där behövs inte mkt. Det gör ont att slå sig när man blir gammal kan jag tala om.

Tack för ditt svar.

 

[mizz]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

Japp det tror jag med. Skacklarna slår. Men han har visat obehag både i loksele-fyrhjuling, travsele-speedcart. Båda fallen endast vid ängskörning och inte körning på vägen.

Provocera för mig är samma sak som att träna, hur man än gör det. Att höja tålighetströskeln helt enkelt.
Att göra fel i/med vagn tar så j-a lång tid att rätta till om det öht går, och är alldeles förtvivlat onödigt.
Jag är glad att fått en andra chans med hästen, trodde att han skulle bli okörbar efter sin resa.

 

[loch]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

Jo, men gör inte fel då!
Fortsätt med det som fungerar bra och avancera mycket långsamt.
När du kör med 4-hjulingen, har du rekade skackler då, alltså skackler som inte påverkar selen när du kör på ojämnt underlag?

 

[Sparf]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

Vet ej om någon skrivit det innan, tänkte på, när skaklarna skakar så kanske selen rör sig? Och kanske nyper i skinnet tex?

Min granne vet jag har detta problemet på sin häst och kan inte köra om det är lite ojämt -> hjulen hoppar -> skaklarna rör sig -> selen rör sig/kasar -> nyper/gör ont i skinnet. Hästen blir jättearg av det och visar tydligt att den inte tycker det är Okej.

Konstigt dock om din häst inte har reagerat tidigare på det?

Bara en tanke..

 

[Nussikan]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

Hmmmm... kan inte låta bli att kommentera...

När min son tränar trummor har han hörelskydd.
När jag klipper "dotras" ponny har ponnyn "tussar" i öronen.
När jag jobbar vill jag ha lugnt omkring mig.

Varför belasta hästen med oljud samtidigt som den lär in något nytt? Jag tycker det är bättre, och hyggligare mot hästen, att dela upp momenten. Ljudprovokation är jobbigt för vilken häst som hellst.

Fast att din son har hörselskydd när han spelar trummor tycker jag är en helt annan sak, det har han ju för att skydda hörseln, inte för att han blir rädd för att spela trummor om han inte har det. Hade jag stått och slagit med en cymbal i örat på min häst hade jag också satt bomull i öronen på den, men det var ju inte riktigt den typen av ljud vi diskuterade.

Jag ser ingen anledning att döva unghästarna heller, dom måste vänja sig vid att konstiga ljud kan uppstå och dom ska kunna koncentrera sig ändå, tar man det bara lugnt är det inga problem. Vi brukar hänga upp t.ex. presseningar och plåtbitar utanför hagen som det blåser och smäller i så dom vänjer sig redan där att det dyker upp kostiga ljud ibland, jag vill som sagt veta att hästen är säker innan jag sätter den framför vagn. MEN alla gör på sitt sätt

 

[mizz]

Sv: Funderingar över rädslor och åtgärd.

Jo, men gör inte fel då!

Ja du, det där är lättare sagt än gjort. Fel gör man hela tiden, sedan gäller det att upptäcka, rätta, släta över. Mer än människa är man inte och häst blir jag aldrig. Lyckligtvis har jag gjort inte blivit några stora saker utan allt har kunnat rättas till innan det blivit farligt.
Tiden får utvisa om det blir en riktig körhäst av detta djur.
Nej, inga rekade skacklar. Men fyrhjulingen lär inte hamna på en stubbåker, ett gärde eller en äng igen. Där använder vi oss av tvåhjuling.